ILLINOIS

UNIVERSITY OF ILLINOIS AT URBANA-CHAMPAIGN

PRODUCTION NOTE

University of Illinois at
Urbana-Champaign Library
Brittle Books Project, 2015.COPYRIGHT NOTIFICATION

In Public Domain.
Published prior to 1923.

This digital copy was made from the printed version held
by the University of Illinois at Urbana-Champaign.
It was made in compliance with copyright law.

Prepared for the Brittle Books Project, Main Library,
University of Illinois at Urbana-Champaign
by

Northern Micrographics
Brookhaven Bindery
La Crosse, Wisconsin

2015THE UNIVERSITY
OF ILLINOIS
LIBRARY i,

L54nC

oop.2^

'0AE ST. HDSFFRANZ THIMM & CO.'S

SERIES

OF

EUROPEAN GRAMMARS

AFTER AN

EASY AND PRACTICAL METHOD.

PART VI.
THE SWEDISH LANGUAGE.

LONDON:

FRANZ THIMM & CO.,

PUBLISHERS AND FOREIGN BOOKSELLERS,
24j BROOK STREET, NEAY BOND STREET, W.

1892.

[ENTERED AT STATIONERS* SAXil*.]A NEW

PRACTICAL AND EASY METHOD

OF LEARNING THE

SWEDISH LANGUAGE.

BY

C. LENSTRÖM.

\\

AFTER THE NEW SYSTEM OF
MATHIAS MEISSNEB.

Sixth Improved Edition.

' OOOC^OOOO-

L 01ST ID OUST:

FRANZ THIMM & CO.,

PUBLISHERS AND FOREIGN BOOKSELLERS,
24) BROOK STREET, NEW BOND STREET, "W".

1892.

[all bights keservud.]' ■ \

° 'h'

FRANZ THIMM & CO.,

Publishers, Librarians,

and

Foreign Booksellers»,
24, Brook Street, BoiicL Stréét,

IjOISTDOISr, w.

A New System of S^F-ipTRUCTION IN ALL EURO-
PEAN, ORIENTAL AND CLASSICAL LANGUAGES, after an
easy and practical method on the most simple principles.

Franz Thimm & Co.'s series of Grammars, Dictionaries,
Commercial Correspondence, Phrase and Reading Books
combine theory with practice, and from their simple,
easy and judiciously arranged method insure a rapid
and thorough Grammatical and Conversational know-
ledge of Foreign Languages. — Catalogue Gratis on

application.

The latest French, German, Italian, Spanish, Russian,
Portuguese, Danish, Swedish, Dutch, Hungarian, Ice-
landic, Modern-Greek, Latin, Hebrew, Turkish, Arabic,
Persian, Hindustani * Chinese and other works at the
Foreign Published Prices.

Any Book on Periodical published in any part of the
World not in Stock, is promptly imported to order.

Printing and Bookbinding. Subscriptions received for
all Foreign Newspapers and Periodicals.

A Register kept of Foreign Teachers. Translations
made in and from all Languages.

FOREIGN CIRCULATING LIBRARY-TERMS:
Town Subscription, i 5 s. per annum, two works.
Country Subscription, £ 1 10 s. per annum, 12 volumes.

Cheques crossed "Bank of England." Postal Notes and Money Orders
payable "Vere Street, W."r4

o

f

4M-7 ?

L vT 'f k
c

PREFACE.

Mathias Meissner's new and improved System
of Learning Foreign Languages.

The study of foreign languages having become general,
the method of teaching them* has altered and improved, so
as to unite the changes which philology has suggested, with
those which the comparison of languages has taught.

The Publishers have had this aim in view in the series of

0	Foreign Grammars which have been issued under the title of
'•o Franz Thimm & Co.'s

D"	•

Series of European, Oriental and Classical Grammars

^ after Mathias Meissner's easy and improved method.
<p These grammars combine Theory with Practice, and follow
^ Jhe ideas which eminent men have adopted, as to the clearest

and most rational method of teaching languages.
^ The celebrated philosopher Leibnitz remarked "My opinion
V with regard to grammar is this, most is learned by use — the
o rules must be added for finish", and the learned philologist
^4 Facciolati observes "J am indebted to the classical authors for
^ every thing I know, to the grammarians I owe nothing".
tjp Seidenstucker was the first who in 1811 introduced this
^ new Method for the Latin, Greek and French Languages, and
c to him belongs in justice the merit, which others have unjustly
c appropriated, of having introduced a rational system of tuition.
q Ahn who made use of his method long after, acknowledges in
}} his Preface, that Seidenstilcker was the originator of the

1	System. There was however an essential point omitted even
■% in these books, namely	Ä1

- f	SJ00JL77VI

That the grammatical form should precede the Exercises,
so that the learner should at once be made acquainted with
the grammatical structure of the foreign language, without
which, 'he could never attain a thorough knowledge of it.
This was first done in a masterly manner by "Mathias Meissner
in his German Grammar and is the principle which has been
follower! in Franz Thimm & Co.'s Series of European, Oriental
and Classical Grammars which gives them a distinct feature of
progress over the former systems.

On these valuable principles the following grammars have
been published:

for the German	Language by Mathias Meissner.

-	- French	- by Ahn.

-	- Italian	- by Marchetti.

-	- Spanish	- by Salvo.

-	- Portuguese	- by Cabano.

-	- Swedish	- by Lenström.

-	- Danish and Norwegian • - by Lund.

-	- Dutch	- by Ahn.

-	- Russian	- by Alexandrow.

-	- Modern Greek	- by Vlachos.

-	- Icelandic	- by Rask.

-	- Latin	- by Seidenstucker.

-	- Hebrew	- by Herxheimer.

-	- Turkish	- by Abu Said.

-	- Arabic	- by Hassam.

The prevalent idea in these grammars is that of teaching
a language easily and pleasantly, of adapting it to every capacity,
of removing all unnecessary difficulties and at the same time
of imparting the necessary grammatical and conversational
knowledge. In this respect therefore

Franz Thimm & Co.'s Series of Grammars
are not only original, but extending the new Method to all the
languages of Europe is unique.INDEX.

FIRST COURSE.

Page

The Pronunciation . ................1

1.	The Alphabet..............1

2.	The Accent..................1

3.	The Vowels......................2

4.	Diphthongs ..................4

5.	The Consonants..............4

Part I.

The Article........................8

The definite Article....... ......... .	8

Declension of the definite Article .............9

The Gender of Substantives............. .	10

Formation of the Feminine ..............13

Diminutives....................14'

Declension of Substantives...............15

Observations on the Declensions. . . ..............21)

The Adjective...........................22

Comparison of Adjectives......................25

Irregular Comparisons................25

Personal Pronouns.................27

Possessive Pronouns . . . . f............28

Demonstrative Pronouns................30

Relative Pronouns . ......................33

Interrogative Pronouns................34

Indefinite Pronouns.........................35

Numeral Adjectives.................36

1.	Cardinal Numbers . ............36

2.	Ordinal Numbers.................38

3.	Collective, Proportional and Fractional Numbers . .	38

Reading Lessons with interlinear Translation....... .	41

Collection of Words.....................51

Easy Dialogues. . r ................59VIII

SECOND COURSE.

Part IL	Page

Verbs..................... .	70

The Auxiliary Yerbs.............70

The Regular Verbs..............79

The Reflective Verbs........... . •.	89

The Intransitive Verbs..................90

Impersonal Verbs..............90

List of the Irregular Verbs.......... .	91

Adverbs...........................98

1.	Adverbs of Place....................98

2.	Adverbs of Time.....................100.

3.	Adverbs of Number an'J Comparison ......	101

4.	Adverbs of Manner and Kind .........102

5.	Indefinite Adverbs.............103

Prepositions...................104

1.	Simple Prepositions............104

2.	Compound Prepositions.......... .	105

Idiomatic use of the Prepositions........106

Conjunctions...........................Ill

Interjections.........................112

Part III.

Reading Lessons.......................113

I. Prose..................113

II. Poetry.................129

List of the best books for the study of the Swedish Language .	143

FRMZ THM1 & CO,

^Publishers, Librarians,

and

Foreign Booksellers,

24, BROOK STREET, NEW BOND STREET,

LONDON, W.k

FIRST COURSE.

The Pronunciation.

1. The Alphabet.

The Swedish Alphabét consists of the 28 following letters,
which are generally printed in the Roman characters:

	pronounced		pronounced
a,	ah		pay
	bay	<b	koo
c,	say	r,	ar
	day	s,	ess
e,	a	t,	tay
f,	eff	u	like u in lute
9,	m	V, f;:	nay
h,	noe	X,	ex
h	e	■y»	like y in Plymouth
j,	yee		saytali
k,	ko	å	oh, or like a in fall
I	ell	a,	like German (or ai
m,	emm		in fair)
n,	enn	ö\	like i in fir or the
o,	like oo in stool		German ö.

2. The Accent.

The Swedish language has almost no accent. At least
it cannot be acquired except by the ear. In foreign words the
accent is in conformity with the lanquage from which the word
is derived, and is very audible and emphatic.

Lenstrom's Swedish Grammar.	12

3. The Vowels.

The vowels a, t, o, u, y, ä, ä always retain the same
sound as in German, and ö in most instances. E a, and o have
two sounds. All vowels are long (") as well as short (") as:
A like the pure Italian a when long, less open when short:

kall mät, cold food, lag, law.

Ij long, is pronounced like a in the English word „lay" or
like the French „été", as:

rena medel, pure means.

short, is pronounced like e in the word „bed", as:

eld, fire — hem, home — knekt, soldier.

It sounds like a in the English word „eare" in the prefix
er, and before W, as:

erfara, to experience
perla, pearl

1 is pronounced like e in the English word „m< ":

Ni (nee), you — lit en flicka, little girl.

O long, like Italian u or as the English oo in „stool":
mot foten, against the foot.

It sounds like a lengthened a,

1. before f, in the following words:

erhålla, receive

verld, world (I mute).

hx)f, court	of van,

löf, permission	skura,
skröf, hult
söfva, to sleep

2.	before rl, as:

sorla, morlä, porla,

3.	in the following:

above
to clean
förköfrä, to increase.

honom,
konung,
hönung,
kol,

rodnad,

him

king

honey

coal

blush

vilkor,
drdning,
orden,
möln,

condition
order

order of merit
cloud.

4. in many foreign words, as:

lord, hörd, kronisk, katalog, despot, metafor, etc.
0 short is pronounced like o, but it has the o sound of the
English word „move";

1. before a double consonant in the conjugation of
Verbs, which end in the Infinitive in a long o, astro, to believe
bo, to dwell

trolt, believed
bodde, dwelt.

% before m, in all Substantives and Adjectives which

end in the Nom. Sing, in om, omne, omma, as:
gom, gum — töm, empty — döm, judgement

from, pious — blomma, flower,

3. and in the following:

ond, angry
onsdag, W e< I n esday
orm, snake.

oxe, ox
hosta to cough
bonde, peasant
4) long has the sound,

1.	at the beginning of words when forming a syllable
of its own, as:

ö-färd (oo-färd), ruin — ö-lycka (oo-lyckah), misfortune.

2.	at the end of a syllable, as:

i)0 (boo)t to dwell—broder (brooder), brother — mo-der (moo-der),
mother — ko-ka (koo-kah), to cook.

3.	in most of the monosyllables, as :

foof (boov), villain — blod (blood), blood — bord (boord), table
— stol (stool), chair—ord (oord), word — sko (skoo), shoe.
C long is pronounced like u in the English word „rude", as:
mus, mouse — ut, out;

short as u in the English word „sum":

rum, room.

X has exactly the sound of y in the English word „Plymouth", as:
ny hylla, new shelf;

it often sounds like i in the word „fir", as:

kyrka, church — fyrtio, forty.

A like oh, or English a in the word „fall", as:

hålet (hohlet), the hole — måtte (mottay), might — åka (okoh),

drive — åtta båtar, eight boats.

I like the English a in „fate", as:

* r»	lätta nät — light nets;

ott like German a", as:

bära, carry.

$ like i in the English word „fir", or like the German ö, as:
röda fötter, red feet.4

4. Diphthongs.

The Swedish Language has no diphthongs, they only
occur in foreign words, and are generally pronounced singly.

5. The Consonants.

B sounds like the English b, as:

näbb, beak.

C sounds like &, except before e, i, y when it sounds like
s, as:

C eder, Cypern, — Carl, lycka, och (ock),

D sounds like ö(, as:

döt, death.

1.	dt is pronounced like t, as:

godt, good.

2.	before j, it is not at all audible, as:

djerf (yairo) valliant — djup, (upe) deep — djur (ure) animal.
F is pronounced like f in the beginning of a syllable and
after a short vowel and at the end of foreign words, or
when it stands in foreign words instead of ph, as:
färdig, ready	skpmfinsult

trumf, trump	Adolf, Adolphus

filosof, philosopher förfalla, to decay.

gift, married

2.	At the end of a syllable, it sounds like v, chiefly
after a long vowel and after / or r, as:

äf, from	kalfvdr, calves

Tiafva, to have	häf, sea.

kalf, calf

3.	F is mute if joined to V in the same syllable as:
häfva (havah), to have — kalfven (kalven), the calf,

but if V belongs to another syllable, it sounds double as:
drifved (driv-ved), driftwood.

4.	The f takes an additional v before a vowel, as:
href, letter — brefvet, the letter.

0 is pronounced like the English g in the word „good";
1. before the vowels a, o, u, å, as:

gud gtif en göd gåfva, God gave a good gift.2.	before a consonant in (be same syllable, as:

gräf, grave — dygd,, virtue — glädje, joy.

3.	at the end after a vowel, as:

dag, day	nog, enough

feg, cowardly	lag, low.

4.	before e and i in short final syllables, as:

mogen, ripe — spegel, looking-glass — tagit, taken.

€! is pronounced soft like the English y in yellow, or like
the German j,

1.	before the vowels: y, ä, Ö, as:

gynna, to favour — begära, to desire.

2.	before e and i if they do not belong to short final
syllables, as:

genom, through	gifva, to give

gerna, willingly	giga, the fiddle.

regera, to govern

3.	after I and r in the same primitive syllable, as:
talg, tallow	borgare, citizen

bérg, mountain	färga, to dye.

borg, castle

4.	g is pronounced almost like k, if it stands after
a short vowel before s or t in the same primitive
syllable, as:

pligt, duty — slägte, gender — flygt, flight.

5.	gj in the same syllable sounds like as:

gjort (yort), made — gjiita (yuta), to cast — gjord
(yörd), the girdle.

6.	gn is pronounced as if a second n stood before
it, as:

vagn (vangn), carriage — Itign (lungn), quiet.

II is pronounced in the beginning of a syllable, but it is mute
before / and v, as:

hjelm (yelm), helmet — hjelte (yelte), hero — hvila
♦	(veelah), rest.

J j is pronounced like y in thewEnglish word „yellow"; as:

jord, earth — jätte, giant.

& has two sounds, a hard and a soft one;

1. it is hard snd sounds like the English fc before the
vowels: a, o, u, a, as:

kappa, cloak — kdka, to cook — kula, ball.G

2.	before a consonant in the same syllable, as:

klappa, to knock — vakt, guard.

3.	at the end, as:

tak, roof	hök, book

stek, steak	folk, people.

4.	before e and i, in short final syllables, as:

täket, the roof — rike, the empire.

K is soft, and sounds like ch in „chain"; before the vowels
e, i, y, ä and ö, it they belong to the same primitive
syllable, as:

kedja (chaidja), chain — kär (chair), dear
Skj in the same syllable is pronounced like sh, as:

skjiil (shawl), shed — skjiita (shuta), to shoot.
L sounds like the English I, but is mute before j an 'm the
words:

verld (verd), world ljud (ude), sound
ljus (use), light	ljuga (uga), to lie.

II sounds like the English m.

N sounds like the English n,

P sounds like the English j?, but is mute in the word psalm
(salm).

ft is always followed by v and sounds like a hard k, as:

qoärn, mill, qvist (qveest), branch.

R sounds like the English r, but more sharp and full in sound*
S has always the same sound as the s in the English word
„see", as:

se, to see — sitta, to sit — sol, sun.

stj, sj, skj, sound before all vowel slike sh, or the German
sch, as:

sju (shoe), seven — skjorta (shortah), shirt — skift$

(schifftay), division — skilja (shilja), to separate —■
stjérna (shairna), star.

Sk sounds like sk before a, o, u and a, as:

sMll (skall), shall — sko (skooh), shoe — skulle (skoolhh), should.

but it sounds like sch before e, i, y, ä and ö, as:
ske (shay), happen — skina (scheenah), to shine — sky (schiih),
to avoid — skön (schön), pretty ■—skära (schärah), to cut:
sk y\s pronounced like sch in the words:

marskalk (marschalk), marshal — menniska (mennischah), man:
but like sk in handske (handske), glove.7

T is pronounced tike the English t;

tia and tie in foreign words sound like tsia, tsie, as:
licentiat, actie;

tion sounds after a hard vowel like „tschon", after a
consonant like „sÄon", as:

lektion (lekschon), lesson — nation (natschon), nation.
As a final the t in common conversation is not sound-
ed as:

det (deh), that, — mycket (muckeh), much.

V is always pronounced like the English v, as:

vän, friend — svän, swan.

X is pronounced like the English x.

% is pronounced as ss. The Swedish % never takes the soft
sound as in English, as:

azur, zebra, zoologi.

As a general rule it may be observed that a vowel is
short when followed by two or more consonants (except rd,
rl and rn) belonging to the same syllable.

A vowel whether final or notybelonging to a monosyllable
word is long.

The final vowel in a word consisting of two syllables
is always short.

The Swedes only use the capital letters at the beginning
of a sentence, for proper names, and the pronouns:
Ni, you, and /, you.PART I.

l.

The Article.

The indefinite article in the Swedish Language is
en, for Masc. and Fem., and
ett, for the Neuter,

it stands before the substantive and is not declined, as:
en gosse, a boy — en flicka, a girl — etc barn, a child.

2.

The definite Article»

The definite Article is also en (n) or et (t) and is added
to the substantive, as:

Drottning, Queen — Drottningen, the Queen
bröd, bread — brödet, the bread.

If a word ends in f, a v is inserted, as:

grUfy grave — gräfven, the grave.

Words ending in m and w, double the final letter if
preceded by a short vowel, as:

vän, friend — vännen, the friend
ström, stream — strömmen, the stream.

Words ending in an and en, do not take the definitive
article at all, as:

fruktan, fear and the fear
längtan, longing and the longing
predikan, sermon and the sermon
fröken, Miss and the Miss.

Primitive words of two syllables ending in él, en, er, drop
the e when the definitive article is added, as:9

sedel, note — sedlen, the note
väder, wind — vädret, the wind
vatten, Water — vattnet, the water,
f substantives end in a vowel, the masculine and femi-
nine article lose the e, as:

ande> spirit — anden, the spirit, soul
qvinita, woman — qvinnan, the woman
bro, bridge — bron, the bridge
ö, island — ön, the island
hustru, wife — hustrun, the wife
tå toe — tån, the toe.

The Neuter also loses the e, if substantives end in a
or e, but it remains after other vowels, as:

hjetta, heart	— hjertat, the heart

rike, empire	— riket, the empire

tryckeri, printing office — tryckeriet, the printing office
strå, straw	— strået, the straw

frö, seedcorn — fröet, the seedcorn.

3.

Declension of the Article*

Singular.

Masc. and Fem.
Nom. en — n, the
Gen. ens — ns, of the
Dat. en — w, to the
Acc. en — n, the

et
ets
et
et

Neuter.
t, the
ts, of the
t, to the
f, the.

Plural.

Nom. ne,	fem. na,	the

Gen. nes	- nas,	of the

Dat. ne	- na,	to the

Acc. ne	- na,	the

wa
nas
na
na

en, the
ens, of the
c», to the
en, tie10

4.

The fiender of Substantives.

The Masculine are:

1. The names and professions of men, as:

Carl, Charles — konung, king
fader, father — snickare, joiner.

% The names of the seasons, months, days, seas and ri-
vers, as:

höst, autumn — Torsdag, Thursday
Mars, March —- Mälaren, the Mälar lake
Rhen, Rhine.	*

3. The substantives in are, as:

murare, mason — hammare, hammer.

The Feminine are:

1.	The names and occupations of females, as:

Selma, Selma	— brud, bride

moder, mother	— drottning, queen

ko, cow	— svägerska, sister-in-law

except:

fruntimmer, 1 P *

i- a > female — sto, mare.

qvinfolk, J	'

2.	The names of sciences, arts and trees, as:

geometri, geometry — ek, oak
björk, birch — tall, pine.

3.	Substantives ending in a, else, het, nad, ion, and the
abstract substantives in ing, as:

menniska, man — betraktelse, meditation
klokhet, prudence — skapnad, shape, figure
religion, religion — gérning, deed
förtjusning, fascination.

The Neuter are:

1.	The names of countries, towns and places, as:

Sverige, Sweden — Uppland, Stockholm, Rosendal.

2.	All other parts of speech, if used as a substantive, aar

ett ja, a yes — ett mew, a hut.

3.	The substantives ending on a short on or i, as:

smultron, strawberry — hallon, raspberry
rytteri, horsernttt,11

except:

morgon, morning — afton, evening,
are masculine.

4.	The Participles in nde if used as substantives, as;

resande, (the) travelling.

It is often difficult to know whether a noun is
masc. or. fern. — but there is no difficulty in practice,
as the Swedish adjectives have the same termination
both for the masculine and feminine.

5.	Some substantives have different meanings with different
genders, as:

bål-en, the bowl — bål-et, the funeral pile
damm-en, the pond — damm-et, the dust
grund-en, the ground — grund-et, the shallow
lock-en, the curl — lock-et, the cover or the lid
lår-en, the box —- lär-et, the thigh
nöt-en, the nut — nöt-et, the cattle*

pris-en, the pinch of snufl— pris-et, the price.

5.

Vocabulary.

gamla,	old	har,	have
far,	father	räkna,	to count
gömmer,	hides	Öppnar,	opens
knif,	knife	dörr,	door
han,	he	och,	and
hon,	she	kommer	comes in
förslösar,	squanders	rum,	room
hvad,	what	min	(neut. mitt), my
B	1	bröst,	breast, chest
ar,	year	strid,	fight
tillhörn,	together	späd,	young, tender
får man veta?, may one know ?		kyckling,	chicken
nyhet,	news	siste,	last
vatten,	water	penning,	coin
susar,	rushes	ond,	bad
för — skull	for — sake	samvete,	conscience
fick du,	did you get	band,	ribbon
bref,	letter	år,	is

Vocabulary.12

1

sliten (n. t),	worn	utsår,	sows
hus,	house	giftfrö,	poison setfd
ligger,	lies	inympa,	ingraft
pä,	on	fördom,	prejudice
dödsbädd,	deathbed	barn,	child
egenskap,	quality	första,	first
går,	goes	smultron,	strawberry
härifrån,	away from here	giftermål,	marriage
frestelse,	temptation	angår mig,	concerns me
s/or,	great	inte,	not
fängelse,	prison	lutar,	leans
mörk,	dark	hufvud,	head
gvinna,	woman, female	mot,	against.

Examples.

Gamla far gömmer knifven i rockärmen. — Han förslösar
livad jag under året sparat tillhopa. — Får man veta nyheten?

—	Vattnet susar. — För himlens skull! — Fick du mitt bref?
Jag fick brefvet. — Jag har räknat minuterna. — Hon öppnar
dörren* och kommer in i rummet. — Den späde kycklingen.

—	Den siste penningen. — Ett ondt samvete. — Bandet är
slitet. — Den stolta gvinnan. — Mitt hus. — Han ligger på
dödsbädden. — En god egenskap. — Herrskapet gar härifrån.

—	Frestelsen är stor. — Fängelset är mörkt. — Han utsår
ett giftfrö. — Han inympar en fördom i barnets hjerta. —
Det första smultronet. — Giftermålet angår inte mig. — Hon
lutar hufvudet mot bröstet.

6.

Exercises.

A tall1 man2. A good3 child. The good friend4. God
who5 created6 the world7. Life8 is short9. The proud10
youth11. The gilding12 is bad13. A dangerous14 illness15. The*

1 stor. 2 man. 3 godt. 4 vän. 5 som. 6 skapade. 7 verld, f. 8 lif, n.
9 kort. 10 stolt. 11 yngling. 12 förgyllning. 13 dålig. 14 farlig.
15 sjukdom.	^13

fat16 calf17. The great kindness18. A great19 mind20. A good
father21. The dear mother22. A good,brother23. My24 good
father. My good mother. My tall brother.

16 fet. 17 kalf. 18 godhet f. 19 stor. 20. förstånd m. 21 far-
22 mor. 23 bror. 24 min.

Practice.

Jag har

Har Ni?	\

Har herrn	J

Ja, min herre, jag har,

Icke, ej.

Nej

Jag har icke
Nej, min herre
Något, någonting
Intet, ingenting
Har Ni någonting?

Jag har ingenting
Jag är
Är Ni?

Är Ni hungrig?

Jag år hungrig
Är Ni törstig?

Är Ni trött?

Är Ni sömnig?

I have

have you?

has the gentleman

Yes Sir I have

not

no

I have not
No Sir

something, anything
nothing

Have you anything?
I have nothing
I am
Are you?

Are you hungry?
I am hugry
Are you thirsty?
Are you tired?
Are you sleepy?

7.

Formation of the Feminine.

Feminine Substantives are formed by adding ska or inna

to the Masculine:

inna, is added to monosyllables or those syllables ending in

a vowel which is dropped, as:

grefve, count — grefvinna, countess

lejon, lion — lejoninna, lioness;

ska, is added to those of two or more syllables ending in

a consonant.14

The following names of animals differ entirely, as:
höns,	fowll	,

hane, tupp, cock} ~ /i6,ta' hen
häst,	horse 1

hingst, stallionj s	mare

hund, dog — hynda, bitch.

Many other nouns are exceptions, as:

konunqA ..	, ,, .

kung, J king ~~ droltnm9i <llieen

jpoéY, poöt — poétissa, poetess

make, \ ,' , , mo/ra, 1	t

, > husband — , ' > wife, mate
aktaman,J	Äwsfn/,/ 1

prins, prince — princessa, princess

Others ad: hona, as:

kanin, rabbit (m.) — kaninhona, rabbit (f.)

räf, fox (m.) — räfhona, fox (('.)

bjorn, bear (m.) — bjornhona, bear (f.).

8.

Diminutives.

Diminutives are formed	in Swedish by:

lille, lilla, liten, litet,	små — dear, little, as:

lilla far, dear father	— lilla mor, dear mother

lilla bror,\ A , +u	liten flicka, little girl

bror Ulla,J ear 10 er	flickebarn, female child

liten man, little man	— liten qvinna, little woman

liten hanne, little male	— liten hona, little female (of

(of animals)	animals)

liten stad or småstad, little town.

9.

Examples.

Denna sköna sångerska1. — En arm herdinna2. —
När3 Elfkungen4 dansar5 med sin drottning. — Den starka
lejoninnan. — En listig räfhona. — Ett eldigt6 sto. — En

1 singer, 2 shepherdess. 3 when. 4 elfking. 5 to dance. 6 fiery15

vaksam7 hynda. — Den trofasta8 makan. — Den vackra9
prinsessan. — Der går10 en liten flicka. — Min lilla flicka.

7 watchful. 8 faithful. 9 beautiful. 10 goes.

10.

Exercises.

A faithful female friend1. A kind2 hostess3. The
pretty laundress4. A bad poetess. A great5 bear (f.). A
rich6 heiress. The white7 hen8. The cock-pigeon and the
dove. Dear little papa. The little man is very9 conceited10.

I väft or vänninna. 2 fryntlig. 3 värdinna. 4 tvätterska. 5 stor.

6 rik. 7 hvit. 8 höna. 9 mycket. 10 inbilsk.

11.

Declension of Substantives.

The Swedish Language has five declensions for the sub-
stantive, regulated by the termination of the nominative plural.

The Nominative, Dative and Accusative of the substan-
tives are all alike. The Genitive is formed by adding „s"; or
with the definitive article ens or ets.

Words ending in s and x remain unchanged if they are
with or without the indefinite article, as: en prins, a prince
and of the priuce; sax, scissors and of the scissors; but it
they are with the definite article they form:

prinsen, the prince — saxen, the scissors
The Plural of the 1st declension ends in or

-	- 2nd -	- ar

-	- 3rd -	- er

_ . - - 4^ v v - is unchanged

-	- 5th - * . ^ ends in en.

With the exception of substantives ending in a and most
of those ending in e, they are declined by adding the follow-
ing terminations:16

Singular.

Nom. Dat. Acc.

Genitive

Plural.

Norn. Dat. Acc.

Genitive

With the definite Article:
Singular.

Nom. Dat. Acc. an
Genitive	ans

Plural.

Norn. Dat. Acc. orna
Genitive	ornas

f st	2nd	3rd	4th	5th
Declension	Declension	Declension	Decl.	Declension
a  as	s	s	S	S
or	ar	er	n	—
ors	ars	ers	?is	s

en	en, et

ens	ens, ets

arne (a) erna (e)
arms (as), ernas (es)

na
nas

n, et,
ns, ets

ne (a) en
nes(as)em

12.

1st Declension.

All feminine substantives ending in a, except maka, the
wife (2nd D.) belong to this declension.

Some few monosyllables ending in a consonant, whose
termination was formerly in a, as:

ros, rose, rosor
väg, wave, vågor,

gräns, boundary gränsor.

With the indefinite Article.	With the definite Article.

Singular.

Nom. en krona, a crown
Gen. en kronas, of a crown

Nom. kronor, crowns.
Gen. kronors, of crowns.

Nom. kronan, the crown.
Gen. kronans, of the crown.
Plural.

Nom. kronorna, the crowns.
Gen. kronornas, of the crowns»

13.

2nd Declension.

To this declension belong many masculine substantive»
ending in e, ing, dom, omme.17

Most words of this declension are masculine.

Note 1. T he foil o vv i n ^ are f e in i n i n e:

brud, bride — fröken, Miss — dotter, daughter
drottning, queen — jord, earth — själ, soul
sof,	sun — verld, world — gran, fir tree

tall,	pine — ekt oak — aim, elm tree.

2.	Substantives ending in e, drop it before ar, as:

gubbe, old man — I lur. gubb-ar.

3.	Substantives ending in the - toneless syllables ar, ely
ew, er, drop the vowel in the Plural, as:

sommar, sum mer; Plur. som-rar
spegel, looking-glass - spegl-ar
fröken, lady	- frökn-ar

syster, sister	* - systr-ar

afton, evening	- aftn-ar

morgon, morning	- morgn-ar.

4.	Substantives ending in fvel, drop the v in the Plu-
ral, as:

gaf'vel, gable — Plur. gafl-ar.

5.	Substantives ending in f, which is pronounced v,
add a v lb the Plural, as:

knif, knife — Plur. knifv-ar.

6.	moder, dotter, modify the vowel in 0, as:

mödr-ar, döttr-ar.

Whith the indefinite Article. <	With the definite Article.

N. en lind, a lime tree.
G. en linds, of a lime tree.

Singular.

N. linden, the limes.
G. lindens, of the limes.

Plural.

N. lindar, lime trees.	I N. lindarne, the lime trees.

G. lindars, of lime trees. | G. lindarnes, of the lime trees

Sing

N. lärjunge, a pupil.
G. lärjunges, of a pupil.

Plu

N. lärjungar, pupils.
G. lärjungars, of pupils.

ular.

N. lärjungen, the pupil.
G. lärjungens, of the pupil,
ral.

IN. lärjungarne, the pupils.
G. lärjungarnes, of the pupils.

ftnstrdm's Swedish Grammar.

218

14.

3rd Declension.

To this Declension belong masculine, feminine and neuter
nouns, ending in ad, else, skap, het, i (except bi).

1.	Those ending in an accented vowel, drop the e of
the definite Article in the Singular and Plural, as:

sko, shoe — sfron, the shoe — skor, shoes — skona, the shoes;
except those in t, and åbo, fru, etc.

2.	Those ending in el and er, drop the e in the Sin-
gular before the definite Article. Those in el drop it also in
the Plural, as:

fabel, fable — fablen, the fable
fabler	— fablerna

broder, brother — brödren, the brother
bröder,	— bröderna.

3.	Many modify their vowels in the Plural, as:

tång, tänger — bonde, bönder — natt, nätter.

4.	Those in f and some in n double the final con-
sonant in the Plural, as:

get, getter — nöt, nötter — rot, rötter
vän, vänner — man, männer.

With the indefinite Article.	With the definite Article.

Singular.

N. en presf, a priest.	N. presten, the priest.

G. en prests of a priest.	G. prestens, of the priest.

Plural.

N. prester, priests.	I N. presterna, the priests.

G. pr esters, of priests.	| G. pr esternas, of the priests.

N. en fiende,
G. en

Singular.

an enemy.	IN. fienden, the enemy,

of an enemy. G. fiendens, of the enemy.

N. fiender, enemies.
G. fienders, of enemies.

Plural.

N. fienderna, the enemies.
G. fiendernas, of the enemies.19

15.

4th Declension.

To this Declension belong all neuters ending in a con-
sonant, and those in are.

1.	Those in el, er, en, drop the e before the definite
Article in the Singular and Plural, as:

vatten, water — vattnet, the water
Plur. vatten	vattnen.

2.	Those ending in /*, receive a v before the Article as:
href\ letter — brefvet, the letter — PI. brefven.

With the indefinite Article.

With the definite Article.

Singular.

N.	ett barn, a chid.

G.	ett barns, of a child.

N.	barn, children.

G.	barns, of children.

Plural.

N. barnet, the child.
G. barnets, of the child.

i.

N. barnen, the children.
G. barnens, of the children.

16.

5th Declension.

To this declension belong the neuters ending in a vowel.

1.	Those ending in a or e, only add a f, as:

hjerta, heart — hjertat, the heart.

smne, sense — sinnet, the sense.

In the Plural they add only an n, as:

hjertan, hearts — sinnen, the senses.

2.	Those ending in other vowels add e£ in the Sin-
gular and n in the indefinite Plural, in the definite Plural
in, as:

bo, dwelling — floeJ, the dwelling.

Plur. bon	— boen.

3.	Some in e add in the definite Plural an a, as:
embete, an office — embeteu, offices — Plur. embelena.20

With the indefinite Article.

With the definite Article.

Singular.

N. ett knä, a knee.
G. ett knäs, of a knee.

N. knäet, the knee.
G. knätits, of the knee.

Plural.

N. knän, knees.
G. knäns, of knees.

N. knäVn, the knees.
G. knäens, of the knees.

17.

Note on the Declensions.

Irregular are:

mws, mouse Plur. mtfssl	|

gås, goose	- gäss J ec #

öga, eye	- (tyowenl 5th D d

öra, ear	- öron, öronenj

The following have a double Plural:

board Plur. bräder, bräden
tyg, cloth -	tygerna

man, man - wiaw, männer.

Jag1 såg gummorna2 och pojkarne3. — Hon har klena
händer, men han har goda näfvar4. — Flickorna5 bli® en
välsignelse7 för oss alla. — Somliga8 menniskor kunna9 le10.
— Hvar11 är12 nycklen13? —- Jag tog14 nycklarne. — Ni16
har tre systrar och fem16 bröder. — Foglarne17 qvittra18 i sko-
garne19. — Vi äta20 braxnar21. — Vi hade vackra22 höstaftnar23.—

1 I saw. 2 gumma, an old woman. 3 pojke, a boy. 4 fist.
5 flicka, girl. 6 from „blifva" become. 7 blessing. 8 some.
9 can. 10 smile. 11 where. 12 is. 13 key. 14 I took. 15 you.
16 five. 17 bird. 18 chirp. 19 forest. 20 eat. 21 braxen, the
bream. 22 beautiful. 23 autumn evening.

18.

Examples.21

Öarne24 äro obebodda25. — Han älskar26 sina vänner och
hatar27 sina fiender. — Jret28 har tolf29 månader30. — Hans
förfäder31 voro32 stora33 män. — Vågor blå och gröna lunder34.

—	Jag såg sköldar35 och lansar36. — De ungas37 hjertan. —
Fåglarne hafva vingar38 och klor39. — Skona40 äro itu41 och
tårna42 sticka43 ut44. — Fablerna45 äro moraliska. — Hon har
små fötter46. — Hon böjde47 liljehvita48 knän på gålfvet49. —
De gröna stränderna. — Hafvets50 mör51. — Han hade tre
ben52. — Mänga53 är. — En skog, der54 djuren55 gå56 under
höga57 träd58. — De hvita59 seglen60. — Vattnet är kallt61. —
Der äro många möss. — Lät62 mig skåda63 dina sköna ögon.

—	Han fick64 stipendier.

24 ö, island. 25 uninhabited. 26 loves. 27 hates. 28 är, year.
29 twelve. 30 month. 31 ancestors. 32 were. 33 great. 34 grove.
35 shield. 36 lance. 37 the young people. 38 wings. 39 claw,
40 shoe. 41 broken. 42 toe. 43 stick. 44 out. 45 fable.
46 foot. 47 bent. 48 lily white. 49 ground. 50 sea. 51 nymph.
52 leg. 53 many. 54 where. 55 cattle. 56 go. 57 high.
58 tree. 59 white. 60 sails. 61 cold. 62 let. 63 behold.
64 received, from »/a".

19.

Exercises.

He has five sons and four daughters, they are boys and
girls1. Men are not all good. I saw yesterday2 the work-
men3, servants4 and peasant women5. We sat6 all Sunday7
afternoon8 with the book in our hands9. The doctors10 are
not all quacks11. The evenings become12 long13. 1 like to
read14 novels. Have you mended15 my boots16? You know17
my18 habits19. You preach20 to deaf21 ears. We do not
know22 the reasons23. There were24 many counts25 and
barons26 present. Such27 men are my enemies28. Here are
rooms29 to let30. I like31 apples32. The hearts are faithful33.

1 flicka (1st D.). 2 igår. 3 arbetare. 4 tjenare. 5 bondqvinna.
6 vi suto. 7 söndag. 8 eftermiddag (2nd D.). 9 hand (3rd D.).
10 läkare. 11 qvacksalfvore. 12 bli. 13 läng. 14 jag läser
£erna. 15 har ni lagat. 16 stöfvel (2»d D.). 17 ni känner.
18 min. 19 vana (Ist D ). 20 ni talar för. 21 döf (Pl. döfva).
22 vi känna icke. 23 orsak. 24 der voro. 25 grefve (2nd D.).
26 baron (3rd D.). 27 sådan. 28 fiende. 29 rum (4th D.). 30 att
hyra. 31 jag tycker om. 32 äpple (5th D.). 33 trogen.22

The offices are rare34. The seas35 and the islands.. The
smiths36 lifted37 the hammer up. The ladies are sisters. A
house of a prince. Where are the servants38? The children's
mother.

34 sällsynta. 35 sjö fm.). 36 smed. 37 upplyfta. 38 tjenare.

Practice.

livad? Hvad för?

Hvad har Ni?

Detta

Är detta min bok?

Hvem?

Hvem har?

Jag har rätt
Ni har orätt
Har jag rätt?

Nej, min here, Ni har orätt
tian har
Han är

Han har knifven
Han har den

What? For what?

What have you?

This

Is this my book?

Who?

Who has?

I am right

You are wrong

Am I right?

No Sir, you are wrong

He has

He is

He has the knife
He has it.

20.

The Adjective.

An adjective before a substantive is not declined, but
takes the termination of the gender of the noun. If the in-
definite article preceds it, masculine and feminine adjectives
are alike, and unchanged, as:

en ärlig man, an honest man
en ärlig (pinna, an honest woman.

In the neuter it takes a £, as:

ett ärligt barn, an honest child.

Note. 1. If the definite article preceds it, the adjective
takes an e in the masculine and an a in the feminine and
neuter, as:23

den ärlige mannen, the honest man
den ärliga qvinnan, the honest woman
den ärliga barnet, the honest child.

2.	If the adjective is used as—a» adv#Fb, it remains
unchanged in the masculine and feminine; but it takes a t in
the neuter, as:

mannen är ärlig, the man is honest
qvinnan är ärlig, the woman is honest
barnet är ärligt, the child is honest.

3.	If the adjectives end in en, they change it into et in
the neuter, as:

trogen, faithful, neut. troget.

Adjectives ending in a and t do not change in the neuter,
but those ending in i and ö, add in the neuter two tt's.

4.	If adjectives ending in ad are placed with the de-
finite article before a substantive they add e for all genders.

Those ending in el, er, en, drop the e of the root, when
the termination is in e and a, as:

vacker, pretty: den vackra flickan, the pretty girl.
If a fv preceds these terminations, the v is also dropped, as:
dufven	changes into dufna

liten (little) - - lille
gammal (old) - - gamle.

If the en belongs to the root, a t is added, as:

ren — rent.

5.	The adjective has always the same termination in
the Plural which it has in the Singular with the definite ar-
ticle, as:

den vackra flickan, PI ur. vackra flickor
with the article: de vackra flickorna.

6.	The following form their Plural irregularly: as:

mycken, much — Piur. mange (a)

liten, little — - små
litet, few — - fa.24

21.

Vocabulary.

bortlagt,	renounced	aktningsvärd,	respectable
förhatliga,	detestable	sitt,	sit
spélsjuka, f.,	gambling	blek,	pale
nu för tiden,	at the pre-	bedröfvad,	sad
	sent time	han välsignar,	he blesses
stursk,	uncivil	okänd,	unknown
som om de vore,	as if they	välgörare,	bene t actor
	were	hvad,	what
bli,	to become	upptåg,	joke
herre,	gentleman,	svart,	black
	Sir	moln,	cloud
annan,	other	ä* a briged for öro, are, is	
slägte,	gender	åskmoln,	thunder cloud
än de,	than they	bekant,	acquaintance
det vore,	it were	barn,	child
rolig,	agreeable if	väder,	weather
om,		råd,	council, advice
jag kunde,	I could	uppförande	conduct
föra hit,	convey hi-	döf,	deaf
	ther	qvinna,	woman.

Vocabulary.

Examples.

Han har bortlagt den förhatliga spelsjukan. — Nu för
tiden bli handtverkarne sä sturska, som om de vore baroner.

—	Du ville bli en präktig herre. — Vi äro af ett annat slägte
än de. — Det vore roligt om jag kunde föra hit min akt-
ningsvärda vän. — Sitt icke så bedröfvadl — Min lilla
flicka! — Den unga menniskan. — Han välsignar sin okände
välgörare. — Hvad är det der för afskyvärda upptåg. —
Alla svarta moln äro inte åskmoln. — En gammal bekant.

—	Den gamle vännen. — Barnet är artigt. — Det artiga
barnet. — Det förbannade vädret. — En vacker flicka. —
Den vackra flickan. — De vackra människorna. — Kloka mäns
råd. — Det kloka barnets uppförande. — Ett klokt barns
uppförande. — En kloks råd. — En döf qvinna.25

2%

Exercises.

The sad girl. The child is pale. A despairing1 father,
f am quiet2 and cold3. The wind is cold. The child is quiet.
The new4 fraud5. With deep0 voic^7. Great God. He stands8
like stone9. He goes out of10 ihe door11 at the right12. He
enters 3 violently14. The violent man. The rough15 bear16.
The behaviour of prudent17 men. The rational18 behaviour of
fjrudent men. The deck19 is clean. The ripe20 ear21.

1 förtviflad. 2 luf?n. 3 kail. 4 ny. 5 svek n. 6 djup. 7 stämma.
8 han slår. 9 förstenad. 10 han går ut genom. 11 dörr. 12 hö-
ger. 13 han kommer in. 14 häftig. 15 luden. 16 björn. 17 klok.
18 förnuftig. 19 däck n. 20 mogen. 21 ax. n.

23.

Comparison of Adjectives.

The Comparative is formed by adding are* the Superlative
by adding ast to the Positive, as:

Positive.	Comparative.	Superlative.

fri, free — friare, more free — friast, most- free
ringa, small— ringare, smaller —ringast, smallest.

With the article the superlative adds an e, as:

den friaste mannen — den friaste qvinnan, etc.

Note 1. Some adjectives ending in f take in the Com-
parative and Superlative an additional v; those in m double
it, and those in el, en, er, drop the e.

2. Adjectives ending in isk and ad form their Com-
parative by mer (mera), more, and mest, most, as:

behjertad, courageous — mer*behjertad, more courageous —
mest behjertad, most courageous.

2-1.

Irregular Comparisons*

Positive.	Comparative	Superlative.

god, good — bättre, better	— bäst, best

elak, bad — sämre, varre, worse — sämst, värst, worst26

Positive.	Comperative.	Superlative.

hög,	high	— högre,	higher	—	högst,	highest
stor,	great	— större,	greater	—	störst,	greatest
liten,	small	— mindre,	smaller	—	minst,	smallest
Plur. små		— smärre		—	sm är st	
få,	few	— färre,	less	—	minst,	least
lång,	long	— längre,	longer	—	längst,	longest
mycken,	much	— mera,	more	—	mest,	most
Plur. många		— flera		_	flästa, mesta	
nära,	near	— närmare	nearer	—	näst, närmast,tie arest	
gammal,	old	— äldre,	older	—	äldst,	oldest
ung,	young	— yngre,	younger	—	yngst,	•youngest
tung,	heavy	— tyngre,	heavier	—	tyngst,	heaviest.

Positive.	Comperative.	Superlative.

25.

Vocabulary.

redig,	bright	tid,	time
hufvud,	head	förälskade sig,	fell in love
slår sig fram,	fights through	giftesig	married him-,
verld,	world		self
vishet,	wisdom	skola,	school
spel,	play	sednare,	later
docka,	doll	folk,	people
han begär,	he wants	slug,	shrewd
höns,	hen	herrskare,	ruler
korg,	basket	*tyf>	strong
lämplig,	suitable	arbetare,	workman
namn,	name	from,	pious
lycklig,	lucky, happy, for-	ännu,	yet, still.

25.

Vocabulary.

tunate

tunate

Examples.

Ett redigt hufvud slår sig mycket bättre fram i verlde»
än den största vishet. — Hon är spelets bästa docka. —
Han vill vara högsta hönset i korgen. — Det är ett lämpli-
gare namn. — Lyckligare tider. — Philips äldre dotter föräls-
kade sig i Jacobs yngre son, och Jacob säldste son giftesigf
med Philips yngsta dotter. — Den ärligaste människan. —
Han är främst i skolan. — På sednare tider. — Det sämre27

folket. — Han är slugare än jag, men min bror är den slu-
gaste.— Hon är den skönaste flickan. — De vackraste qvinnor*

—	Gud är den mägtigste herrskaren. — Den styfvaste arbetaren*

—	Jag är from, men han är ännu frommare. —• Bästa fart

26.

Exercises.

I am better than he. He is my worst enemy. He is
older than I, but I am calmer than he. My eldest daughter
is younger than his youngest son. He is the most pious man
in the town1. He is ruder2 than you. The heaviest load3.
The highest price4. Most men. The noblest5 gentleman and
the lowest workman. The smallest fault6. I saw more men in
the street7. The worst scamp8. The nearest house. A more
agreeable9 society10. The surest11 bail12. The bravest soldier*
1 gave13 the book to the most beloved14 friend.

1 stad. 2 rå. 3 börda f. 4 pris. m. 5 förnäm. 6 fel, n. 7 gata, f.
8 gosse. 9 angenämt; 10 sällskap, n. 11 säker. 12 borgen,,
löftesman. 13 jag gaf. 14 älskad.

Ist Person.
Nom. Jag, I

Dat. & Acc. mig, me

27.

Personal Pronouns.

Singular.

2nd Person.	3rd Person.

du, thou

dig, thee

han, he, lion, she, det, it*
Gen. hans, hennes, dess.
honom, henne, det.

Plural.

Nom. vi, we
Dat. & Acc. oss, us

i,	you de, they.

Gen. deras, of them.

eder (er), you dem, sig, them.

Note. Du, is only used to relations and intimate friends*
Ni, is used for „you" in conversation
om Ni vill, if you will.28

28,

Vocabulary.

élska,	love	kärlek,	love
hata,	hate	underståsig, to presume	
inte, icke,	not	dygd.	virtue
trodde,	believed	lön,	reward, wages, al-
tog,	took		lowance
göra,t	do, make, render	såg,	saw
lat,	let	sök,	look for
veta,	know	sanning,	truth
fel,	fault	finner du,	findest thou.

Vocabulary.

Examples.

Jag älskar dig. — Hon hatar mig. — Ni hör honom
inte.— J älsken henne.— Han kan göradet.— Han troddedet.

—	Jag togdet. — Det är godt. — Det gör jag för Er. —
Det gör jag för Eder alla. — Låt henne inte vetadet. — Låt
honom icke höradet. — Det är hans fel. — Hennes kärlek.

—	Han understår sig. — Det är deras dygders lön. —i- Jag
säg dem. — Sök sanningen, så finner du den.

29.

Exercises.

We love him, but he does not love us. Thou canst do it.
Did you take1 it from him? I gave2 it to you. I gave it
you. That is3 nothing4 to us. Fortune5 changes6 (itself).
How7 will it go8 with us? I heard9 their children. Let her
not hear10 it. Fetch11 him, I will speak 12 with him alone.

1 tog. 2 jag gaf. 3 angår. 4 inte. 5 lycka. 6 vänder. 7 huru.
8 skall gå. 9 hörde. 10 erfara, lå veta. 11 låt honom komma.
12 vill tala.

-*30.

Possesive Pronouns.
Min, mine.

Singular.

Masc. Fem.	Neuter.

Nom. min, mine min	mitt.
Gen. min, of mine.29

Plural.

Masc.	fem. Neuter»

Nom. mim, my mina mina.
Gen. mina, of my mina mina.
In the same way are declined:

rfm, ditt, thine
sin, sitt, his.

Vår, our.

Singular.

Masc.	Fem. Neuter.

Nom. vår, our	adr vårt.

Gen. var, of ours.

Plural. o
Nom. t?dre, ours våra våra.
Gen. våra, of ours.

Eder (er), yours.

Singular.

Masc.	Fem. Neuter.

Nom. eder (er), your eder (er) edert (ert).
Gen. eder, of yours.

Plural.

Nom. edre (ere), yours edra (era) edra (era).
Gen. edra, of yours.

Note. In the old style mins, dins, vars, eders, were used..
The s is now dropped — and only retained in Eders or Er$
before some litles, as Eders or Ers majestät — your majesty.

31.

Examples.

Det är mitt älskade barn. — Ni har mördat er dotter.
— Vår far kommer; vänd1 dig icke längre bort2 från3 hans
kärleksfulla4 blickar. — Du skyr6 ej längre mina blickar. —
Tjufvar 6 voro i ert rum7. — Jag vill gömma8 mig för hennes

1 vända, to turn. 2 away. 3 from. 4 loving. 5 avoid. 6 thief.
7 room. 8 to hide.30

»ögon. — Svälj9 inte ned9 dina tårar10. — Han välsignar sin
Välgörare. — Sköt11 ni edra affärer12. — Han söker13 inte
-deras sällskap. — Jag är nedtyngd14 af era välgerningar15. —
Vår fars stränghet16. — Barnens kärlek till deras föräldrar17.

—	Barnets kärlek till sin (dess) far. — De mina sökte mig.

—	Jag ber om ursäkt18.

9 nedsvälja, to swallow down, to suppress. 10 tar, tear. 11 sköta,
to mind. 12 business. 13 söka, to seek. 14 to weigh down.
15 benevolence. 16 severity. 17 the parents. 18 your Grace.

I have wronged1 my friend. His resolution2 is taken3.
"Come4 my friends. He and his daugthers. Your mother is
still alive5. Your child will - hide' from your eyes. She leaned6
her head7 on8 his (hans) shoulder9. The father, who (som)
^sees10 his dying11 daughter. I will loosen12 your chains13.

1 jag har lurat. 2 beslut n. 3 fatta dt. 4 kom. 5 lefver ännu.
6 lutar. 7 hufvud. 8 mot. 9 axel. 10 ser. 11 dö. 12 jag
skall lösa. 13 kedja.

32.

Exercises.

33.

Demonstrative Pronouns*

This one.

Singular.

Masc.	Fem.

Fem.	Neuter

den y det.
dess	dess.

Nom. den	den k" det.

€en.	Idens) dess dess	des.

Plural.

de, those ]

deras, of those?- of all genders.31

•»This, this one.
Singular.

	asc.	Fem.	Neuter.	
Nom.	denne	denna	detta.	
Gen.	dennes	dennas	dettas.	
Dat.&Acc.	denna	denna	detta.	
		Plural.		
Nom.	desse	dessa	dessa,	those.
Gen.	desses	dessas	dessas,	of those.
Dat.& Acc.	dessa	dessa	dessa,	those.

•»This, this one.
Singular.

This same, that same.

Singular.

Nom.

Gen.

Dat.&Acc. samma

Ma sc.
samme
sammes

Fem. & Neuter.
samma
sammas
samma

Masc.

Nom. den samme
Gen. den sammes
Dat.&Acc. den samma

Singular.
Fem.
den samma
den sammas
den samma

Plural.

samma,
sammas.
samma.

Neuter.

Plural.

det samma I de samma.
det sammas de sammas.
det samma | de samma.

Note. 1.
2.

3.

4.

That one, is generaly translated by: den der. •

The Pron.: den, det, is used when in connexion
with a Relative Pronoun, as:

det bordet, som du köpte, that table which you

bought.

The Genitive dens, is only used of persons.

This, this one, is generally expressed in
conversation by: den här, det här.

That, that one, by: den der, det der.32

34.

V o cab ulary.

hem,	home
andra gången, second lime

kunskap,	knowledge

utbildades,	was perfected

fullkomlig,	complete

mwn,	mouth

/ran,	from .

kust,	cost

ropade,	called

efter,	after, by

home

katta,	to call, name

trodde,	believed

hedning,	heathen

dM,	deaih

bortryckt, taken away
tredjedelar, two thirds
folkmängd, population
trädde fram, stood forth
pa,	on, upon

stenhög,	stone heap.

Examples.

I detta nya hem gifte hon sig för andra gången. —
Denna kunskap utbildades till fullkomlig klarhet. — Det var
den lilla systerns mun. — De komma frän dessa kuster. —
Den, som ropade efter honom. — Jag vill kalla dem, son*
trodde detta, hedningar. — Döden hade bortryckt tvä tred-
jedelar af dess folkmängd. — Dessa både trädde fram, och
Gud välsignade dem, som trodde på honom. — Den här
stenhögen.

In this house and in that garden1. God be praised2 for
this joy3. It is the first time4 that I call5 you by6 this dear7
name8. This heart is cold. I saw him in the same town9»
That man's wife10 is dead11. This one here is my friend, that
one (there) is my enemy, and the other (that one) is indif-
ferent to me1®.

1 trädgård m. 2 lofvad vare. 3 glädje f. 4 första gången»
5 nämner. 6 vid. 7 kär. 8 namn n. 9 stad m. 10 maka»
11 död. 12 likgiltig.

35.

Exercises.33

36

Relative Pronouns.

The Relative pronouns in Swedish are:
hvilken, (m. f.), which; hvilket (n.)
som, which, who; is not declined.

Masc.&Fem.
Nom. hvilken
Gen. hvilkens

Who, which that.
Singular.

Plural,

Masc.

Nom.	hvilke

Gen.	hvilkas

Dat.&Acc.	hvilka

Neuter.
hvilket.
hvilkets.

Fem. & Neuter.
hvilka.
hvilkas.
hvilka.

Note. Instead of the Genitive hvilkens, hvars is used from
the antiquated hvar.

Nuj	now

vacklar mot, staggers towards
tjenst9	occupation, busi-

ness, employ-
ment

37.

Vocabulary.
kunde,

erhålla,
penningar,
vilja,
ö frige.

could
receive
money
will

others, the rest.

Examples.

Du är den som nu vacklar mot grafven. — J ären men-
niskor, som förbannade honom. — En god tjenst under hvil-
ken hon kunde erhålla en summa penningar. — Han är en
man, hvars vilja är starkare än alla öfrigas.

Lenstrdm's Swedish Grammar.	334

38.

Exercises.

He who says so1. Those who believe8 this. The ge-
neral under whose command3 he stood4. The name ubder
which he serves5. The princes6 under whose protection7 he
stood.

1 sådant. 2 tro. 3 befäl. 4 han stod (he stood). 5 han tjenar,
6 furste. 7 beskydd.

Nom.
Gen.

39.

Interrogative Pronouns.

Hvilken, hvilket, who, what?
hvem? who?, hvad? what?

Singular.

Masc. & Fem.

Dat.&Acc. hvem

hvem

hvem$r or hvars

Neuter.
hvad
hvad
hvad

Plural.

hvilke
hviUcas
hvilka.

40.

Examples.

livad år det då mera1? — Hvad vågar* ni säga3? —
Hvem var det, som uppfostrade4 er son? — Hvem söka5 de?
— Hvem skola vi6 tro? — Hvems fel7 är det.

1 more. 2 dare. 3 to say. 4 brought up. 5 look for. 6 shall
we. 7 fault.

41.

Exercises.

Who has done1 this? Whose son is this youth1? To
whom did we give3 it? What is that? What do you say?
What man can believe such4? What cares5 have you?

1 gjort. 2 yngling. 3 gåfvo. 4 sådant, slikt 5 sorg m., bekym-
mer n.35

42.

Indefinite Prononng»

all

annan,	other

\m,	some ene

j enhvar,	every one

M,	all, entire

var, (hvarje), each
var och en, all and every one
ftvarannan, each other
I vardera, each

Neater.
alU
annat

etthvart

helt

hvart

hvart och ett
hvartannat

-Jbpariehanda.	all sorts	
ingen,	no one, none	intet
jmgendera,	neither	intetdera
fiikadan,	such one	
\ man,	one, they	
i? mången,	many a one	
\mgon,	somebody	något
famme,	same, the same	samma
WW,	self	sjelft
IsHk,	such, such one	
j&amUge,	some	somliga & fem.
sådan,	such, the like	sådant

Most of tfcese Pronouns are declined like the Adjectives.

Plural.

alia

andre, andra

hele, hela

hvarandra

inga

mange, manga
nägre, några.

Most of tfcese Pronouns are declined like the Adjectives.

43-

Examples.

Han är grymmare1 än alla de andra. — Skolgossen8,
•som läst3 några blad4 i sin grammatica.— En planta6, som
trifves6 i all slags7 jord*. — Här kommer någon. — Det är
då förbi9 med allt, med hela den gyllene10 drömmen11! —
Han kedjas12 genom13 andras mägtspråk14. — Hvarje timme"
lekte16 han med döden. — Han gör ingen skillnad17. — Många
,göra detta. — Somliga skola18 gå uppföre19 och somliga ned-

1 cruel. 2 school boy. 3 läsa, to read. 4 page. 5 plant. 6 trif-
vas, to grow. 7 kind, manner. 8 soil. 9 past. 10 golden.
11 dream. 12 is chained. 13 by. 14 word of command. 15 hour.
16 played. 17 difference. 18 skola, are, to. 19 rise, go up,

3*36

före20. — En annan gång"! — Bara22 man kommer sig upp4®
i verlden. — Sädana ormar24 skola icke hväsa26. — Hvarj»
godt lillfälle26. — Hvarjehanda grums27 grumlade2® upp den
lekande2' bäckens*0 våg".

20 down. 21 another time. 22 if only. 23 get up. 24 orm, snake,
serpent. 25 to hiss. 26 opportunity. 27 mad. 28 darken..
29 playing. 30 rivulet. 31 the wave.

44.

Exercises.

I gave1 him all. All men love1 him. It is another boy*»
The others are coming4. Another child. Every body knows *
him. Every work" is useful' if8 one has" an object10 with"
it. I do not say" it to everybody. Nobody is happy".
They have no child. Many a name is forgotten14. I saw
many flowers15. Is any one present16? There are some
strangers" coming18. That is something new10. The same
man. He comes himself. I do not believe20 such things.
Some people believe21 such fables22.

1 jag gaf. 2 älska. 3 gosse (2nilDecl.). 4 komma. 5 känner.

6 arbete n. 7 nyttig. 8 när, om. 9 har. 10 ändamål n. 11 med.

12 jag säger. 13 lycklig. 14 glömma, förgäta. 15 blomma.

16 närvarande. 17 främmande. 18 komma. 19 ny. 20 jag tror.

21 tro. 22 fabel (3r4 Decl.).

45.

Numeral Adjectives.
1. Cardinal Numbers.

En (Neut. ett) . . . .	1

två (tvenne, tv) ...	2

sre (trenne).....3

fyra.......4

fem . . . . . . .	5

sex........6

tju........7

åtta.......8

nio (nie) ......	9

tio (tie)...... lO

elfva.......11

tolf...... .	12

tretton......13

fjorton......14

femton ......	15

sexton......16

sjutton......17

aderton ......	1&nitton......19

tjugu.......20

tjuguen......21

tjugu två.....22

trettio ......	30

fyrtio......40

femtio .......	50

sextio......60

sjuttio......70

åttio . . .	... 80
nittio . . .	... 90
hundra . . .	. . . 100
tvåhundra . .	. . . 200
tusen . . .	. . . 1000
två tusen . .	. . . 20Q0
tio tusen . .	. . . 3000
hundra tusen .	. . 100,000
en million . .	. 1,000,000

Note. 1. The units between 20 to 100 are added as in
English, as: 24 tjugu fyr a, 97, nittiosju. — In the hundreds
the smaller number is prefixed as in English: 300 trehun-
dra, 3000, tretusen. In the year 1826: år ett tusen åtta
hundra tjugu sex.

2.	The forms in e, as: nie, tie, are only used in com-
mon life.

3.	Tvenne (tvänne) is used instead of två if two people
or things belong together.

4.	The old form tve, two, is only used in compounds
as: tvekamp, duel — tvekönig, of two genders — tvetydig,
double meaning — also båda, bägge, both, from bägge två,
both of them.

46.

Examples.

Hit1 med fyra nitnaglar31 — Om® sju månader4 dansar
jag5 icke mer. — Han har varit4 här fem veckor* och tre
dagar. — Jag arbetar' för två. — Jag säg der tvenne brö-
der. — De voro trettiosju kaptener", hundratio löjtnanter10,
femhundra aderton sergeanter", och två tusen fyra hundra fem-
tioåtta soldater. — Året" ett tusen åtta hundra fyratio åtta.

1 liiiher. 2 rivet, 3 in. 4 month, 5 I dance. 6 has been.

7 week. 8 work. 9 captain. 10 lieutenant. 11 sergeant.

12 year.38

47.

Exercises.

There were three boys, four girls, nineteen men, 25
women1, 33 old men2 and 42 old women3. The clock
strikes4 six. That makes5 21 rixdollars8. London has 3
millions 8 hundred and 50 thousand inhabitants7, Paris has
one million 850 thousand, Vienna 830 thousand 853, Berlin
960 thousand 693.

1 qvinna (1st D.). 2 gubbe (2nd Dec!.). 3 gumma (1st Deck).
4 klockan slår. 5 det är. 6 riksdaler (4lh Decl.). 7 invånare
(4th Decl.).

48.

2. Ordinal Numbers.

den förste, a, det första the 1st		den adertonde .	. the 18thl
- andre, a, det andra the 2nd		- nittonde	. the 19th
- tredje . .	. ihe 3rd	- tjugonde	. the 20th
- fjerde . .	. the 4th	- tjugufemte	. the 25th-
- femte . .	. ihe 5th	- trettionde	. the 30th
- sjette . .	. the 6th	- fyrtionde	. the 40tl1
- sjunde . .	. the 7th	- femtionde	. the 50tb>
- ättonde	. the 8Ul	- sextionde .	, . the 60"*
- nionde . .	. the 9th	- sjuttionde .	. the 70th
- tionde . .	. the 10th	- åttionde	. the 80tu
- elfte . .	. the 11th	- nittionde	. the 90th
- tolfte . .	. the 12th	- hindrade	. the 100th
- trettonde .	. the. 13th	- två hundrade . the 200tl1	
- fjortonde .	. the 14th	- tusende .	. the 1000tlk
- femtonde .	. the 15th	- tio tusénde	the 10000th
- sextonde .	. ihe 16^	- hundra tusende	
- sjuttonde .	. the 17tt		the 100,000th

48.

2. Ordinal Numbers.

49.

3. Collective, Proportional and fractional Numbers.

för det första, for the first enahanda,1 one

en slags, j

för det fjerde, för the 4tt tmhanda, 1 ' ,
först,	firstly	tvaslags, \ 01 two luims39

half,

en fjerdedel,)
en fjerding, J
tre fjerdedels,
e» tredjedel,
en åttondedel,\
en ätting, J
halfannan,
halfannat, Neut.j
halftredje,
halffjerde,
en hälft, 1
en half ra, >
en halfdel,]
ett par,
qtt tolft; 1
ett dussin, J

ett tjog,

half

a quarter

three quarters
a third

an eighth

one and a half

two and a half
.three anda half

half

a pair
a dozen

{a score
20 pieces

en skock,

single

double

twofold

en gang,

tvä gånger, twice
. tio gånger, ten tiroes
enda, 1
enkel,]

dubbel,

tvåfaldia,\

tvafällt, J
treduppel,) ,
trefaldig, J- threefold
trefallt, J
månge, many
magre, some
alle, all
allahanda, all sorls
få,	few

den siste, the last.

three score (60

pieces)

once

50.

Examples.

Det första smultronet1. — Andra scenen® af skådespelet'.
— Tredje akten är tråkig4. — Arbete först, nöje® sen". —
Han er den tvåhundrade. — Den femtiofemte. — Han lefde7
ännu8 tre fjerdedels timma. — Klockan slår tr« qvarter tilå
tre. — Han fick* halftredje riksdaler. — Hon köper10 två,
femtedels pund". <— Ett dussin strumpor". — Jag såg honpm
fyra gånger. — Vi fingo13 detta till halfs,4. — En enda gäd-
da". — Ett par stora löfruskor". — Sedan en halftimma

1 strawberry. 2 scene. 3 play. 4 tiresome. 5 amusement. 6 aft-
erwards. 7 live. 8 yet. 9 he received. 10 to buy. 11 pound.
12 stocking. 13 ,we received. 14 to half. 15 pike. 16 green
branch. 17 since half an hour.

51.

Exercises.

The first day1 of the week4 is called® Monday4, the
second Tuesday5, the third Wednesday", the fourth Thurs-
1 dag. 2 vecka. 3 heter. 4 måndag. & tisdag. 6 onsdag.40

day7, the fifth Friday" the sixth Saturday* and the seventh
Sunday10. It is the 24th of April. The 523rd. I remained
there" 5 hours. The clock strikes a quarter past four.
That is a double sin11. Four times I warned13 him.

7 torsdag. 8 fredag. 9 lördag. 10 söndag. 11 jag qvarstannade.
12 synd f. 13 varnat.

Practice.

Den första gången.

Den sista gången.

Huru många gånger ?
Tre gånger.

Flera gånger.

Huru många gånger har Ni

varit pä teatern?

Jag har varit der bara två

gånger.

Hvad har Ni gjort?

Jag har icke gjort något.
År Ni sjuk?

Jag är det icke.

Förstår Ni mig?

Jag förstår eder.

Har Ni förstått mannen?
Jag har förstått honom.
Jag hör eder, men jag förstår

eder icke.

Klockan nio på morgonen.
Klockan elfva på aftonen.
Huru länge?

En dag.

En timme.

En minut.

Ett ögonblick.

The first time.

The last time.

How many times?

Three times.

Several times

How often have you been ift

the theatre?

I was only there twice.

What have you done?

I have done nothing.

Are you ill?

No 1 am not.

Do you understand me?
I understand you.

Did you understand the man ?
I have understood him.

I hear you but I do not under-
stand you.

At 9 o'clock in the morning.
At 11 o'clock at night. ,
How long?

A day.

An hour.

A minute.

An instant.Reading Lessons with Interlinear Translation.

l.

The Vowels.

A__E.

En vacker »tad. Vattnet var kaUt. Elden brann
A beautiful town. The water was cold. The fire burned
hela dagen. Han har ersatt henne det. Herr A
the whole day. He has compensated her for that. Mr. A
var en erfaren man. Var han ensam? Att bemanna.Det
was an experienced man. Was he alone? To man. The
rena vattnet. Han gaf dem ett bredt band. De sade
pure water. He gave them a broad band. They said
att de hade sett banken. Har han matP Ett matt sken.
that they had seen the bank. Has he food? A faint light.
Var han stark? Det var en sed. Han har sett platsen.
Was he strong? It was a custom. He has seen the place.
Att efterspana en. En egenskap. Dagen var klar. Han
To search for one. A quality. The day was clear. He
var fadder. Hennes fader var hemma. Daggen faller.
was godfather. Her father was at home. The dew falls.

2.

I. O. €.

De gripa honom. Gif mig en griffel. Han tog
They seize him. Give me a slate-pencil. He caught
tre fiskar. De kommo hoptals. Kan han hoppa ? En
three fishes. They came in heaps. Can he jump? A42

from man. Att koka mat. De inviga platsen. Det hade
pious man. To cook food. They consecrate the place. It had
varit ohelsommt att bo der. Tag min bok. Hon tog den
been unwholesome to live there. Take my book. She took it
bort. Mitt kort var icke der. Han har vackra rosor. Den-
away. My card was not there. He has beautiful roses. This
na socken har blott en prest. En son. Konungen var
parish has only one clergyman. A son. The king was
med honom. Han var i denna orden. t Att tala ett ord.
with him. He was in this order. To speak a word.

Bordet var af marmor. Till Herrans lof. Den vackraste
The table was of marble. To the Lord's praise. The most beautiful
blomman. En blomstrande stad. Ett kort tal. Molnet

flower. A. flourishing town. A short speech. The cloud
utbreder sig. Min moster var med henne. En tung stil.

spreads. My aunt was with her. A heavy style.
En stor mur. Har du murbruk? Hennes morbror kom in i
A great wall. Have you mortar? Her uncle came into
rummet.

the room.

3.

1. A. Ä. Ö.

En dygdig qvinna. Rådet är godt. Ön är
A virtuous woman. The advice is good. The island is
mycket stor. Att åkalla vår Herres bistånd. Detta hus är
very great. To implore our Lord's assistance. This house is
högre än det der. Månen lyste klart i Måndags.
higher than that. The moon shone brightly Jast Monday.
Hon åt fyra ostron. Åita tjufvar blefvo tagna. Hon sålde
She ale four oysters. Eight thieves were taken. She sold
hästen. De kommo förr än du. Åskan slog ned i
the horse. They came before you. The thunder struck the
trädet. Höet är icke torrt ännu. Mörkret tilltog. Det
tree. The hay is not dry yet. Thedarkness increased.lt
var Guds ord. Den nya båten är färdig. Låset är nytt.
was God's word. The new boot is ready. The lock is new.43

4.

The Consonants.

B. C. ». P.

En Christen bör handla enligt sin store Mästares■
A Christian ought to act according: to his great Master's
lår a. Chefen är icke med oss. Barnet hade skr o fler.
doctrine. The chief is not with us. The child had the king's evil.
Räfven tog bort min dufva och dödade henne. De voro
The fox took away my dove and killed it. They were
mycket torftigt klädda. Carl var mycket djerf. Det är så
very poorly dressed. Charles was very bold. It is so
landtligt här. Choret är bredt. Denna charad är rätt
rural here. The choir is broad. This charade is really
rolig. Hålan var femtio alnar djup. Hon åkte i em
amusing. The cave was fifty ells deep. She rode in a<

chäs med en häst» G if honom brefvåskan.

chaise with one horse. Give him the letter-bag.

5.

G. H. J. K.

En gnista föll få golf vet. Flickan hade en stor krage,-
A spark fell on the floor. The girl had a large collar..
Detta kött är ganska segt. Karlen har icke skjutit en enda
This meat is very tough. The man has not shot a single
fogeh Herr G. är född i Norge, men är nu bosatt f
bird. Mr. G. was barn in Norway, but is now established in
.Sverige. < Jag kan icke gilla , hvad han sade. Konungen
Sweden. I can not approve of what he said. The king
gynnade denna religion. De bestego berget. Jag sköt
favoured this religion. They ascended the mountain. I shot
vargen. Det var en hel legion. Ett verkligt geni. En
the wolf. There was a whole legion. A real genius. A
page kom emot mig. År detta hufvud gjutet? Hvem har
f>age came towards me. Is this head cast? Who has.44

'gjort det? Menniskan dr dödlig. Kapten H. har seglat omkring
done it? Man is mortal. Captain H. has sailed round
jorden. Färgen är skarlakansröd. En vacker guldkedja.
the world. The colour is scarlet. A beautiful gold chain
Kan du köra? Flickans kjortel var för lång. Hjorten
•Can you drive? The girl's petticoat was too long. The stag
stannade för att hvila. Hon var ute i kylan. Den him-
-stopped to rest. She was out in the cold. The heav-
■melska syn som han såg.

enly vision which he saw.

6. •
1. M. ». P. Q.

Karlen var lam. Jag såg ett litet lam nära qvarnen..

The man was lame. I saw a little lamb near the mill.
Efter det regnar skola vi fara hem i en vagn. Han är
As it rains we shall drive home in a carriage. He is
■en man som har sett verlden. Damerna sade, att det
a man who has seen the world. The ladies said that there
var för mycket dam. Det ljufva ljudet af hennes röst. Vinden
•was too much dust. The sweet sound of her voice. The wind
rasslade i qvistarne och afbröt lugnet. Vattnet var
-sounded in the branches and interrupted the calm. The water was
nästan ljumt. Kapten P. hade ett tamt lejon med sig.
■almost lukewarm. Caplain P. had a tame lion with him.

7.

B. 8. T. V. X. Z.

Han är en god skytt. Nu, då stjernorna skina.

He is a good shot. Now, while the stars are shining.

Vi voro der till den sjunde dagen. Mannen har tjenat mig
We were there till the seventh day. The man has served me
i tjugu år. Dessa äro hans initial bokstäfver. Huru många
twenty years. These are his initial letters. How many
•aktier har du? De fingo blott en portion hvar. Vägen
shares have you? They got only one plate each. The road45

gick i zigzack. Hon har tagit många lektioner i musik
went in zigzag. She has taken many lessons in music.
Konung Oscar besteg thronen.

King Oscar ascended the throne.

8.

The Accent and Length of the Vowel.

De hade inga medel att förse sig med kläder.

They had no means of supplying themselves with clothes.
Han skulle bestämma om han ville antaga denna proposition.
He should decide if he would accept this proposition.

Modren har agat sitt barn. Den unga damen hade en
The mother has punished her child. The young lady had an
agat pä fingret. K. skickade ett förbud. Hans svåger
agate on her finger. K. sent a prohibition. His brother-in-law
ville icke förbinda sig att betala räkningen. Inom en kort
would not engage to pay the account. Within a short
tid hade han förlorat hela sin egendom genom kortspel. Detta
time he had lost all his property at cards. This
är ett förbud till något ondt. Han blåste trumpet mycket
is a harbinger of evil. He blew the trumpet very
väl. Vet der fruntimret var så trumpet. De hade en ther-
well. That lady was so sullen. They had a ther-
mometer t förmaket. Jag var på spektaklet i går,
mometer in the drawing-room. 1 was at the theatre yesterday,.
det var Mile. Linds recett. Fru B's broder har gått igenom
it was Miss Lind's benefit. Mrs. B's brother has gone through
en fullständig akademisk kurs. E. köpte en tomt för att
a complete academical course. E. bought (a) ground to
bygga en teater. På resan till Rom. De drucko bara
build a theatre. On the journey to Rome. They drank only
rom. Han tog ett tåg med sig i båten. Har du någon-
rum. He took a rope with him in the boat. Have you any

bot för tandverk? Kapten A. har varit vid hofvet.
cure for toothache? Captain A. has been at court.

Hästens hof var skadad. Han bara låtsade att lotsa
The horse's hoof was injured. He only pretended to pilot46

fartyget. Han hade så dåliga don. Detta bläckhorn är
the vessel. He had such bad tools. This inkstand is
gjordt utaf bleck. Hans verk äro utgifna i sex vohtmer.
made" of tin. His works are published in six volumes.

' Han lade en ärt på kortet. Han hade för mycket vett, att
He laid a pea on the card. He had too much sense, to
läsa ert href. Denna lera är för torr. Knifven har '(en)
read your letter. This clay is too dry. The knife has a
dålig egg. De åto ägg till frukost. Denna lära är falsk.
bad edge. They ate eggs for breakfast. This doctrine is false.

Det var ett tomt glas på bordet. Skicka ett förbud, [vance.
There was an empty glass on the table. Send a messenger in ad-

9.

The Nouns.

En vacker häst. Ett stort land. En ny bok. Tvä blåa
A fine horse. A great couniry. A new book. Two blue
• ögon. En liten bokstaf. "Den höga boken. En talrik armé.
•eyes. A little letter. The liigh beech. A numerous army.
En hvit tand. En gång i veckan. Det flitiga biet. Goda
A white tooth. Once a week. The industrious bee. Good
ostron. Den bästa sångaren. Ett nådigt svar. En ung
oysters. The best singer. A gracious answer. A young
- baron. Ett elakt sinne. En gammal idé. Den långa natten.
baron. A bad mind. An old idea. The long night.
Mycken värme... Den stora stöfveln. En droppe.'- En skön
Much warmth. The large boot. One drop. A beautiful
bro. Den goda sonens belöning. Den lärda mannens råd.
bridge. The good" son's reward. The learned man's advice.
En liten kammare. Trånga gator. Fern tunga svärd. Den
A little chamber. Narrow streets. Five heavy swords. The
Jörsta staden. Det tjugu-femte kapitlet. Små barn. Gro ft
first town. The twenty fifth chapter. Little children. Coarse
kläde. Många rum. En hand. En trogen tjenare. Två
cloth. Many rooms. One hand. One faithful servant. IVo
: yngre barn. Bada fötterna. Den 15åe Januari. Flickans
younger children. Böth feet. Thé 15th of January. The girl's47

öde, Ett vackert regimente. En lärorik fabel. Ett stort
fate. A fine regiment. An instructive fable. A large
bageri. Ett silfver-spänne. En skön röst. Den tåliga
bake-house. A silver buckle. A beautiful voice. The patient
läraren. Det höga berget. , Ett leende ansigte. Ett stort bo.
teacher. The high mountain. A smiling face. A large nest.
Ett tungt hufvud. Fyra silfver-bägare. Den gråa gåsen.
A heavy head. Four silver goblets. The gray goose.
Ett litet fängelse. Den breda randen.

A little prison. The broad stripe.

1°.

The Pronouns.

Han har min nya bok. Vi voro i deras trädgård. Gossen

He has my new book. We were in their garden. The boy
tog sin hatt. Har du varit der ? Var hon inne sjelf?
took his hat. Have you been there? Was she in herself?
Hundarne beto hvarandra. De bemödade sig. Detta hus
The dogs bit each other. They exerted themselves. This house
4r större än det der. Har soldaten skadat sig? De der
is larger than that. Has the soldier hurt himself? Those
böckerna äro mera intressanta än dessa. Din kammare är
books are more interesting than these. Your chamber is
mindre än min. Johan har förlorat sina handskar. Har
smaller than mine. John has lost his gloves. Has
Hr. N. sina egna hästar? Carl hade tagit hans papper.
Mr. N. his own horses? Charles had taken his paper.
Hvilkens vagn är denna? Endera måste gå. Hvad har
, Whose carriage is this? One of the two must go. What has
han der? Hvem såg du? Hvilka äro de vackraste?
he there? Whom did you see? Which are the most beautiful?
Hvilken skön utsigt! Man får icke vänta för mycket
What a beautiful prospect 1 One must not expect too much
af barn. Hvilken skönhet hon är! Har du någon bok
from children. What a beauty she isl Have you any book
att låna mig? Det kommer en att skrattMan måste försvara
.to lend me? It makes one laugh. One must defend48

sig. Såg du något? Jag gar till honom hvarje dag.
oneself. Did you see any thing? I go to him evt-ry day.
Hvilkendera vill du taga? Har hon en annan penna? De
Which will you take? Has she another pen? They
hafva andra planer. Flickan tog sina pengar.

have other plans. The girl took her money.

11.

The Verbs.

Vi hafva varit der. Kaptenen har kallat oss. Hr. B.

We have been there. The captain has called us. Mr. B.
hade hedrat mig. Skall karlen vänta? Hvar sitter din
had honoured me. Shall the man wait? Where does your
bror? Älskas konungen af sitt folk? Hennes mor lefde
brother sit? Is the king loved by his people? Her mother lived
då. Gossen teg. Jag lade knifven på bordet. Dm
then. The boy was silent. I laid the knife on the table. It
ligger der ännu. De gingo till staden. Det sades i min
lies there still. They went to town. It was said in my
närvaro. Him har gjort denna ram bra. Han dör af svält.
presence. He has made this frame well. He dies of starvation.

Tiden nalkas. Hvar vistas din svåger?

The time approaches. Where does your brother-in-law live?
Vi hörde Mile. Lind sjunga. Fienden har flytt. Hans syster
We heard Miss Lind sing The enemy has fled. His sister
spelar bra. Betjenten leder hästen. Hon hade bjudit mig.
plays well. The servant leads the horse. She had invited me.
De bo * på Ny-gatan. Han köper jern. Flickan blyges.
They live in New street. He buys iron. The girl is ashamed.
De läsa Tyska. Generalen säger att det skedde igår.
They read German. The general says that it was done yesterday.
Hunden star derute. Att gala. Vi skola fara till London.
The dog stands out there. To crow. We shall travel to London,
Åsnan drog kärran. Har du funnit boken? Dufvan flyger
The ass drew the cart. Have you found the book? The pigeon flies
öfver taket. Trädet växer. Tjufven har stulit en rock.
over the roof. The tree grows. The thief has stolen a coat.49

Svanen samm öfver sjön. Han tvingar mig att tala. Hästen
Theswan swam (iver (he lake. He obliges me lo speak.'fhe horse
biter, honom. Officeren befaller. Han fruktas. Ljuset,
bites him. The officer commands. He is leared. The candle
brinner. Kusken slår hästarne. Det fryser i dag. Det
buros. The coachman heats the horses. Ii freezes to day. It

låter sa vackert. Muren faller. Fartyget sjunker.
sounds so beautifully. The wall talls. The vessel sinks.

12.

The Particles.

Hr. B. var hemma. De voro inne när jag kom dit.

Mr. B. was at home. They were in when 1 came there.
Hvar har du varitP Han går gerna hem. Hennes syster
Where have you been? He goes home willingly. Her sister
red mycket långsamt. Jakob stiger tidigt upp. Det är väl
rode very slowly. James rises early. It is well
gjordt. Hon kan ej (icke) komma. Jag har varit här länge.
done. She can not come. I have been here long.

Taflan är målad af Professor S. Vi gingo genom tre
The picture is painted by Professor S. We went through three
rum. Statyn stod emellan två pelare. Du körde för
rooms. The statue stood between two pillars. You drove too

fort utför backen. Skola vi gä uppför detta berg?
quickly down the hill. Shall we walk up this mountain?
Detta kläde köptes hos Hr. B. Huru dags skall du
This cloth was bought at Mr. B's. At what time shall you
fara? Han har bott dels hos mig, och dels hos min bror.
start? He has lived partly with me, and partly at my brother's.
Lammet kom åter till oss. Om Robert kommer, skicka honom
The lamb came again to us. If Robert comes, send him
till mig. Hvarken han eller jag kan vara der. När kan
to me. Neither he nor I can be there. When can
detta vara färdigt? Det var icke min hatt, utan din, som
this be ready? It was not my hat, but yours that
han tog. Vi sågo skeppet som det seglade förbi. Han har
he took. We saw the ship as it sailed past. He has
LenströoTä Swedish Grammar.	450

gömt, hundratals dukater. Dessa hufvuden äro illa gjorda.
concealed hundreds of ducats. These heads \ are badly done.
Han satt bakom oss. Kom han då du ropade? Fienden
She sat behind us. Did he come when you called? The enemy
kom emot oss. Denne man har ock varit der. Han helsade
came against us. This man has also been there. lie called
på oss då och då. Flickan ritar temligen bra. Regementet
upon us now and then. The girl draws tolerably well. The regiment
marcherade framåt. Kom ljudet utifrån eller inifrån ?
marched lorward. Did the sound come from without or within?

To Students.

A large stock is kept of all the newest Wobks — at the Foreign
prices — in French, German, Italian, Spanish, Swedish, Banish,
Russian, Portuguese, Dutch, Hungarian, Modern-Greek,
Hebrew, Latin, Icelandic, Turkish, Arabic, Persian, Chinese,
Hindustani, &o. &o.

Subscriptions received for all Foreign Newspapers and Peri-
odicals.

Any "Book, Periodical or Newspaper, published in any part of
the World, not in stock, is promptly imported to order.

Translations made in and from all Languages.

FEANZ THIMM & CO.,

Publishers, Librarians and Foreign Booksellers,
24, Brook Street, New Bond Street,

LONDON, W.Collection of Words.

i.

Tie Universe.

Gud, m., skapade, m.,	God	hetta, f.,	heat
	creator	värma, f.,	warmth
väsende, n.,	being	köld, m.,	cold
skapelse, ni.,	creation	flamma, f.,	flame
verld, f.,	world	blixt, m.,	lightning
natur, f.,	nature	åska, f'.,	thunder
-element, n.,	element	storm, m.,	storm
luft, m.,	air	regn, n.,	rain
eld, m.,	fire	snö, n., liagel, n.,	snow'
jord, f.,	earth		hail
vatten, n.,	water	töcken, n.,	fog
himmel, m.,	sky	frost, m.,	frost
stjerna, f.,	star	is, m.,	ice
planet, m.,	planet	flod, m.,	river
sol, f.,	sun	haf, n.,1	sea
måne, m.,	moon	sjö, ni.,J	
• mansken, n.,	moonshine	ström,\	stream
nymåne, m.,	new moon	d, J	
ljus, n.,	light	vind, m.,	wind
mörker, n.j	darkness	Ö, f.,	island
moln, n.,	cloud	land, u.,	land
regnbåge, m.,	, rainbow		

2. -

Time and Seasons.

Tid, m., time
årstid, m., season

vår, f., spring
sommar, m., summer52

höst, m.,	autumn	tisdag, m.,	Tuesday
vinter, m.,	winter	onsdag, m.,	Wednesday-
år, n.,	year	thorsdag, m.,	Thursday
månad, m.,	month	fredag, m.,	Friday
vecka, f.,	week	lördag, m.,	Saturday
dag, m.,	day	Månaderne,	the mon llis
timme, m.,	hour	Januari,	January
qvart, m.,	quarter of	an Februari,	February
	hour	Mars,	March
minut, m.,	minute	April,	April
morgon, PI. mornar, morning Maj,			May
förmiddag, m.,	forenoon	Juni,	June
middag, m.,	noon	Juli,	July
eftermiddag, m.,	, afternoon	Augusti,	August
afton, m., 1	evening	September,	September •
PI. aftnar,J		October,	October
natt, m., f	night	November,	November
PI. nätter,)		December,	December
midnatt, m.,	midnight	nyårsdag, m.,	New Year's Day
veckodagame,	the weekdays pask, f.,		Easter
söndag, m.,	Sunday	pingst, f.,	Whitsuntide
måndag, m.,	Monday	jul, m.,	Christmas.

3.

Animals.

ett lejon,	a lion
en lejoninna,	a lioness
en tiger,	a tiger
en björn,	a bear
en varg,	a wolf
en r äf,	a fox
en apa,	a monkey
en elephant,	an elephant
en häst,	a horse
en åsna,	a donkey
en hjort,	a stag
en hare,	a hare
en kanin,	a rabbit
en hund.	a dog

en katt,
en liten råtta,
mössen,
en oxe,

en ko,

koma,

en kalf,
ett far,
ett lam,
en get, 1
PI. getter, l
ett strni.l
en gris,\

a cat (f.)
a mouse
the mice
an ox
a cow
the cow»
a calf
a sheep
a lamb

a goat
a pig53

4.

Birds, Insects and Fishes.

Fåglar,	birds	en mask,	a worm
fågeln,	the bird	en spindel,	a spider
örnen,	the eagle	en fluga,	a fly
höken,	the hawk	en fjäril,	a butterfly
svanen, storken,	the swan	ett bi,	a bee
	the stork	en geting,	a wasp
korpen,	the raven	ett mygg, 1	a gnat
kråkan,	the crow	en mygga, f	
göken,	the cuckoo	fiskar,	fishes
dufvan,	the "pigeon	en fisk,	a fish
tuppen,	the cock	en hvalfisk,	a whale
hönan,	the hen	en lax,	a salmon
kycklingarna, the chickens		en sill,	a herring
gåsen,	the goose	en sköldpadda,	a turtle
ankan,	the duck	en hummer,	a lobster
ankorna,	the ducks	en krabba,	a crab
,snäppan,	the snipe	en östra, 1	an o yster
lärkan, näktergalen,	the lark	I'l. ostron, J	
	the nightingale	en gädda,	a pike
svalan,	the swallow	en karp,	a carp
sparfven,	the sparrow	en ål,	an eel
insekter,"	insects	en fiskare,	a fisherman
en orm,	a snake	ett nät,	a net.
en groda,	a frog		

4.

Birds, Insects and Fishes.

5.

	Plants,	Fruit and	Flowers.	
en planta,	a plant	.ett	äppelträd,	an apple-tree
ett träd,	a tree	ett	päronträd,	a pear-tree
en qvist,	a branch	ett	äpple,	an apple
el t blad,	a leaf	ett	päron,	a pear
frukten,	the fruit	ett	plommon,	a plum
en ek,	an oak	en	aprikos,	an apricot
en bok,	a beech	ett	fikon,	a %
. -en poppel,	a poplar	en	vindrufva,	a grape
en björk,	a birch	ett	körsbär,	a cherry
. en gran,	a fir	, ett	smultron,	a strawberry
•murgrön,	ivy	ett	vinbär,	a currant

5.ett krusbär, a gooseberry	salaten,	1hc salad

en citron, a lemon	potates,	potatoes

en appelsin, an orange	blomster,	flowers

en nöt, a nut	ett blomster, (en
en kastanje, a chesnut blomma) a flowci

en melon, a melon	en ros,	a rose

blomman, the blossom	en neglika, a piuk

spenaten, the spinach	en tulpan, a tulip

kålen, the cabbage	en lilja,	a lily -

blomkål, cauliflower	en violblomma, a violet

sparrisen, the asparagus	förgätmigej, forget-me-not.

' 6.
The Human Body.

en menniska,	man	axel,	shoulder
lifvet,	the life	ryggen,	the back
döden,	the death	armen,	the arm
kroppen,	the body	knytnäfven,	the fist
benen,	the bones •	handen,	the hand
hufvudet,	the head	händerne,	the hands
håret,	the hair	ett fingr-	a finger
ansigtet,	the face	tummen,	the thumb
ett öga,	an eye	nagel,	nail
ögonen,	the eyes	bröstet,	the chest
Ögonlocken,	the eyelids	knäet,	the knee
ögonbryn,	the eyebrows	benet,	the leg
ett öra,	a"n ear	foten,	the foot
öronen,	the ears	fötterna,	the feet
hakan,	the chin	hjertat,	the heart
näsan,	the nose	lungan,	the lung
läppen,	the lip	magen,	the stomach
munnen,	the month	skratten,	the laughing
tanden,	the tooth	gråten,	the cryiug
tänder,	teeth	en suck,	a sigh
lungan,	the tongue	nysningen,	the sneezing.
halsen,	the neck		55

7.

Relations.

Familjen,	the family	en son,	a son
föräldrarne, the parents		en doiter,	a daughter
en far.	a fother	sönerne,	the sons
en rnor,	a mother	döttrarna,	the daughters
mödrarna,	the mothers	en bror,	a brother
farfar,	father's father,	bröderne,	the brothers
	grandfather m'other's father,	en syster	a sister
morfar,		svåger,	brother-in-law
	grandfather	svägerska,	sister-in-law
farmor,	father's mother,	onkel,	uncle
	grandmother	kusin,	cousin
mormor,	mother's mother,	faster,	aunt
	grandmother	bröllopet,	the wedding
svärfar	fether-in-law	giftermålet,	the marriage
svärmor,	mother-in-law	inkling,	widower
mag,	son-in-law	enka,	widow
sonhustru,	daughter-in-law	gosse,	boy ,
ett barn,	a child	flicka,	girl.

7.

Relations.

8. '
The Town.

Staden,

städeme,

hufvudstaden,

byggningar,

slottet,

kyrkan,

kyrkogården,

kloeisan,

stadsporten,

bryggan,

förstäderne,

huset,

ett kloster,

bibliotheket,

rådhuset,

hospitalet,

fattighuset,

fängelset,

the town
the cities, towns
the capital
houses
the palace
the church
the church-yard
the clock
the gates
the bridge
the suburbs
the house
a monastery
the library
the townhouse
the hospital
the poor-houses
the prison

torget,

gatan,

gränden,

en gård,

börsen,

tullhuset,

spisqvarteret

krogen,

en by,

lyktan,

en springbrunn,
boningshuset,

"taket,

fönstret,

the market
the street
the lane
a yard

the exchange
the custom-
house
the dining-

room
the public

house
a village
the lantern
a fountain
the house, (he
dwelling ,
the roof
the window56

porten, 1
dörren,J
l.öket,
trappan,
rummet,

the door

the kitchen
the steps, stairs
the room

salen,
matsalen,
so fkammaren,

the drawing

room
the dining

room
the bedroom,

9.

House Furniture.

Husgeråd,	furniture	lampan,	the lamp
sängen, 1	'the bed	tallriken,	the plate
handduken,	the towel	en knif,	a knife
madrassen,	the mattress	en gaffel,	a fork
draglådan,	the chest of drawers	en sked,	a spoon
stolen,	the chair	bordsduken, the table-cloth	
bordet,	the table	saltkar,	a salt-cellar
soffan,	the sofa *	glaset,	the glass
spegeln,	the looking-glass	flaskan,	the bottle
målningen, the picture		tvålen,	the soap.
ljusstaken,	the candlestick		

9.

House Furniture.

Näringen,

maltiden,

frukosten,

middagsmåltiden,

aftonmåltiden,

värden,

värdinnan,

gästen,

brödet,

kakan,

kokt kött, n.,
oxköttet,
farköttet,
oxsteken,

skinkan,

10.

Eating and Drinking.

kalfstéken,
köttet,
korfven,
pastejen,
puddingen,
pannkakan,
soppan,
mjölken,
smöret,
osten,
ett ägg,
salaten,
oljan,
ättikan
sockret,
senapen.

the nourish-
ment
the meal
the breakfast
the dinner
the supper
the host
the hostess
the guest
the bread
the cake
boiled meat
the beef
the mutton
the roast beef
the ham

the roast veal
the meat
the sausage
the pie
the pudding
the pancake
the soup
the milk -
thd butter
the cheese
an egg
the salad
the oil
the vinegar
the sugar
the mustard57

•Attltet,

peppafn,

drycker,

vinet,

rum,

vattnet,

■limonaden,

drickat, 1

ölet, J

the salt	the, n.,	tea

the pepper	kaffe, n»,	coffee

drinks	portvin, n.,	port

the wine	champagne, n.,	champagne

the rum	fransktvin, n.,	claret

the water	rhensktvin, n,,	hock

lemonade	kypare,	waiter

the beer

11.
Dress.

Kappa,	cloak	tofflorna,	the slippers
rocken, 1	the coat	käppen,	the stick
syrtuten,]		borsten,	the brush
byxorna,	the trowsers	kammen,	the comb
byxhängslor, braces		kjorteln,	the gown
-kalsonger,	drawers	en Iclädning,	a dress
Mrumpan,	the Stocking	underkjorteln, the petticoat	
halsduken,	the necktie	förklädet,	the apron
näsduken,	the handkerchief	band,	ribbon
skjortan,	the shirt	schalen,	the shawl
hatten,	the hat	knappnålen,	the pin
siöflarne,	the boots	ringen,	the ring
skorna,	the shoes	muffen,	the muff
halskrage,	collar	parasollen,	the parasol
Jickan,	the pocket	paraplyet,	the umbrella.
handskarne,i	the gloves		

.Hotell, värdshus
Värd
Jungfru
Borstare
Jlesbetjent
Portvakt
-Afträde
] i'a jernvdgen

12.
Travelling.

hotel, inn
host

housemaid
boots

commissioner

porter

closet

on the railroad58

Jag Önskar en första (andra)
klassens biljett.

Hvad heter ångfartyget?

När komma vi till S.?

I afton k'ockan —

Känner Ni ett godt hotell der?

Ja, hotellet X.

Jag stannar här blott en timme
och reser genast vidare.

Jag stannar här endast öfver
natten och reser i morgen
bittida.

Nu sättes tåget i gång.

Hvad heter nästa station ?

Får man röka här?

Nej; detta är endast tillåtet i
rökkoupén.

Får jag bjuda er en cigarr?

Nej, jag tackar, jag rOker ej.

Hvilka vackra partier vi resa
igenom!

Hur långt är det ännu till
nästa station?

Vi äro straxt framme.

Snart komma vi till stationen,
der det spisas middag.

Hvad heter den vackra egen-
domen (kyrkan) här till
venster, till höger?

Nu stannar tåget. Yi äro vid
stationen.

I want a ticket for the first
(second) class.

What is the name of tba
steamer?

When shall we be in S. ?

This evening at —

Do you know a good hotel
there?

Yes, the hotel X.

I only remain here one hour
and proceed at once.

I only stay here over night,
and leave to morrow early.

The train is starting.

What is the name of the next
station ?

May one smoke here?

No; that is only permitted i»
the smoking coupé.

Can I offer you a cigar?

No thanks, I do not smoke.

What beautiful country we are-
passing through!

How far is it to the next sta-
tion ?

We are soon there.

We shall soon be at the sta-
tion, where we dine.

What is the name of that
pretty estate (church) on the
left?'on the right?

The train stops. We are at
the station.

GRATIS ON APPLICATION",

FRANZ THIMM & CO.'S CATALOGUE

of the

BEST BOOKS FOR SELF-INSTRUCTION

in all European, Oriental & Classical Languages.
Franz Thimm & Co., Publishers, 24, Brook Street, Loudon, \WEasy Dialogues.*)

i.

Eating and Drinking.

Are you hungry?

1 have a good appetite.
1 am very hungry.
Eat something.

What will you eat?

What do you wish to eat?
You do not eat.

I beg your pardon, I eat very

heartily.

I have eaten very heartily.
I have dined with a good ap-
petite.

Eat ^nother piece.

I can eat no more.

Are you thirsty?

Are you not thirsty?
I am very thirsty.

r am dying of thirst.

Let us drink.

Give me something to drink.
Will you drink a glass of wine?
Drink a glass of beer.

Drink another glass of wine.
Sir, I drink to your health.
I have the honour to drink
your health.

Är Ni hungrig.

Jag har god aptit.

Jag är mycket hungrig.
Ät någonting.

Hvad vill Ni äta?

Hvad önskar Ni att äta?
Ni äter icke.

Jag ber om ursäkt, jag äter

ganska dugtigt.

Jag har ätit ganska mycket.
Jag har ätit middag med god,

aptit.

Ät litet till.

Jag kan ej taga något mera.
Är Ni törstig?

Är Ni icke törstig?

Jag är rätt törstig.

Jag dör af törst.

Lät oss dricka.

Gif mig något att dricka..

Vill Ni ha ett glas vin?
Tag Er ett glas öl.

Drick ett glas vin till.
Jag dricker Er skål, min Herre,
Jag har den äran att drick»
Er skål.

*) The best phrase book for Swedish Conversation is Lenstrom's
Swedish and English Dialogues, price 2 s. 6 d. It contains the most
necessary Phrases and Idiomatic Dialogues for practical use in Sweden,
and is indispensable for a rapid acquisition of the language. Pub-
1 lished by Messrs. Franz Tliimm & Co., 24, Brook Street, London, W.00

2.

doing and

Where are you going?
I am going home.

I was going to your house.
From whence do you come?
I come from my brother's.
I am coming frorri church.
I have just left the school.

Will you go with me?

Where do you wish to go?
We will take a walk.

We will take a walk.

With all my heart; most will-
ingly.

Which way shall we go?
Any way you like. '
Let us go into the park.

Let us call for your brother

on our way.

As you please.

Is Mr. B. at home?

He is gone out.

He is not at home.

Can you tell us where he is
gone?

I cannot tell you precisely.
I think he is gone to see his
sister.

Do you know when he will

come back?

No, he said nothing when he

went out.

Then we must go without
him.

Coming.

Hvart går Ni?

Jag går hem.

Jag gick till Er.

H varifrån kommer Ni?

Jag kommer från min bror.

Jag kommer ur kyrkan.

Jag går ur skolan.

Vill Ni gå med mig?

Il vart vill Ni gå?

Vi skola gå ut och spatsera

Vi vilja göra en färd.

Det vill jag gerna; Med nöje.

Hvarthän skola vi gå?

Vi skola gå hvart Ni vill.

Låt oss gå in i parken.

Vi vilja taga Er bror med oss,

. i förbigående.

Som Ni behagar.

Är Herr B. hemma?

Han har nyss gått ut.

Han är icke hemma.

Kan Ni säga oss, hvarthän

han har gått?

Jag kan ej så noga säga Er det.
Jag tror han har gått att be-
söka sin syster.

Vet Ni när han kommer till-
baka?

Nej, han sade ingenting derom

då han gick.

I sådant fall skola vi gå utao
honom.

3.

Questions and Answers.

■Come neaW; I have some- Kom närmare, jag har någat
thing to tell you.	att säga Er.61

I have a word to say to you.
Listen to me.

I want to speak to you.

What is it you want?
I am speaking to you.
I am not speaking to you.
What do you say?

What did you say?

i say nothing.

Do you understand?

Dö you understand what I say?
Do you understand me?

Will you be so kind as to

repeat . .?

. I understand you well.
Why do you not answer me?
Do you not speak Swedish?
Very little, Sir.

I understand it a little, but I

do not speak.

Speak louder.

Do not speak so loud.

Do not make so much noise.
Hold your tongue.

Did you not tell me that .. ?
Who told you that?

They have told me so.
Somebody has told it me.
I have heard it.

What do you wish to say?
What is that good for?

What do you call that?
Do you know Mr. C.?

I know him by sight.

I know him by name.

Jag har ett ord att säga Er.

Hör på mig.

Jag önskar tala med Er.

Hvad önskar Ni?

Till Er talar jag.

Jag talar icke med Er.

Hvad säger Ni?

Hvad sade Ni?

Jag säger ingenting.

Förstår Ni?

Förstår Ni hvad jag säger?"
Begriper Ni min mening?

Vill Ni benäget upprepa?

Jag förstår Er väl.

Hvårföre svarar 1 mig icke?
Talar Ni icke »venska?

Mycket litet, min Herre.
Jag förslår det något, men jag.

talar det icke.

Behagar Ni tala högre.

Tala icke så högt.

Gör icke så mycket väsen-
Vill Ni tiga.

Har Ni ej sagt mig att..?
Hvem har sagt Er detta?
Man har sagl mig det.

Någon har sagt mig det.
Jag har hört det sägas.

Hvad vill Ni säga?

Hvartill gagnar det der?

Huru kallar Ni det der?
Känner Ni Herr G.?
Jag känner honom till utseendet..
Jag känner honom till namnet.

The Age.

How old are you?	Hur gammal är Ni?

How old is your brother? Hur gammal är Er bror?G2

1 am twelve years old.

1 am ten years and six months
old.

Next month I shall be sixteen
years old.

1 was thirteen years old last
week.

Tou do not look so old.

You look older.

>1 thought you were older.

i did not think you were so
old.

How old may your uncle be?

lie may be sixty years old.

sfle is about sixty years old.

He is more than fifty years old.

lie is a man of fifty and up-
wards.

fie may be sixty or there-
abouts.

lie is over eighty.

That is a great age.

Is he so old?

Lie begins to grow old.

Jag är tolf år gammal.

Jag äf tio och ett hälft år
gammal.

Nästa manad fyller jag sexton
år.

Förliden vecka fyllde jag tret-
ton är.

Ni tyckes ej vara så gammal.

Ni ser äldre ut.

Jag ansåg Er vara äldre.

Jag ansäg Er icke vara så
gammal.

Hur gammal kan Er onkel vara?

Ilan lär vara sextio ar.

Han är ungefär sextio år gam-
mal.

Han är öfver femtio år gammal.

Det är en man om några och
femtio år.

Han är några och sextio år
gammal.

Han är öfver åttio år gammal.

Det är en hög ålder.

Är han så gammal?

Han börjar åldras.

The Time.

What o'clock is it?

1'ray tell me what time it is?

It	is one o'clock.

It	is past one.

It	has struck one. •

-It	is a quartér past one.

It	is half past one.

It	wants ten minutes to two.

It.	is not yet two o'clock.

It	is only twelve o'clock,
is almost three o'clock.

Huru mycket är klockan?
Säg mig, jag ber Er, huru

mycket är klockan?
Klockan är ett.

klockan är öfver ett.

Hon har slagit ett.

Hon är en qvart på tu.

lion är half tu.

Hon fattas tio minuter i tu.
Hon är ej tu än.

Klockan är endast tolf. ;
lvloékan är nära tre.63

It is on the strobe of three.
It is going to strike three.
It is ten minutes past three.
The clbck is going to strike.
There the clock is striking,
it is not late.

It is later than I thought.
1 did not think it was so
lute.

Klockan är just tre.

Hon slår strax tre.

Hon är tio minuter öfver tre.
Klockan slår strax,

Nu slår klockan.

Det är icke sent.

Det är senare, än jag trodde.
Jog trodde icke, att det var sä
sent.

0.

The Weather.

What kind of weather is it?

It is bad weather.

It is very cloudy. ,

It is dreadful weather.

It is fine weather.

We are going to have a fine day.

It thaws.

It is foggy.

it is rainy weather.

It threatens to rain.

The sky becomes very cloudy.

The sky is getting very dark.

The sun is coming out.

The weather isclearingup again.

It is very hot.

It is sultry.

It is very mild.

It is cold.

It is excessively cold.

It is raw wealher.

It rains.

It has been raining.

It is going to rain.

1 feel some drops of rain.
There are some drops of rain

fulling.

It hails.

It snows; it is snowing.

Hurudant väder är det?
Det är fult väder.

Det är dystert väder.

Det är ett rysligt väder.
Det är vackert väder.

Vi skola hafva en skon dag.
Det töar.

Det är töcknigt.

Det är regnigt väder.
Väderleken är regnig.
Himmeln höljer sig i moln.
Himmeln blir mörkare.

Solen börjar visa sig.

Vädret börjar klarna.

Det är mycket varmt.

Det är en qväfvande hetta.
Det är mycket mildt.

Det är kallt.

Det är förskräckligt kallt.

Väderleken är kall ocli luktig.

Det regnar.

Det har regnat.

Det blir regn.

Jag känner Regndroppar.

Det faller regndroppar.

Del haglar.

Det suöar; det faller snö.G4

It has been snowing.

It snows in large flakes.
It freezes.

It has frozen.

It begins to thaw.

It thaws.

It is very windy.

The wind is very high.

There is no air stirring.
It lightens.

It has lightened all night.

It thunders.

The thunder roars.

The thunderbolt has fallen.

It is stormy weather.

We shall have a thunderstorm.

The sky begins to clear up.

The weather is very unsettled.

It is very muddy.

It is very dusty.

It is very slippery.

It is bad walking.

It is day-light.

It is dark.

It is night.

It is moon-light.

Do you think it will be. fine

weather?

, I do not think that it will
rain.

I am afraid it will rain.
I fear so-

Det har snöat.

Det snöar i stora flockar.

Det fryser.

Det har frusit.

Det töar upp.

Det är töväder.

Det är mycket blåsigt.

Detblåser en ganska häftig vind.

Det blåser ingen fläkt en gäng.

Det blixtrar.

Det har blixtrat hela natten-
Det dundrar.

Åskan går.

Åskan har slagit ned.

Vädret är stormigt.

Vi få storm.

Himmeln börjar klarna upp.
Vädret är mycket ostadigt.
Det är mycket smutsigt.
Det är mycket dammigt.
Det är mycket halt.

Det är mycket elakt att gå.
Det är dager.

Det är mörkt.

Det är natt.

Det är månsken. *

Tror Ni, att det blir vackert
väder?

Jag tror ej, att det kommer att
regna.

Jag fruktar, att vi fä regn.
Jag fruktar det.

7.

Salutations.

Good day, Sir.

I wish you good day.

How do you do?

How are you?

Do you continue in good health ?

God dag, min Herre.

Hur står det till?

Hur är det med Er fielsa ?

Är Ni fortfarande vid god helsa?65

Pretty . good; and how are

you?

Ave you well?

Very well, and you?
I am perfectly well.

And how is it with you?
As usual.

Pretty well, thank God.
I am very happy to see you
well.

Så temligen, och hur står det

till med Er?

Mår Ni väl?

Mycket väl, och Ni?

Jag mär förträffligt.

Och Ni, hur mar Ni?
Som vanligt.

Bra nog. Gudi lof.

Jag är förjust att se Er vid
god helsa.

8.

Visiting.

There is a knock.

Somebody knocks.

Go and see who it is.

Go and open the door.

It is Mrs. B.

Good day, Mrs. B.
I am happy to see you.
I have not seen you this age.

It is a novelty to see you.
Pray sit down.

Sit down if you please.

Give the lady a chair.

Will you stay and take some

dinner with us?

I cannot stay.

I only came in to see how

you are.

I must go.

You are in a great hurry.
Why are you in such a hurry?
I have a great many things
to do.

Surely you can stay a little
longer.

I will stay longer another
time.

Lenstrttm's Swedish Grammar.

Man bultar.

Någon bultar.

Se efter, hvem det är.

Öppna dörren.

Det är Fru B.

God dag Fru B.

Jag är glad att se Er.

Det är en evighet sen jag såg
Er.

Det är något nytt att man ser Er.
Var god och sitt, jag ber Er.
Var god och sitt ned.

Gif Fru ... en stol.

Vill Ni stanna qvar hos oss

till middagen?

Jag kan icke stanna.

Jag har blott kommit in för

att få höra hur Ni mår.
Jag måste gå bort.

Ni har mycket hrådtom.
Hvarför skyndar Ni >å fasligt?
Jag har mycket att göra.

Ni kan väl dröja ännu ett

ögonblick.

En annan gäng skall jag stanna,
qvar längre.

566

I thank you for your visit.
1 hope to see you soon again.

Jag täcker Er för Ert besök.
Jag hoppas att snart återse Er.

9.

Breakfast.

Have you breakfasted?
Not yet.

You have come just in time.
You will breakfast with us.
Breakfast is ready.

Do you drink tea or coffee?
Would you prefer chocolate?
I prefer coffee.

What can I offer yoy?

Here are rolls and toast.

What do you liké best?
I shall take a roll.

How do you like the coffee?
Is the coffee strong enough?
It is excellent.

Is there enough sugar in it?
4f there is not, do not make

any ceremony.

Act as if you were at home.

Har Ni frukosterat?

Ännu icke.

Ni kommer i grelvens tid.
Ni skall frukostera med oss.
Frukosten Sr färdig.

Dricker Ni thé, eller kaffe?
Dricker Ni hellre chocolad?
Jag föredrar kaffe.

Hvad skall jag bjuda Er?
Här har Ni mjölkbröd och ro-

stadt bröd.

Hvilket tycker Ni mest om?
Jag skall taga ett mjölkbröd.
Hvad tycker Ni om kaffet?
Är kaffet tillräckligt starkt?
Det är förträffligt.

Är det sött nog?

Om det ej är nog, så krusa
icke.

Låtsa, som Ni vore hemma.

10.

Before Dinner.

At what time do we. dine to-
day?

We shall dine at four o'clock.

We shall not dine before five
o'clock.

Shall we have anybody to
dinner to-day?

Do you expect company?

j expect Mr. B.

Huru dags spisa vi i dag?

Vi skola äta klockan fyra.
Vi äta icke före klockan fem.

Skola Ni hafra någon till mid-
dagen i dag?

Väntar Ni sällskap?
Jag väntar Herr B.67

Mr. D. has promised to come
if the weather permits.

Have you given orders for
dinner?

What have you ordered for
dinner?

Have you sent for fish?

I could not get any fish.

I fear we shall have a very
indifferent dinuer.

We must do as best we can.

Herr D. har lofvat komma, om

väderleken tillåter det.
Har Ni beställt middagsmålet?

Hvad har Ni beställt "för- mid-
dagsmålet ? ~

Har Ni skickat att köpa* fisk ?
Jag kunde icke få njTgofr fisk.
Jag fruktar, vi få e^ tomligén

dålig middag i dag. _

Vi fä göra som vi kuirna.

11.
Dinner.

To what shall I help you?

Will you take a little soup?

No I thank you. I will trouble
you for a little beef.

It looks so very nice.

Which piece do you like best?

I hope you like this piece.

Gentlemen, you have dishes
near you.

Help yourselves.

Take without ceremony what
you like best.

Would you like a little of this
roast-meat?

Will you have some fat?

Give me some of this lean,
if you please.

How do you like the roast-meat?

It is excellent, delicious.

What will you take with your
meat?

May 1 help you to some
vegetables?

Will you take peas or cauli-
flower?

Hvarmed skall jag servera Er?

Behagar Ni litet soppa?

Nej jag tackar. Jag skall be
om litet oxkött.

Det ser så bra ut.

Hvilket stycke Vill Ni helst ha?

Jag hoppas att detta stycke
skall smaka Er.

Mina Herrar, I ha'n faten för
Er.

Begagna Er deraf.

Tagen utan omsvep hvad I
tycken mest om.

Behagar Ni något af denna
stek?

Tycker Ni om det feta?

Behagade Ni gifva mig magert.

Huru finner Ni steken?

Den Sr förträfflig, delikat.

Hvad tar Ni till Ert. kött?

Skall jag servera Er grön-
saker?

Behagar Ni ärter eller blom-
kål.

5*

\68

I have no choice.

I shall send you a piece of

thitrfowl.

No thank you, I can eat no
more.

You are a poor eater.
You eat nothing.

I-lbeg-y&ur pardon, I do
i justice-to your dinner.
You r®y.take away.

Det gör mig det samma.

Jag skall skicka Er en bit af
detta fjäderfä.

Neg jag tackar (Er), jag kan
ej förtära mer.

Ni är en klen ätare.

Ni äter ingenting.

Jag ber om ursäkt, jag äter
rätt mycket.

Ni kan taga bort. (duka af).

12.
Tea.

Have you carried in the tea-
' things?

Everything is on the table.
Ddcs the water boil?

Tea is ready.

They are waiting for you.
Here I am.

We have not cups enough.
We want two more cups and

saucers.

Bring another tea-spoon and

a saucer.

You have not brought in the

sugar-tongs.

Do you take cream?

The tea is so strong.

I shall thank you for a little

more milk.

Here are cakes and muffins.
Do you prefer some bread

and butter?

I shall take a slice of bread
. and butter.

Pass-the plate this way.

Ring the bell, if you please.
Will you kindly ring the bell?
We want some more water.

Har Ni hemtat allt, som be-

höfs till téet?

Det står allting på bordet.
Kokar vattnet?

Téet är alldeleé färdigt.
Man väntar Er.

Här är jag.

Vi hafva ej koppar tillräckligt.
Vi behöfva två koppar till.

Skaffa en sked och ett théfat
till.

Ni har ej hemtat sockertån-
gen.

Tager Ni grädde.

Téet är ganska starkt.
Jag skall be Er om litet mjölk
till.

Här äro kakor och tårtor.
Tycker Ni mer om smörgås.

Jag skall taga en smörgås.

Behagade Ni gifva hit tallriken.
Ring, om Ni behagar.

Vill Ni vara så god och ringa?
Vi behöfva mera vatten.69

Bring it as quickly as pos-
sible.

Make haste.

Take the plate with you.

Is your tea sweet enough?

Have I put sugar enough in
your tea?

It is excellent.

I do not like it quite so sjveet.

Your tea is very good.

Wherp do you buy it?

I buy it at . . .

Have you already done?

You will take another cup.

I shall pour you out half a
cup.

v You will not refuse me.

I have already drunk three
cups and I never drink more.

Hemta hit det så fört som

möjligt.

Skynda Er.	-•

Tag med tallriken. ~
Är Ert Té sött nog?

Har jag lagt nog sScker i Ert

té?	"""I""'

Det är förträffligt.^ —
Jag tycker ej om (Jet för sött.
Ert té är mycket godt^

Hvar köper Ni det? -
Jag köper det hos .

Är Ni redan färdig?

Ni skall dricka en kopp till.
Jag skall slä i ät Er en half
kopp.

Ni skall ej neka mig det.
Jag har druckit tre koppar,
och jag dricker aldrig mera.

FRANZ THIMM & CO.'S

NEW AND ORIGINAL SERIES OF

FOREIGN DIALOGUES (PHRASE BOOKS),

On an entirely new and practical plan, calculated to insure a rapid
acquisition of Foreign Languages. 12m0. Cloth.

A correct and fluent conversation will soon be obtained by the use of these Phrase-
Books fur they contain nothing but important matter. The words generally in use*
the easy colloquial phrases and the idiomatic expressions of the language, whichform
the essence of correct conversation, hare been carefully arranged, so as to make
these Dialogues really usefaL	£ s. d.

GERMAN and ENGLISH DIALOGUES by MathiasMeissner 0 2 6
FRENCH » - « by A. Dudevant 0 2 6
ITALIAN = = ■ « by G. Marchetti 0 2 6
SPANISH . = by D. Salvo ..026
PORTUGUESE and ENGLISHDIALOGUES by D.Monteiro 0 2 6
SWEDISH and ENGLISH DIALOGUES by C. Lenström 0 2 6
DANISH - - - by H. Lund. .026
DUTCH • » = by Van der Harlen 0 2 6
RUSSIAN « « byF. Alexandrow (in the press).
TURKISH, RUSSIAN, ENGLISH and FRENCH YOCA- £ s. d.
BULARY for Travellers in the EaBt......0 2 6SECOND COURSE.
PART II.

Verbs.
The Auxiliary Verbs.
1.

Hafva, to have.

Indicative.

Subjunctive.

Present.

I have,
Jag hafver or har,
du hafver
han hafver
vi hafva - ha,
I hafven
de hafva

I have
har, ihou hast
har, he has

we have
han, ycgi have
ha, they have.

That I may have.
Jag (hafve) ma hafva
du må hafva
han må hafva
vi må hafva
I mån hafva
de må hafva.

I had.
Jag hade, I had
du hade, thou hadst
han hade, he had
vi hade, we had
I haden, you had
de hade, they had.

I have had.
Jag har haft
du har haft
han har haft

Imperfect.

That I might havp.
Jag (hade) skulle hafua
du skulle hafva
han skulle hafva
vi skulle hafva
I skullen hafva
de skulle hafva.

Perf ect.

That I may have had.
Jag må hafva haft
du må hafva haft
han må hafva haft71

vi ha haft
I han haft
de ha haft

I had had.
Jag hade haft
du hade haft
han hade haft
vi hade haft
l huden haft
de hade haft

Future.

I shall have.
Jag skall hafva
du skall hafva
han skall hafva
vi skola hafva
I skoten hafva
de skola liafva

Future past.

I shall have had.
Jag skall hafva haft
du skall hafva haft
han skall hafva haft
vi skole (a) hafva haft
I skolen hafva haft
de skola hafva haft

vi må hafva haft
I mån hafva haft
de ml hafva haft.

Pluperfect.	_

I That I might have had.
| Jag skulle hafva ~haft
du skulle hafva Knft-
han skulle hafva haft
vi skulle hafva haft
I skullen hafoa haft
de skulle hafva haft

Conditional.

I should have.
Jag skulle hafva
du skulle hafoa
kan skulle hafva
vi skulle hafva
I skullen hafva
de skulle hafva.

Conditional past.

I should have had.
Jag skulle hafva haft
du skulle hafva haft
han skulle hafva haft
vi skulle hafva haft
I skullen hafva haft
de skulle hafva haft.

Imperative.

haf,	have thou

hafve han, let him have

(hafvom), let-us have
haf ven (haf ver), have ye
hafve de, n let them have.

Infinitive.	S

Pres. hafva or ha, to have.

Perf. hafva haft, to have had.
Fut. skola hafva, to be about to have.72

_	Participles.

Pres. hafvande, having.

—	Perf. haft, had.

_ In general conversation jag har, vi ha, etc., is al-
used.~ The Imperative hafvom and hafver, are antiquated.

I ndicativc.

%

Vara, to be.

Subjunctive.

I	am.

Jag är,	I am

du är,	thou art

han är,	he is
vi äre (äro), we are

I ären,	you are

de äro,	they are.

Present,

That I may be.
Jag (vare) ma vara
du må vara
han må vara
vi må vara
1 må vara
de må vara.

I was.
Jag var, I was
du var, thou wast
han var, he was
vi voro, we were
I voren, you were
de voro, they were.

Imperfect.

That I might be.
Jag vore
du vore
han vore
vi Vore
/ voren
de vore.

Perfect.

I have been.
Jag har varit
du har varit
han har varit
vi hafva (e) varit
1 hafven varit
de hafva varit.

That I may have been.
Jag må hafva varit
du må hafva varit
han må hafva varit
vi må hafva varit
1 må hafva varit
de må hafva varit. •73

I had been.
Jag hade varit
du hade varit
han hade varit
vi hade varit
I haden varit
4e hade varit.

Future.

I shall be.
Jag skall vara
du skall vara
han skall vara
vi skola (e) vara
1 skolen vara
de skola vara.

Pluperfect.

That I might have been.
Jag skulle hafva varit
du skulle hafva, varit
han skulle hafva varit
vi skulle hafva varit
I skullen hafva varit
de skulle hafva varit.

Conditional.

I should be.
Jag skulle vara '
du skulle vara
han skulle vara
vi skulle vara
I skullen vara
de skulle vara.

Future past.

I shall have been.
Jag skall hafva varit
du skall hafva varit
han skall hafva varit
vi skola (e) hafva varit
I skolen hafva varit
de skola hafva varit.

Conditional past.

I should have been.
Jag skulle hafva varit
du skulle hafva varit
han skulle hafva varit
vi skulle hafva varit
I skullen hafva varit
de skulle hafva varit.

Var, be thou
Ware han, lét him be

Imperative.

varom, let us be
våren, be ye
vare de, let them be.

Infinitive.

Pres. vara,	to be.

Perf. hafva varit, to have been.

Fut. skola vara, to be about to be.

*

Participles.

Pres. varande, being.

Perf. varit,' been.74

3.

Examples.

Jag har glömt1 att göra" detta. — Har han rågat8 att
leka4 med mig? — Aldrig5 trodde' jag att han hade ett så
obevékligt7 hjerta. ■— Har ni talat8 vid honom. — Jag skulle
gerna* hafva haft bönboken10. — De skola halva hvad de
önska". -— Ett skepp14 hafvande många matroser". — Det
var fasligt". — Hans minne15 är som ett chaos. — De äro
främst16 i skolan". — Ni är min vän. — Jag må vara under-
gifven18. — Jag söker" min tröst84 i medvetandet" att jag
varit en lydig'2 dotter. — Skulle eden88 vara ett intet"? —
Bokvett25 och folkvett88 äro inte alltid27 detsamma. — Han må
nu vara än så2' stor29. — Jag har varit hos honom. —- Jag
gläder80 mig aldrig åt någons olycka'1, vore det och min
värsta oväns32. — Skulle det inte vara en illusion? — Var så
beskedlig 1 — Han skulle vara en tyrann. — Flit'3 och verk-
samhet äro mina förfäders bragder34.

1 forgotten. 2 to do. 3 ventured. 4 to play. 5 never. 6 believed.
7 immovable. 8 spoken. 9 willingly. 10 prayerbook. 11 to wish.
12 ship. 13 sailor. 14 terrible. 15 memory. 16 first. 17 school.
18 submissive. 19 seek. 20 consolation. 21 consciousness.
22 obedient. 23 oath. 24 nothing. 25 book knowledge. 26 com-
mon seqse. 27 always. 28 yet. 29 great. 30 rejoice, 31 mis-
fortune, 32 enemy. 33 industry. 34 deed.-

4.

Exercises.

What have you to tell1 me? You have the book which

I had yesterday2. I have never had it, and you will not have

it either3. I wish4 you had the ribbon5. We would have had

it. To possess (have) is better than to have had, or to expect

(to be about to have). He would be very happy8 if he were

content. Are you my enemy? I have never been so, I am

not now7 and shall never be. You will be with me to-

morrow. You have already8 been there, but9 my brother has

not yet10 been; you were not at home11. L had been there when12

he came. They will have all been there to-morrow13, we

would already have been there but it was impossible'4. Be

1 säga. 2 igår- 3 ej heller. 4 jag önskar. 5 band, n. 6 lycklig.

7 nu. 8 redan. 9 men. 10 ännu inte, 11 hemma. 12 när.

13 i morgon. 14 omöjligt.75

happy my children J To be or15 not to be that is the
question ".

15 eller. 16 fråga, f. (spörsmål, n.).

Ha, to may, to like.

Present.	Imperfect.

I may.

Jag ma
du må
han, hon, det, må
vi må (or mage, a)
I ma (or magen)
de må (or måga).

I might.
Jag måtte
du måtte
han måtte
vi måtte,
1 måtten
de måtte.

Skola, to be obliged, I shall, I ought.
Indicative.

Present.	Imperfect.

I shall.
Jag skall
du skall
han skall
vi skola (e)
I skolen
de skola.

I should.
Jag skulle
du skulle
han skulle
vi skulle
I skullen
de skulle.

Perfect. Jag kar skolat, I have been obliged.
Pluperf. Jag hade skolat, I bad been obliged.

Subjunctive.

Present. Jag	conjug. like the Indicative.

Imp erf. Jag skulle\ J 0

Perfect. Jag hafve skolat, 1 that I may have been

jag må ha skolat,f obliged.

Pluperf. Jag hade skolat, \ that I might have been

jag matte ha skolat,\ obliged.

\76

Infinitive.

Pres. skola, to be obliged.

Perf. hafva skolat, to have been obliged.

Participles.

Pres. skolande, being obliged.

Perf. skolat, obliged.

Elifva, to beoome.

Indicative.

I become.
Jag blifver or blir
du blif ver
han blifver
vi.blifva (e)
I blifven
de blifva.

Subjunctive.

Present.

I became.
Jag blef
du blef
han blef
vi blefvo
I blef ven
de blefvo.

That I may become.
Jag (blifve) må blifva
du må blifva
han må blifva
vi må blifva
I mån blifva
de må blifva.

Imperfect.

That I might become.
Jag blefve or skulle blifva
du blefve - skulle blifva
han blefve
vi blefve
I blefven
de blefvo

I have become.
S. Jag har blifvit
P. vi hafva blifvit.

I had become,
S. Jag hade blifvit
P. vi hade blifvit.

skulle blifva
skulle blifva
skullen blifva
skulle blifva.

Perfect.

That I may have become.
Jag må hafva blifvit
vi tnå hafva blifvit.

Pluperfect.

That I might have become.
Jag skulk hafva blifvit
vi skulle hafva blifvit.77

Future.

I shall become.

S. Jag shall blifva
P. vi skola blifva.

Imperative.

blif,	become thou

blifve (han), let him become
blifvom, let, us become
blifven, become ye
blifve "(de), lei them become.

Future past.

I shall have become.
Jag skall hafva blifvit
vi skola hafva blifvit.

Infinitive.

Pres. blifva, to become.
Perf. hafva blifvet, to have

become.
Fut. skola blifva, to be
about to become.

P articiples.

Pres. blifvandei becoming.
Perf. blifven, become.

8.

Varda, to become.

Indicative.	Subjunctive.

I become.

Jag varder
du varder
han varder
vi varda (e)
1 värden
de varda.

I became.
Jag var dt
du vardt
han vardt
vi vordo
I vorden
de vordo.

Present.

That I may become.

Jag varde	or ma varda

du varde	- ma varda

han varde	- må varda

vi varde	- må varda

I värden	- mån varda

dé varde	- må varda.

Imperfect.

That I might become
Jag vorde or skulle varda

du vorde
han vorde
vi vordo
I vorden
de vordo

skulle varda
skulle varda
skulle varda
skullen varda
skulle varda.78

Perfect.

1 have become.

S. Jag är vorden
P. vi äro vordne.

Infinitive.

Pres. Varda, to become.
Put. skola varda, to be
about to become.

future.

I shall become.
Jag skall varda
vi skola varda.

Participle.

P. Vorden,} , __

Neut. vordet, J eco

Note. Varda, is obsolete and is only used in biblical and
juridical language.

9.

Böra, to be obliged, I shall, I ought.
Indicat. Present.

Jag bör
du bör
han bör.

vi böre
i bören
de böra.

Imperfect, Indic. and Subj.
Jag borde, I ought.
Par tic. Perf. bordt.

10.

Examples.

Hon bad' att bli ursäktad2, och ville taga' barnet från
sällskapet. — Stormen skulle föra bort4 dem under vägen',
om de blefvo vid sin föresats. — De måste till straff6 rida
omkring'. — Ofta blir man tungsinnig8 och sjuklig". —
Det skall vara så mörkt10. — Han lär väl haft största del" i
saken". — Det blir tungt för honom. — Man kan alldeles18

1 begged. 2 excused. 3 take. 4 to carry away. 5 on the way.

6 punishment. 7 to ride about. 8 melancholy. 9 ill. 10 dark.

11 part. 12 thing, affair, 13 thoroughly.79

bli ledsen vid detta. — Er kärlek" ska' låta" mig glömma"
allt. — Jag önskar att Gud må förlåta" dig allt. — Det får
man medge. — Så lär det ska' vara i himmelriket" också".

—	Skulle det kunna vara han? — Mätte det vara min son I

—	Det hade han skolat göra.

14 love, lä to let. 16 to forget. 17 to forgive. 18 kingdom
of heaven. 19 also.

11.

The Regalar Verbs.

The Swedish Language has three conjugations, which
are distinguished by the termination of the supinum.

The passive voice is formed either by adding s, or often
liy the auxiliary verbs „vara, blifva". The difference of the
conjugations is as follows:

The 1sl Conj.
Present in ar
Imper feet ade
Supinum at
Part. Perf. ad

The 2ni1 Conj.
er

de or te
t

d or t

The 3 rd Conj.
er
te
it
en

12.

I«t CONJUGATION.

Älska, to love.

Active Voice.

Indicative.	Subjunctive.

Present.

I love.
Jag ålskar, I love
du älskar, thou lovest
han älskar, he loves

That I may love.
Jag älske or må älska
du älske - må älska
Han älske - må älska80

vi älske (a), we love
I disken, you love
de älska, they love.

Impe

I loved.
Jag älskade, I loved
du älskade, thou lovedst
han älskade, he loved
vt älskade, we loved
I älskaden, you loved
de älskade, they loved.

vi älske or må älska
1 disken - mån älska
de älske - må älska.

et.

That I might love.
Jag älskade or matte, skuller
du skulle älska [älska
han skulle älska
vi skulle älska
I skullen älska
de skulle älska.

Perfect.

I have loved.
Jag har älskat
du har älskat
han har älskat
vi hafva älskat
I hafven älskat
de hafva älskat.

That I have loved.
Jag må hafva älskat
du må hafva älskat
han må hafva älskat
vi må hafva älskat
I mån hafva älskat
de må hafva älskat.

Pluperfect.

I had loved.	That I had loved.

Jag hade älskat	Jag måtte hafva älskat

du hade älskat	du målte hafva älskat

han hade älskat	han måtte hafva älskat

vi kade älskat	vi målte hafva älskat

I haden älskat	I måtten hafva älskat

de hade älskat.	de måtte hafva älskat.

Future.

I shall love.
Jag skall älska
du skall älska
han skall älska
vi skole älska
J skolen älska
de skola älska.

Conditional.

1 should love.
Jag skulle älska
du skulle älska
han skulle älska
vi skulle älska
I skullen älska
de skulle älska.81

Future past.
I shall have loved.
Jag skall hafva älskat
du skall hafva älskat
han skall hafva älskat
vi skola hafva älskat
I skolen hafva älskat
de skola hafva älskat.

Conditional past.

I should have loved.
Jag skulle hafva älskat
du skulle hafva älskat
han skulle hafva älskat
vi skulle hafva älskat
I sknllen hafva älskat
de skulle hafva älskat.

Imperative.

älska (du), love thou
älske (han), let him love

älskom (vi), let us love
disken (or: älskeri), loveye.

In finitive.

Present, älska,	to love.	^

Perfect, hafva (ha) älskat, to have loved.

Future, skola älska,	to be about to love.

Participles.

Present, älskande,	loving.

Perfect, hafvande älskat, having loved.

Sup i We. älskat,	loved.

Future, skolande älska, being about to love.

Passive Voice.

Indicative.	Subjunctive.
Presen t.

I am loved.	' That I may be loved.

Jag älskas	% Jag älskes (må älskas)

du älskas	- du må älskas

han älskas	, han må älskas

vi älskas	vi må älskas

I älskens	I mån älskas

de älskas. ,	de må älskas.

Imperfect.

I was loved.	That I might be loved.

Jag älskades	Jag älskades (matte älskas)

du älskadeå	du måtte diskas

han älskades	han mätte älskas

L«nsS»öm's Swedish Grammar*	682

vi älskades
1 älskadens
de älskades.

I have been loved.
Jag har älskats
vi ka älskats.

vi måtte älskas
I måtten älskas
de måtte älskas.

Perfect.

That I may have been loved.
Jag må hafva älskats
vi må hafva älskats.

Pluperfect.

I had been loved.
Jag hade älskats.

Future.

1 shall be loved.
Jag skall älskas.

Future past.

I shall have been loved.
Jag skall hafva älskats.

That I might have been loved.
Jag hade älskats, or
jag måtte hafva älskats.

Conditional.

I should be loved.
Jag skulle älskas.

Conditional past.

1 should have been loved.
Jag skulle hafva älskats.

Imperative.

älskas, be lored
dlskes (han), let him be
loved.

älskoms, let us be loved
älskens, be ye loved.

Infinitive.

Pres. älskas,	to be loved.

Perf. hafva älskats, to have been loved.

Fut. skola älskas, to be about to* be loved.

Participles.

Pres. diskandes,	being loved.

Perf. hafvande älskats, and älskad (Neut.) älskadt, Plur.

älskade,	have been loved.

Fut. skolande älskas, being about to be loved.

The passive voice, as already stated, can also be conju-
gated with the verb blifva or vara, as:83

Present. Jag är (blir) älskad,	I am loved.

Imp er f. Jag var (blef) älskad,	I was loved.

Perfect. Jag har varit (blifvit) älskad, I have been loved.
Pluperf. Jag hade varit (blifvit) älskad, I had been loved,

etc., etc., etc.

The difference between the Supinum, and the Participle
Perfect past, is strongly marked in the Swedish conjugations,
the former serves to combine the active, the latter the passive
tenses.

13.

CONJUGATION.
Imperfect ending in de.
Höra, to bear.
Active Voice.

Indicative.

Present.
I hear.

Jag hörer
du hörer
han hörer
vi höre
I hören
de höra.

Imperfect.

I heard.
Jag hörde
du hörde
han hörde
vi hörde
I hördet\
de hörde.

I have heard.

1 had heard.

1 shall hear.

Perfect. Jag har hört,

Pluperf. Jag hade hört,

Future. Jag skall höra,

Fut. past. Jag skall hafva (ha) hört, I shall have heard.

Subjunctive.

Present. Jag höre, or må höra, that I may hear.
Imp erf. Jag hörde, or måtte höra, that I might hear.
Perfect. Jag hafve hört, or jag må that I may have heard.
hafva hört,

Pluperf. Jag hade hört, or jag måtte that I might have heard,
i	hafva hört,

Jag skulle höra,	I should hear.

Jag skulle hafva hört. I should have heard.

Hon dit.
C ond. p.

6*84

Imperative.

hör,	hear	hörom,	let us hear

höre (han), let him hear. hören, (hörer I), hear ye.

Infinitive.

Present, hörd, to hear.

Perfect, hafva hört, to have, heard.

Future, skola höra, to be about to hear.

Participles.

Present, hörande,	hearing.

Perfect. hafvande hört, having heard.

Supinum. hört,	heard.

Future. skolande höra, being about to hear.

Passive Voice.

In dicative.

Present.

I am heard.
Jag höres, or är hörd
du höres, - - -
han höres, - - -
vi höres, - äro hörda
I hörens, - ären -
de höras, - äro

Perfect.
Pluperf.
Future.

Jag har hörts,
Jag hade hörls,
Jag skall höras.

Imperfect.

I was heard.
Jag hördes (var hörd)
du hördes
han hördes
vi hördes
I hördens
de hördes.

I have been heard.

I had been heard.

I shall be heard.

Fut. exact. Jag skall hafva hörts, I shall have been heard.

Subjunctive.

Present. Jag höres (må höras), that I may be heard.
Imperf. Jag hördes (mattehöras), that 1 might be heard.
Perfect. Jag hafve hörts (må ha that I may have been

hörts),	heard.

Pluperf. Jag hade hörts (måtte that I might have been

ha hörts),	heard.

Condi t. Jag skulle höras, that I should be (hearc!.
C ond, p. Jag skulle hafva hörts, that I should have been

heard.85

Imperative.

höroms, let us be heard
hörens, be ye heard.

hörs,	be heard

höres (han), let him be heard.

Infinitive. "

Present, höras, to be heard.

Perfect, hafva hörts, to have been heard.

Future, skola höras, to be about to be heard.

Participles.

Present, hörandes,	being heard.

Perfect, hafvande hörts, having been heard and „hördil

Neut. hördtt Plural hörde.

Future, skolande höras, being about to be heard.

14.

2»4 CONJUGATION.
Imperfect ending in te.
Söka, to search.

A c ti v « Voice.

Indicative.

Present.

I search.

Jag söker
du söker
han söker
vi söke (a)

I söken
de söka.

Perfect.	Jag har sökt,

Pluperf,	Jag hade sökt,

Future.	Jag skall söka,

Fut. exact.	Jag skall hafva (ha) sökt,

Subjunctive.
Present. Jag söke, or må söka,
Imperf. Jag sökte, or måtte söka,
Perfect. Jag hafva sökt, or må
hafva sökt,

Imperfect.
I searched.

Jag sökte
du sökte
han sökte
vi sökte
I sökten
de sökte.

I have searched.
I had searched.
I shall search.

I shall have searched.

that I may search,
that I might search,
that I may have
searched.86

Pluperf. Jag hade siikt, or måtte that I might have searched.
hafva sökt,

Condit. Jag skulle söka,	I should search.

C ond. p. Jag skulle hafva sökt, I should have searched.

i 01 p e r a t i v e.

sökom, let us search
söken, search ye.

sök,	search

söke, (han), let him search

Infinitive.

Present, söka, to search.

Perfect, hafva sökt, to have searched.
Future, skola söka, to he about to search

Participles.

Present.	sökande,	searching.

Perfect.	hafvande sökt, having searched.

Supinum.	sökt,	searched.

Future.	skolandesöka,	about searching.

Passive Voice.

Indicati ve.

Present.

I am searched.
Jag sökes
du sökes
han sökes
vi sökas (es),
I sökens
de sökas.

Imperfect.

I was searched.
Jag söktes
du söktes
han söktes
vi söktes
1 söktens
de söktes.

Perfect. Jag har sökts,	I have been searched.

Pluperf. Jag hade sökts,	I had been searched.

Future. Jag skall sökas,	I shall be searched.
Fut. past. Jag skall hafva sökts, I shall have been searched.

Subjunctive.

Present. Jag sökes, må sökas, that I may be searched.
Imp erf. Jag söktes, måtte sökas, that I might be searched.87

Perfect. Jag hafve sökts that I may have been searched.
(må ha sökts),

Pluperf. Jag hade sökts that I might have been searched.

(måtte ha sökis),

Con di t. * Jag skulle sökas, I should be searched.

Cond. jw. Jag skulle hafva I should have been searched.
(ha) sökts,

Imperative.

söks, be searched

sökoms, let us be searched

sökes (han), let him lie searched. sökens, be ye searched.

Infinitive.

Present, sökas,	to be searched.

Perfect, hafva sökts, to have been searched.

Future, skola sökas, to be about to be searched.

Participles.

Present, sökandes, being searched.

Perfect, ha [vande sökts, having been searched, sökt (PI.

m. sökte, fem. and n. sökta).

Future, 'skolande sökas, being about to be searched.

15.

The 3"i CONJUGATION.

The following will serve as an example.

Draga, to draw.

Active Voice.

Indicative.

Present.	Imperfect.

I drew.
Jag drog

I draw.
Jag drager
du drager

du drog

han drager	|	han drog88

vi dragé (a)	vi drogo

I dragen	1 drogen

de draga.	de drogo.

Perfect. Jag har dragit, I have drawn.

Subjunctive.

Present. Jag dragé, or må dragé, that I may draw.
Imp erf. Jag droge,	that I might draw.

Imperat. drag, draw — dragen, draw ye.

Supinum. dragit, drawn.

Passive Voice.

Indicative.

Present. Jag dragés, I am drawn.

Imperf. Jag drogs, I was drawn.

Perfect. Jag har dragits, [ have been drawn.

Subjunctive.

Imperf. Jag droges, that I might he drawn.

vi drogos, that we might be drawn.

Pa rtic. Perf. dragen (Neut. draget, PI. draijne), drawn.

16.

Examples.

I dag har jag arbetat för två dagar.— Elden1 sprakar*.
— Se3 huru4 smeden rår pa6 metallen. — Friden störes". —
Sitt icke så bedrölvad. — Hvad har du glömt1? — Jag för-
behåller8 mig att N. inte utdelar" några almosor10. — Honom
skulle jag förödmjuka". — Helena och Axel inkomma". —
Han ma räddas'3. — Jag spådde14 alltid'5 så. — Gud har
skapat16 verlden. — Barnen hafva blifvit skapade. — Mennis-

1 eld, fire. 2 spraka, to crackle. 3 se, see. 4 how. 5 rå på, to
pet the better Of. 6 störa, to disturb. 7 glömma, to forget. 8 tor-
behalta sig, to reserve oneself. 9 utdela, to distribute. 10 al~
mosa, alms. 11 to humble. 12 to come in. 13 rädda, to save.
14 spå, to foretell. 15 always. 16 skapa, to create.89

korna hafva skapats. — J baden ställt till" en liten bal. —
Skynda" digl — Skall jag kedjas" i evighet? — Vi skola
lösa dina kedjor20. — I morgon skolen J ha' skattat21. —
•Glömmen aldrig22, mina barn, att älska mig. — Måtte Gud
löna2® er far. — Han går bort från sin vän. — Den mörda-
des blod skulle pryda er slägga24. — Bandet är slitet55 mel-
lan28 oss. — Välan2', så gå! rym bort28 med bedragarn29. —
Vi äro straffade30 nog3'. — Han skyr mig. — En man som
friat till32 henne. — En älskad maka. — De voro generade
för att helsa pa33 mig. — Det skulle ha varit roligt34. — Det
•väntade jag inte. — Den pjes35 som nu lemnas i allmänhe-
tens36 händer har blifvit döpt37 och kallad med det namn. —
■Oudi39 klagadt39! — Jag älskade honom. — Om ni hörde
detta? — J retadens. — Tacksamheten''0 för att41 man vårdat
anin barndom och beskyddat min mor binder mig nu vid en
slägt42, hvars stolthet jag afskyr, och hvars nådegåfva, det
namn jag bär48, mäste betalas med min lefnads lycka. ■—
Han åkte44 efter hästen". — Ett vilddjurs46 sinne bodde4*
inom48 honom.

17 ställa till, to arrange. 18 make haste. 19 kedja, to chaiji. 20 the
chain. 21 skatta, to pay taxes. 22 never. 23 reward. 24 the
hammer. 25 slita, to tear. 26 between. 27 well then. 28 rymma
bort, to escape. 29 the impostor. 30 straffa, to punish. 31 enough.
32 fria till, pay courtship to. 33 to salute. 34 agreeable. 35 piece
(theatrical). 36 the public. 37 döpa, to baptize. 38 Gudi (anti-
quated Dative from God. 39 klaga, to complain. 40 gra-
titude. 41 that. 42 kindred, family. 43 bära, to bear. 44 åka,
to drive. 46 häst, horse. 46 wild ahimal. 47 bo, dwell.
48 within.	_

17.

Vhe Kdlective Verks.

The Reflective Vesbs in Swedish are formed by thp Per-
sonal Pronouns: mig, dig, tig, oss, er, sig, as: ' .

gifta sig,	to marry oneself, See n

Jag gifter mig, I marry myself,

I giften er, you marry yourself,

giften I er? do you marry ?

Some are conjugated as Deponentia, i. e. they take the
terminations of the Passive, without having its definition, as:
glttdjas, to rejoice oneself,

jag glädjes, I rejoice myself.90

18. "

The Intransitive Verbs.

Many intransitive verbs are conjugated in Swedish only
with Jutfva". The verb to strike, is used in Swedish as a
transitive and intransitive verb, as:

the clock has struck: klocken har slagit
and: klocken är slagen.

19.

Impersonal Verbs

are only used in the 3rd Person Singular of the various tenses,,
as:	blixtra,	to lighten

det blixtrar, it lightens
det blixtrade, it lightened
det skall blixtra, it will lighten.

20.

Examples.

Våra böner1 skola mötass i den himmel, som höjer sig"
öfver alla folk3» och länder.— Ett enda ord4 behöfdes af din
far. —■ Nu en kyss, innan6 vi skiljas®. — Under ett falskt
namn har du inträngt i mitt hus. — Jag minns' detta val. —
Det, tycker jag8, kunde han göra. — Sansa" er, unge man t

—	De hädangångne fröjdas10 icke af att se tårar i mina ögon»

—	Han brås på far sin. — J hafven trängts i dörrn. —
Hans hopp" har tyckts hvila på hans faders likkista18; reda»
han ser honom nalkas18 grafven. — De ha' kommit på de»
tanken". — Han är inte kommen på den tanken. — Det
regnar" och haglar16. — Det blixtrade och äskade11 igår.

1 prayer. 2 meet. 3 people. 4 word. 5 before. 6 depart. 1 min-
nas, to remember. 8 it appears to me. 9 recollect. 10 to rejoice.*
11 hope. 12 coffin. 13 to draw near. 14 the thought. 15 to-
rain. 16 to hail. 17 to thunder.21.

bedja (be),	to pray . jag beder (ber), vi	
binda,		bedja.....
	to bind . -	binder......
bita,	to bite . . -	biter.......
bjuda,	to invite . -	bjuder......
blifva (bli)	to remain -	blifver (blir) . .
bringa,	to bring . -	bringar.....
brinna,	to burn . -	brinner.....
brista,	to burst . -	brister......
bryta,	to break . -	bryter......
bära,	to carry . -	bär (bärer) . . .
böra,	to be obliged -	bör.......
dela,	to divide. -	delar . .f. . . .
draga (dra),	to draw . -	drar.......
dricka,	lo drink . -	dricker.....
dö,	to die . . -	dör.......
dölja,	to bide. . -	döljer......
falla,	to fall . . -	faller......
fara,	to drive . -	far.......
finna,	to find . . -	finner......
flyga,	to fly. . . -	flyger ......

List of the Irregular Verbs.

Imperfect.

jag bad (vi bådo) ,

band (vi bundo) .
bet (vi beto) . . .
bjöd (vi bjödo) . .
lief (vi blefvo) .

bragte.......

brann (vi brunno)
brast (vi bruslo) .
bröt (vi bröto) . .
bar (vi buro) . .

borde .......

delle.......

drog (vi drogo) .
drack (vi drucko)

dog........

dolde .......

föll (vi föUo) . .
for (vi foro). . .
fann (vi funno) .
flög (vi flögo) . .

Snpinum.	Part. Past Perf.

bedt.........beden

bundit........bunden

bitit.........biten

bjudit........bjuden

blifvit........blifven

bragt.........bragt

brunnit........brunnen

brustit........brusten

brutit........bruten

burit.........buren

bordt...........

delt.........delt

dragit...........dragen

druckit........druckin

dött, died......död, dead

dolt.........dold (döljd)

fallit.........fallen

farit.........faren

funnit....... .	funnen

flugit.	flugen

. <£>Infinitive.	Present.

frysa,	to freeze . jag	fryser ....

fa,	to receive.	-	får (vt få) .

förnimma,	to perceive	-	förnimmer. .

försvinna,	to vanish .	-	försvinner. .

gifva,	to give . .	-	gifver ....

gitla,	to be able.	-	gitter ....

gjuta,	to pour . .	-	gjuter ....

gldda,	to be glad.	-	gläder ....

gripa,	to seize . .	-	griper ....

gråta,	to cry . . .	-	grater ....

gräfva,	to dig . . .	-	gräfver . . .

ga,	to go . . .	-	går (vi gå) .

göra,	to do . . .	-	gör (vi göra)

hafva (ha),	to have . .	-	hqfver (har).

heta,	to be called	-	heter.....

hjelpa,	to assist. .	-	hjelper. . . .

hinna,	to reach. .	-	hinner. . . .

hugga,	to hew. . .	-	hugger. . . .

hälla,	to bold . .	-	håller ....

knyta,	to knit . .	-	knyter ....

Imperfect.	Supinum.	Psrt. Past Perf.

jag frös (vi fröso) . frusit........frusen

-	fick (vi finge). . (fatt).........:--

-	förnam (vi för- förnummit......förnummen

nummo)

-	försvann (vi för- försvunnit......försvunnen

svunno)

-	gaf (vi gåfvo) . gifvit.........gifven

-	gittade......gittat.........gittai

-	göt (vi göto) . . gjutit.........gjuten

-	gladde......gladt.........gladd(glad, glad)

-	grep (ti grepo) . gripit.........gripen

-	grät (vi gräto) . gråtit........gråten

-	gräfde......gräfvit ... ... gräfven

-	gick (vi gingo) . gått (P. Pr. gående, gången

going)

-	gjorde......gjort.........gjord

-	hade.......haft.........hafd

-	hette ....... hetat.........hetad

-	halp (vi hulpo, al- hulpit(or regut. hjelpt) hulpen

so: hjelpte)

-	hann (vi hunno) hunnit........hunnen

-	höqq (vi höqqo). huqqit........hvqqen

-	höll (vi höUo). .hållit.........halten

-	knöt (vi knöto) . knutit........knutenInfinitive.	Present.	Imperfect.

komma, to come . ... fag kommer.....jag	kom......

krypa,	to crawl .... -	kryper......-	kröp (vi kröpo)

kunna,	to know, to be able -	kan (vi kunna). -	kunde.....

le,	to smile .... -	hr (vi le). .. . -	log (vi logo) .

lefva,	to live.....-	lefver......-	lefde......

lida,	to suffer .... -	lider.......-	led (vi leilo). .

ligga,	to lie......-	ligger .......	låg.......

ljuda,	to sound . ... det	ljuder......det	ljöde......

ljuga,	to lie, to deceive jag	ljuger......jag lög (vi lögo) .

lyda,	to obey.....-	lyder.......-	lydde......

lysta,	to choose. . . . det	lyster......det	lystade.....

lata,	to let, to leave alon a jag later.......jag	lät (vi läto) . .

lägga,	to lay down . . -	lägger......-	lade......

löpa,	to run.....-	löper.......-	lopp (vi lupo).

mem,	to mean .... -	menar......-	mente.....

mäta,	to measure. . . -	mäter......-	mätte . . , . .

måste,	to be obliged to -	måste......-	måste.....

njuta,	to enjoy .... -	njuter......-	njöt (vi njöto)

nypa,	to pinch .... -	nyper......-	nypte.....

qväda,	to sing.....-	qväder......-	qvad (vi qvado)

qvctfva,	to suffocate . . -	qvåfver.....-	qväfde.....

qvälja,	to torment. . . -	qväljer (qväl) ■ . -	qvalde.....

rida,	to ride. . . . , -	rider...... . -	red (vi redo) .

Supinum.	Part Past Perf.

kommit........kommen

krupit........krypen

kunnat. . \.....kunnad

ledt (P. Pr. lem de,--

laughing)

lefvat.........lefvad

lidit.........liden

legat.........legad

ljudit...........

ljugit.........Ijngen

lydt.........>ydd

lystat. . ......tystad

låtit.........låten

lagt.........lagd

lupit.........lupen

ment.........ment

mätit.........måtten >

mast.........måst

njutit.........njuten

nypit.........nypen

qvädit.........qvaden

qoäft.........qmfd

qoalt.........qnald

ridit	ridenInfinitive.

to rub. . .	.

to roar . .	.

to see ...	.

to swim . .	.

to sit ...	.

to boil. . .	.

to sing . .	.

to sink . .	.

to shine. .	.

to shoot. .	.
to be obliged

to write . .	.

to cut...	.

to lock . .	.

to beat . . .
to sneak . .
to meit . . .
to blow the nose
to sleep .
to play

rifva,

ryta,

se,

simma,

sitta,

sjuda,

sjunga,

Sjunka,

skina,

skjuta,

skola,

skrifva,

skära,

sluta,

slå

smyga,

smälta,

snyta,

sofva,

spela,

spjärna, to strive.

springa, te spring

Present.

jag rifver......jag

-	ryter......-

-	ser........-

-	simmer.....-

-	sitter......-

-	sjuder......-

-	sjunger.....-

-	sjunker.....-

-	skiner......-

-	skjuter......-

-	skall (ska'} . . .	-

-	skrifver.....-

-	skärer (skär- . .	-

-	slutar or sluter .	-

slår .
smyger

snytm• . .
sofver . .
spelar . .
spjärnar.

imperfect.

ref (vi refvo} .
röt (vi röto) .

såg......

samm.....

satt (vi sutto).

sjöng (vi sjöngo)
sjönk (vi sjönko)
sken (vi skeno) .
sköt (vi sköto) .

skulle......

s kref......

skar (vi skuro) .
slutade or slöt .

smög (vi smögo)

smälte......

snöt (vi snöloj .
sof (vi sofvo). ,
spelte ....
spjärnade . .

Supinum.	Part. Past Pei f.
	
rytit.......	. . ryten
sett (sedt) ....	. . sedd
	
sutit (suttit) . . .	. . suten
sjudit......	. . sjuden
	. . sjungen
	. . sjunken
skinit......	. . skinen
	. . skjuten
	. .--
skrifvit......	. . skrifven
	
slutat or slutit. .	. . slutad or slu-
	ten
	
	
	
snytit......	
sof vi t......	. . sofven
	

spornit (spjärnat) • . spornad (spjär-
nad)

- springer.....- sprang (vi sprungo) sprungit.......sprungenInfinitive.

Present.

spörja,	to ask . .	jag spörjer ....
sticka,	to sling .	- sticker.....
stjäla,	to steal. .	- stjäl (sljäler) .
stå,	to stand .	- star.......
städja,	to hire . .	- städjet......
suga,	to suck .	- suger......
svälja,	to swallow	- sväljer.....
svälta,	to hunger.	- svälter......
svärja.	to swear .	- svärjer (svär).
säga (säja),	to say . .	- säger (säjer) .
sälja,	to sell . .	- säljer......
sälla,	to set . .	- sätter......
taga (ta),	to take . .	- tager (tur) . .
tämja,	to tame .	- tämjer......
tjena,	to serve .	- tjenar......
tiga,	to be silent	- tiger......
tjuta,	to howl .	- tjuter.....
tvinga,	to force .	- tvinger ....
två,	to wash .	- tvar .......
löra,	to dare. .	- tör.......
vara,	to be . . .	- är........
varda,	to become	- varder......
vela,	to know .	- vet........

Infinitive.

Present.

Imperfect.

jag	sporde......

-	stack (vi studio)

-	stal(vislulo,stålo)

-	stod.......

-	stadde......

-	sög (vi sögo), jag

-	sväljde......

-	svalt (vi svnllo) .

-	svor (vi svuro) .

-	sade.....

-	sålde .....

-	satte.....

-	tog (vi togo)

-	tämde ....

-	tjente ....

-	teg (vi tego) .

-	tjöt (vi tjöto)

-	tvang (vi tvun^o)

or tvingade)

-	tvådde......

-	torde......

-	var (vi voro) . .

-	vardt (vi voro) .

-	visste.......

Supinöin.	Part. Past Per/.

sport.........spord

stuckit........stucken

stulit.........stulen

stått.........stånden

stadt.......• . stadd

sugit.........sugen

sväljt.........sväljd

svultit........svulten

svurit........svuren

sagt.........sagd

sålt.........så lä

satt.........satt

tagit.........tagen

tämt........• tämd

tjent.........tjent

legat.........tegen

ljutit.........tjuten

tvungit (or tvingat) . tvungen or tvin-
gad

tvagit........tvagen

tordt.........— —

varit.........— —

--------vorden

vetat.........vetenvika,
vilja,
vinna,

visa,

välja,

vänja,

växa,

äla,

Infinitive.

to yield. .
to wish . .
to win . .

to show . ,
to choose .
to accustom
to grow. .
to eat... ,

Present.

jag	viker......jag

-	vill (vi vilje) . .	-

-	vinner......-

-	visar......-

-	väljer......-

-	vänjer......•

-	växer.......-

-	äter.......-

Imperfect.

vek (vi veko)

ville.....

vann . . . .

Supioum.

Part. Past Perf.
viken

viste (visade)

valde ....

vände ....

växte......vuxi

åt (vi åto) . . • ätit

vikit.......

velat...........

vunnit........vunnen (-it, Pl.

vundne, -a)

vist (visat).....visad

valt.........vald

vänt.........vänd

.......vuxen

.......äten.

A large and well chosen stock
of Books in all

European, Oriental and Classical Languages;

Grammars, Dictionaries, Commercial Correspondence, Phrase and Reading Books,
Works and Periodicals in Arts, Sciences and the Belles-lettres,

can be seen at

Messrs. FRANZ THIMM & CO.'S,

Publishers, Librarians and Foreign Booksellers)

84, Brook Street, New Bond Street,

LONDON, W.97

22.

Examples.

Skomakaren1 gör sulor2. — Han har svurit borgpreden3.

—	Han har fått.lön4 för sin högfärd5. — Igår sålde hon sina
malrastakar* och satte ljusen' i en träkloss. — Han höll en
predikan8 så att de gräto allesamman. — Jag skref mitt namn".

• Det är rött gjordt. — De vilja icke förstå10 detta. — Jag
såg honom. — Han stod der, seende efter den gående. —1
Den som stjäl min ära, han tar mitt lif11.— Om12 jag kunde
få mina månadspengar. — Det har jag icke vetat. — Div
gjorde rätt. —- Hvad har han stulit från dig? — Ni skall
snart13 bli bragt på (till) tiggarstafvenu. — IIvem lade sten
efter sten på detta torn'6? — Han log åt min fruktan16. —-
De hade slagit läger i staden. — Han åt mitt nådebröd. —•
Hvad har ni gifvit honom? — Han utdrog en låda och fram-
tog ett etui. — Arma, öfvergifna" Laura 1 — Löftet är aflagdt.

—	Han har gjort mig en väntjenst. — Hur gerna gåfve jag
allt för att få detta. — Han gaf mig intet. — Han dog pa
främmande18 jord. — Vi fingo bfefvet. — Hvar har ni fått

( detta. — Min son är återfunnen. — Han föll ned pä sina
knän19 och gret bittert. — Ingen tordes säga sådant. — Han
torkar20 förstulet en lår ur sitt öga. — Vi äro bedragne. —
Det fanns mildhet i ditt hjertal — Han dolde sig. — Jag
har bundit honom. — Hon låg der och ni lät henne ligga.
—• Sä länge hans hjerta slog. — Han hade afbrutit något. —
Osedd hörer han hennes ord. — Han har dött för mig. —
Byrån21 är uppbruten, en stöld22 är begången. — Jag är be-
stulen af min son och bedragen af min döende dotter. —
Han klappar23 på min slutna dörr. — Han dolde sitt- nyss
skrifna bref. — Det blef sagdt. — Hon har dragit sin sista
suck. — De äro bortdragne. —- Har han gifvit dig allt? —
Allt är gifvet. — De vundna pengar. — Ett langvuxet skägg24.

—	Jag har funnit min «on. — Mitt barn är funnet.

1 shoemaker. 2 sole. 3 allegiance. 4 reward. 5 pride. 6 bronze
candlestick. 7 candle. 8 sermon. 9 name. 10 understand. •
11 life. 12 if. 13 soon. 14 beggar. 15 tower. 16 fear. 17 to
neglect. 18 strange. 19 knee. 20 to dry. 21 desk. 22 theft.
23 to knock. 24 beard.

LenstrSm's Swedish Grammar.

798

23.

Adverbs. *

1.	The Adverbs are formed from the adjective by taking
the neuter of the adjective, or by adding to the root „ligen"
or Jiga", or if the adjective ends in lig, by adding en or t.

2.	Those ending in ig, without an „l" before this termi-
nation, and the Partic. Perf. past, only add „t", as: klok, •
clever, klokt; — sakta, quiet, sakta, sakteligen or sakteliga.

3.	Adverbs admit a comparison, as: han handlar klokt,
klokare, klokast, he acts wisely, more wisely, most wisely.

4.	Irregular are: väl (bra, godt), good — bättre, better,
häst, best — illa (dåligtj, bad — värre (säm), worse, vänt
(sämst), worst — mycket, much — mer, more — mest, most.

24.

11 Adverbs of Placc.

Allestädes,	everywhere	hit.	hither
annorstädes,	elsewhere	hitåt,	this way
bak, 1 bakomJ	behind	hitintill, här.	hitherto, to this here [time
bland,	between	häri,	here in
bort,	away	härifrån,	from hence
borta, borte,	absent	härvid,	herewith
där, der,	there	här och der,	here and there
derifrån,	therefrom	hvar?	where ?
der och hvar, here and there		hvar i fr un?	whence?
dererhellan,	betwixt	hvar est,.	where
dit,	thither	hvari,	where-in
dit in,	yonder there	hvar ibland,	among which
dit ut,	out there	hvarifran,	whence
fram,	forward	hvar om kr in g,	where abouts
framme,	in front	hvarpå,	where-upon
framåt,	forward	hoartill,	whereunto
framtill,	before	hvartunder,	by which
fram före,	in the front	hvaruti(hvarut- where-in	
förbi,	by, past	innan),	
hem,	home	hvarutöfver,	where-at
hemma,	at home	hoarvid,	whereto99

hvaröfver,	at which
in,	in
inne,	within
innanföre,	from within
ingenstädes,	nowhere
långt,	far
midt,	midst
ned,	down
nedanföre,	below
nedantill,	underneath
nere (nedre),	below
nerföre(nedföre), downwards	
nederst,	lowest
någonstädes,	anywhere
när (nära),	near
näst (närmast), next	
omkring, ikring, about	
opp (upp),	up

ofvanpå, upon
ofvan ifrån, down from above
på,	on, upon

pa långt håll, in the distance
på or till höger, pa or till
venster, to the right, lett

qvar,	behind
tillbaka,	tillrygga, backwards
till mötes, against	
undan,	away
up,	up
uppe,	above
uppåt,	upwards
ut,	out
ute,	without
utan,	outside
utantill,	from outside
utför,	without, out.

25.

Examples.

Han skrider1 framåt och vandrar® upp till skogen, och
ner till källan8 der blommor4 växte. — Hon drömde8 sig in
i bergets sköna kryställsalar. — Vi gingo ut. — Vi blefvo
qvar.— Den gigantiska bergkedjan8 sträcker' sig vesterut och
söderut. — Här stodo vinära forsen8, som störtade sig ned i
djupen", hvär mörkret10 herrskar11 och der blott18 ormfödan1®
bor. — Här är min vän. — Forsarne störta sig utför bergen
ned i afgrunderna14 och jag står midt ibland dessa scener. —
Det var roligt! — Bautastenar berätta dunkelt om de mäktiga
som varit. — Här bor ett folk. — Jag går hem. — Är han
hemma? — Rom hit! — Vi resa härifrån. — På andra sidan
om elfven". — Bakom huset, deri vi bodde. — Hvarifrån kom
du? — Vi funno honom ingenstädes. — Någonstädes måste
han vara. — Trakten16 häromkring är vild och dyster". —
Du gode gifvare der ofvan. — Forsen hvarvid jag låg.

1 advance. 2 wander. 3 spring. 4 flower. & dream. 6 mountain-
chain. 7 extend. 8 stream. 9 depth. 10 dark. 11 reign,
12 only. 13 vipers and serpents. 14 abyss. 15 stream, river.
16 tract, region. 17 dark.100

26.

2. Adverb of Time.

Allt,	already

af ålder,	of old

alltid,	always

aldrig,	never

bittida,	early

derefter,	afterwards

derpå,	thereupon

då,	then

dä och da,	now and then

emeälertid,	meanwhile

da förtiden,	at that time

fordom,	formerly

förrän,	ere, before

förut,	before, formerly

fraihdeles,	in future

hittills,	hitherto

hädanefter,	afterwards

innan,	before

ons, ihjons,	lately

ibland,	sometimes

dag,	to-day

igen,	again

går,	yesterday

förgår,	the day before

yesterday.
morgon (i morron),to-morrow

morse,	this morning

tall'} this evening

aftes (i går afton), yesterday
evening
i fjor (i fjol), last year
» veckan, weekly
t år,	in this year

innan,	within

innan kort, shortly
i tid,	in time

i otid, at the wrong time
long

for some time

during

längesen,

medan,

nu,	now

nu för tiden,	at present

nyligen,	lately

numera,	now

nyss,	just now

nånsin,	ever

ofta,	often

om morgonen,	in the morning

om mornarne,	in themornings

om aftonen,	in the evening

om aftnarne,	in the evenings
om förmiddagen,in the forenoon
om eftermiddagen, in the after-
noon

om året,	yearly

om veckan,	weekly

öm dagen,	in the day

om natten,	at night

på nytt,	newly

■på en gång,	at once

på stunden,	forthwith
i öfvermorgon, the day after

to-morrow

redan,	already

råttnu,	soon

sedan,	afterwards

sent,	late

snart,	soon

strax,	directly

sällan,	rarely

tills, till,	until

undertiden,	sometimes

ännu, än,	not till now

åter,	again

årligen,	yearly

ånyo,	again.101

27,

Examples.

Han gaf aldrig befallning1 om något. — Hon satt, som
försjunken2 i tyst® svårmod4, och framför henne låg
en bok i livilken hon nyligen hade läst; härefter återtog' hon
sin förra ställning6. — Han åter vägade detta. — I dag fingo
vi ett bref. — Jag fick brefvet i förgår. — I fjor har jag varit
i Paris. — Min önskan' numera är att vara allena, — Hon
gick nu. — Hon skref slutligen8 följande9 bref. ■— Det är
för set^t. — Han kan ej mera se. — Jag ser ännu intet mäi.
— Detta är ibland förfärligt10. ■— Da skulle han icke dö. —
HaV skall komma innan kort. — Jag gråter om dagen ! och
om natten. — Jag önskar dagen vore öfver igen. — Fordom
älskade jag honom, nu för tiden är han mig likgiltig11 och
snart skall jag hata12 honom. — Jag säg honom nyss. — Jag
kommer strax.

1 order, command. 2 sink into. 3 still, dumb. 4 melancholy. 5 to
retake. 6 position. 7 the wish. 8 finally. 9 following. 10 ter-
rible. 11 indifferent. 12 hate.

28.

3. Adverbs of Numlier and Contparisen.

Allenast,	only, solely	lagom.	just enough
alldramest,	most	intet,	nothing
alldeles,	entirely	mera.	more
en gång.	once	mindre,	less
en annan qånq, another time		ntinst.	least
endast,	only alone	mycke, mycket, very much	
bara,	only	nog,	enough
bra,	very	nogsamt,	sufficiently
blott,,	only	någongång,	sometimes
ytterst,	extremely	något,	something
för,  för mycket,	too  too much	någorlunda,	f something \ somehow
ganska,	quite	oändligen,	infinitely
högst,	at most	rikeligen,	sufficiently
föga,	little, not very	rätt.	rightly
just,	just so	till,	to, till
knappt,	scarcely	tämligen,	tolerably
litet,	little	öfvermåttan,	excessively,

28.

3. Adverbs of Numlier and Contparisen.102

29.

Examples.

Jag såg honom en gäng och henne någongång. — En
annangång skall du icke fa detta. — Jag ville bara se honom
ännu en gång. — Jag skall blott få veta, hvad du altid har
nekat1. — Han begärde8 mycket, men jag gaf honom intet.
— Hon blef bra ond3, och hade föga lust att försvara4 ho-
nom. — Sådant är aldeles icke en helig5 pligt*. — Det är
någorlunda vigtigt'. — Han tyckte oändligen derom. ,

1 to deny. 2 to deipand. 3 cross. 4 to defend. 5 holy, sacred.

6 duty. 7 important.

30.

4. Adverbs of Manner and Kind.

• Annars,	else	göraenilag, to please one

annorlunda,	otherwise	i sender, at a time

bom,	amiss	i sönder, asunder

bra,	well	inbördes, among on e another

blindvis,	at random	lätteligen (lätt), easily

bakfram,	awkwardly	långt ifrån att, far from

baklänges,	backwards	likaså, 1 ...

bakvänd/,	preposterously	likaledes,] 1 ewise

enligt,	conformably	miste, amiss

enkom,	.solely	med rätta, in justice'

, eljest,	else, otherwise makligen, comfortably

fåfängt, 1	. .	noga, exactly

förgäfves,\	oförvarandes, accidentally

fort,	quickly	pa måfå, at random

för intet,	för nothing	rent af, outright

för ro skull,	in jest	rent ut, simply

, falskt,	falsely	rätt fram, straight forward

gerna,	willingly	så således, sålunda, so thus

högt,	aloud	sammalunda, equally

händelsevis,	by accident	så der, thus — thus [by

ilia,	badly	småningom, by degrees, by and

t godo,	amicably	sakta, quietly

isynnerhet,	especially	sinsemellan, amongst each other

i synen,	in the face	svårligen, with difficulty

i smyg,	secretly	så vid lag, so about103

sönder,	broken	tillfots,	on foot
till och med,	even	utrikes,	abroad
tvärt,	all at once	utantill,	by heart
tvärt af,	clean of	tyst,	silently
tvärtom,	on the contrary	väl,	well
tillsalu,	for sale	å rad,	in turn
tillkorta.	too short	äfvenså,	equally si»
tillhopa, ^	together	öfverens,	agreed
tillsamman,\		Öfverhufvud,	on an average
till hända,\	at hand	ömsesidig,	reciprocal
till hands, J		ömsevis,	variable.
till fota,	at the feet		

31.

Examples.

Således måste jag få dö'1 — Det är väl gjordt. — Hon
sade sakta, jag ser dig gerna.— Det var fål&ngt. — Kan du
se din far ärligt® i ögonen? — Jag har just ett ärende3 till
Er.— De gingo tillhopa. — De växte småningom. — Det är
säkert en stor summa, ■— Det kan inte bli annorlunda, det
m^ste vara sålunda. — Det är bra. — Han vänder sig makli-
gen om. — Vi togo miste4. — Han såg noga på mig. —
Utan tvifvel® känner ni honom. — Jag är till och med öfver-
tygad. — Älskens inbördes! — Han sade det på måfå. —
Tyst, för himlens skull. — De öfverföllo6 honom oförvarandes.

Jag kommer tillkorta. — Vi möttes händelsevis på gatan.

1 to die. 2 honest. 3 commission. 4 to go astray. 5 without
doubt. 6 attack.

32.

5. Indefinite Adverbs.

hälst (heist),	much rather

för ingen del,	by no means ,

icke (inte),	not (nothing)

i alia fall,	at any* rate

icke en gång,	not once

ingalunda,	in no wise

Alldeles inte (icke), by no means
alls inte,	not at all

ej,	not

ej heller,	neither

förmodligen, probably
häller, hällre (hellre), rather104

icke dess mindre, notwithstand-
ing

icke det minsta, not in the least
ihjäl,	to death

j'o, yes (in reply to a negation)

ja,

ja men,

ju,

ju — ju,
kanske,

likväl, likvist,

yes
o yes
yes, surely
the the
perhaps
nevertheless

månne?
min sann!
må göra,
när, så när,
nästan,

nej,

sannerligen,

säkert,

ungefär,

vida,

välan,

if perhaps?
my faith!
very well!
nearly about
almost
no

surely
certainly
about
far-

well then.

33.

Examples.

Är ni lycklig? — Det är jag alldeles icke. — Månne det
är sannt? — Kom hijt, ju förr, ju bättre. — Det vill jag
heller icke göra. — Jag ville helst resa1 till Wien, i alla fall
blir jag icke i Hamburg. — Kanske ni reser med mig. —
Du har min sann rätt*. — Nej, jag går icke allena. — Hon
föll till hans fötter, icke dess mindre vägrade8 han henne
förlåtelse4. — Heter8 det icke så? jo, min vän. — Hvad är
klockan månne?

1 travel. 2 fight. 3 refuse. 4 pardon. 5 to call, to name.

from, ont
amongst
behind, after
according

Jfr..........

bland,

efter,

enligt,

från, from
för, tor
genom, through
hos, with, by
i,	in

34.

Prepositions.

1. Simple Prepositions.

jemte,

near, by, beside
arouncT
längs, along
iked, with
medelst, by means of
tnellan, between
mot, against, towards
om, on, over
på, on, upon, tp105

till,	to

under,	under

*r,	out

utan, utom,	without

ImL-.. near, by
at, against, on, to
öfver, over.

Bakom,

ibland,

ifrun,

framför,

igenom,

innanför,

intill, .

ikring, omkring,
•utmed,
förmedelst,
imellan, emellan,
«emot,

nedanför,
of vanför,

uppå,

35.

2. Compound Prepositions.

behind
between
from
before
through, by
within
until

round, about

uiaf,
utanför,
bredvid,
ända till,
oaktad't,
tvärsöfver.

along
by means of
between
against
below
over, above
upon

from
out of
near

until [ing
nothwithstand-
opposite
pa denna sidan om, this side
till följd (i följe) af, accord-
ing to

för — skull, on account of
i stället för? instead ,
i kraft af, by virtue
fa — vägnar,1 , . ,f f
för —skull, J 0n be • 01*

36.

Examples.

Fuktdroppens' fall3 i djupa grufvor3 urhålkar4 den mark",
på hvilken den faller. — Bäckens6 sorl7 der den leker sig
iram8 mellan gl'öna bräddar9. — Det är ett rop10 om glädje"
-deri. — Skyar'2 draga öfver trakten, under sommarlika13 dagar.
— Den skimrande14 droppen15 förskingrades16 af en tillfällig"
vind. — Vid bäckens bräddar. — Domherrarne18 med purpur-
bröst h'oppade19 på den klara snön20. — Han kom åt att
plöja upp41 sin jord mellan snövallarne22 rundt omkring. —

1 rain drop?. 2 fall. 3 mines. 4 to undermine. 5 ground. 6 the

stream. 7 murmur. 8 to wind round from. 9 batik. 10 cry.

11 joy. 12 cloud. 13 summer-like. 14 glitter. 15 drop. 16 to

scatter. 17 accidental. 18 bullfinch. 19 jump. 20 snow.

21 plough up. 22 sriowwall.106

Man åkte på skidor53 öfver fjällen". — Han lyssnar28 till mift
åsigt46. — De måste arbeta för dagligt bröd. — Det är en sak
af vigt". — Hon ar dotter af (till) baron N. — Det hörde
jag af honom. — Jag kom från Paris. — Susannas hjert»
slog af glädje". — Han sade detta för min skull: — Jag vill
göra detta i stället för honom. — I kraft af lagens"9 ord30.

—	Enligt sin instinkt. — De undfägnade31 inga komplimenter.

—	De vaggade fram öfver gräsplanen.— Två skator31 blefvo
qvar vid boet33. — De tögo detta ur kojan. — Hon sträckte
halsen åt honom. — Jag brydde34 mig ej,.om detta. —Jag
förlorade all vänskap" för honom.

23 snowskates. 24 mountain. 25 listens. 26 opinion. 27 im-
portace. 28 of joy. 29 law. 30 wording. 31 to treat each other.
, 32 magpie. 33 nest. 34 bry sig, to care about. 35 friendship.

37

Idiomatic use of the Prepositions.

Af, utaf. By, of, on, with, off.

Denne målning är utaf Hr. B.
Gossen skickades af sin fader.
Arbetet är af värde.

Brefvet af den 6te.

Han tog af till venster.
De voro utom sig af glädje.

This painting is by Mr. B.
The boy was sent by his father.
The work is of value.
The letter of the 6th.
He turned off to the left.
They were beside themselves-
with joy.

In the following sentences af cannot be translated:

Det blef ej af.

Nog af, du ser honom inte
mer.

Kan herrn icke slå af något?

Han tog lifvet af sig.

De klädde, af sig.

Han kom af sig.'

Repet gick af.

Han lät taga af sig.

It did not take place.

Well, you will see him no
more.

Can you not deduct a little?'

He killed himself.

They undressed.

He forgot his part.

The rope broke.

He had his portrait taken.107

Efter. After, at, by, according to, for.

Han kom eller mig.
Jem säljes efter vigt.
Jag lånar efter sex procent.
Är klädet efter din önskan ?

Soldaten hade skickat efter sin
häst.

He came after/me.

Iron is sold by weight.

1 lend at six per cent.

Is the cloth according to your
wish ?

The soldier had sent for his
horse.

Efter is often used in a colloquial style as a conjunction,
in tl*e meaning of as: Efter han vill så hafva det, as he
will have it so.

Emot. Against, towards, contrary to.

Jag sprang emot honom i I ran against him in the dark,

mörkret.	1

De voro mycket goda emot They were very kind to the

barnet.

Klockan var emot 12
kom.

Flickan gick dit emot min ön
skan.

Vi gingo emot honom.

child.

han It was towards 12 o'clock when
he came.

The girl went there contrary

to my wish.

We went to meet him.

För. For, from.

Mr. B. does not vote for me.
Ingen menniska är fri frän fel. No human being is free from

faults.

Hr. B. röstar icke för mig

För is used in the following idiomatical expressions:

Hvad har hon för sig nu?
Han ville vara för sig sjelf.
Det skall väl gå för sig.
Han rår icke för det.

Tag dig till vara för honom.
Det gick mycket illa för mig.
Jag anklagade honom för det.

What is she about now?
He would be by himself.
That will surely succeed.
He cannot help it.
Beware of him.

I was very unfortunate.
I accused him of that.

Genom, igenom. Through, by.

Barnet gick igenom rummet. The child went through tlje

room.

108

Han vann sitt ändamål genom

ihärdighet.

•Genom honom fieft jag veta
detta.

He gained his object by per-
severance.

I heard of this through him.

Hos. At, with, in, to, by.

Be hade främmande hos Hr. S.
Boktryckaren vai: hos bonom

i går.

Han bor hos Hr. L.

De halva aldrig varit hos mig.

Han var i lära hos Hr. B.
Jag skickar hosföljande bref.
Han hade inga pengar på sig.
Vi göra inte så hos oss.

Kom och sitt hos mig.
Han afundas dygder hos andra.

They bad a party at Mr. S's.

The printer was with him yes-
terday.

He lives at Mr. L's.

They have never been at my
house.

He was apprenticed to Mr. B.

I send the accompanying letter.

He had no money about him.

We do not do so in our coun-
try (family).

Come and sit by me.

He envies virtue in others.

I, in. In, at, to, on, up, a, next.

Kapten S. har varit i Rom.
I början såg jag ingenting.
Sömmerskan var här i dag.

Gesällen får tjugu riksdaler i
veckan.

Karlarne satte huset i brand.
Jag skall packa in mina saker.
De kommo in en i sender.
Du skall dricka i botten,
i pingst skall jag fara dit.

I vintras var det mycket kallt.
Var du der i fjol?

Captain S. has been in Rome.

At first I saw nothing.

The seamstress was here to-
day.

The journeyman has twenty
riksdalers a week.

The men set the house on fire.

1 will pack up my things.

They came in one at a time.;

You shall drink it all.

Next Whitsuntide I shall go
there.

Last winter it was very cold.

Were you there last year?

Ibland, bland.

Boken låg ibland mina saker.
Vi läsa Tyska ibland.

Ibland kom han till oss.

Among, sometimes.

The book lay among my things.
W« read German sometimes.
Sometimes he came to us.109

Med. With, of,
Officeren hade två soldater

med sig.

Taflan var full med hål.
Var du icke der med?

Gossen är slägt med dem.
God natt med er. ,

Jag såg intet fel med henne.
Han Mde oxen med ett slag.

also, to, in, at,

The officer had two soldiers

wilh him.

The picture was full of holes.
Were you not also there?
The boy is related to them.
Good night to you.

I saw no fault in her.
He felled the ox at a blow.

Om. Of, about, at, in, for.

Han tog honom om halsen.
Hvad var det hon talte om?

Du får göra om detta.
De kommo om natten.

Hvad skola vi spela om ?
Du kan komma igen om en
vecka.

På. On, of,
Det ligger pä bordet.

Han var afundsjuk på honom.
Såsom bevis på sanningen.
De hade väntat på vagnen.

Jag kände honom pä gången.
Är dpt icke på modet nu?
Han sade det på skämt.
Att vara viss på något.

Jajg var icke beredd på det.
När var du på spektaklet?
Vi sutto på läktaren.

Gossen kastade en sten på
henne.

Han blef snart trött på det.

He put hisarms round his neck..
What was it she was speaking,

about?

You must do this again.

They came at night.

What shall we play for?
You can come again in a.
week.

for, by, in, at.

It lies on the table.

He was jealous of him.
As proof of the truth.

They had waited for the car-
riage.

I knew him by his walk.

Is it not in fashion now?
He said it in jest.

To be sure of any thing.
I was not prepared for that.
When were you at the theatre ?
We sat in the gallery.
The boy flung a stone at her.

He was soon tired of that.

> Till {tills, conj.). To, by, at, till, in, on, another.
Öfversten skickade honom till The colonel sent him to me.

mig.

Vill du icke hafva en kopp till?
B. är snickare till yrket.

Will you not have another cup?
B. is a carpenter by trade.110

Jagkänner honom till utseende.
Hr. B's son är till sjös.

Jag är till er tjenst.

Han var till hiist.

Vänta tills jag kommer.

Hans egendom gränsade till
min.

Vi voro der till klockan elfva.

In the following sentences
Han låg till sängs.

Jag skall lägga mig till den

boken.

Han var icke till då.

Oscar kröntes till konung.

Huru står det till?

Jag har gjort honom till viljes.
Han tecknade det till minnes.

I know him by sight.

Mr. B's son is at sea.
1 am at your service.

He was on horse-back.

Wait until 1 come.

His estate bordered on mine.

there till eleven

We were
o'clock.

till is not translated.

He kept his bed.

1 shall get that book.

He did not exist then.

Oscar was crowned king.
How do you do?

I have done as he wished.
He made a memorandum of it.

Vid. At, of, from, near, by, on.

Vi sutto vid bordet.

Han har blifvit ledsen vid* den

boken.

Jag skildes vid honom.

Huset ligger vid floden.

En person vid namn S.
Vid (på) min heder. 1
Vid början.

Vid soldatens ankomst.

We sat at the table.

He has become tired of that
book.

I was separated from him.
The house stands near the
river.

A person by name S»

On my honour.

At the beginning.

On the soldier's arrival.

Under. Under, beneath, below, during.

Han har lefvat under mitt tak. He has lived under my roof.

Hon är under sin syster i

franskan.

Det var under lians värdighet.

Under Georg IV tid.

Del var under förevändning att.

Utom. Beyond, besides, beside, without.

fången gick utom vallarne. The prisoner went beyond the

walls.

She is not up to her sister

in French.

It was beneath his dignity.
During the time of Georg IVth.
It was under pretence of.Ill

Han har två rum utom denna

våning.

Mannen var utom sig.
Vi spatserade utom gränserna.

He has two rooms besides this
floor.

The man was beside himself.
We were walking outside the
boundaries.

38.

C o n'j unctions.

Och,	and

ock, också, äfven, also
både^och, 1 ag_as
sa väl—som,}

1	the-the
ju—dess,J

som ock,	as also

eller,	or •

deels—deels,	partly-partly
>antingen—eller, either—or
hvarken—eller, neither—nor

«/ heller,	nor

väl,	indeed

nog,	certainly

fast, fastän,	\
^uru,ehuruväl,\m ,

antmgen,	j °

ånskönt,	I, [ding

eaktadt,	notwithstan-

men,	but

dock,	yet
likväl, however, although
deremot, 1 on the contrary
tvärtom,,J on the other hand

utan,	but

em,	if
såframt,\

derest, J

i fall,	in case

bara,	if only

när,	if, when

1 at the same
j,J time, also

further

if in how far

eljest,	else

alltså, således,	so, also

derföre, ■	therefore

följakieligen,	consequently

då,	there

nämligen,	namely
såsom, viz, tor example,

lor instant

först,	firstly

för det andra,	secondly
samt,

med detsamma,

vidare, . 1
ytterligare,J

ännu vidare,	further more

derpå,	thereupon

i öfrigt,	moreover

ändtligen,	at last

slutligen,	finally

dessutom,	besides

ty, för,	for

emedan, efter,	because

att,	that

för att,	that

på det,	that

hvarföre,	therefore

när,	if, when

då,	there, as

i det,	whilst

medan,	during which

sedan,	after112

m som, as
likaledes, likewise
än, as, when.

39.

Examples.

Han gick ut med drängar, och stalfolk och sysselsatte sig
med att bortrödja stenarne, samt uppnöjde1 gräsmarker. — Mitt
hjerta slog också af nöje, när jag såg honom eller henne. —
Jag besökte henne, för att erhålla ett glas mjölk2; deremot
gaf jag henne en blomma. — Bara han inte vore så häftig;
men i hjertat sitter det ej, ty bättre hjerta finnes ej. — Skulle
vi ej med detsamma kasta3 en blick in i Susannas hjerta? —
Jag var der medan I voren hemma. :— Slutligen blcf han
qvar. — Såväl katten4 som lejonet6 äro rofdjur. — Jag har
hvarken tid eller lust, sade han ändtligen, i det han vände
honom ryggen. — Jag är ombytlig emedan de inte äro be-
ständiga.— Fastän jag är lycklig. — Då jag känner dig skall
jag således icke klaga, dessutom är du nu lugn. — Hon är
lyckligare än både du och jag. — Det är nog sannt. —• Oak-
tadt din hand darrar9. — I fall han ser mig. — Jag vill del»
dina qval, ty jag är din vän, om än du ej tror detta. — 'Tror
ni sadant, då skall ni engång vakna med fasa, — Antingen
jag var eller åskådare7.

1 to make. 2 milk. 3 to throw. 4 cat. 5 lion. 6 to tremble.

7 spectator.

40.

Interjections.

Ah, åh, aj, ack.

Hh, fy, ha, hi, hej, ho, hu, hut
O, st, ve, aha.

Kors! what the deuce!

Bevars! Gu' bevars! God forbid!
Gunås! Mercy on me! Välan! well!
Nånå då! well, well! thanks!
Hör nu! listen! hitåt! this way!
Tyst! silence!

hmrefter, whereupon
förrän, before
•som, how, sincePART III.

Reading Lessons.

I. Prose.

l.

Det gamla Norge.

By Bremer.

Förr än någon sång af glädje eller af sorg blifvit uppsänd
ur Norges dalar, förr än någon rök uppstigit ur dess hyddor,
någon yxa fällt ett träd i dess skogar, förr än konung Nor
gick ut fiån Jotunhem för att söka sin bortröfvade syster och
drog genom landet och gaf det sitt namn, ja, förr än någon
Norrman var till, stod höga Dovre med Snöhättan inför Ska-
parens anlete.

Vesierut sträcker sig den gigantiska bergskedjan till Roms-
dalshorn, hvars fot vesierhafvet badar. Söderut bildar den
under olika namn (Langfjeld, Sognefjeld, Filefjeld, Hardatiger-
fjeld m. fl.) den ofanlliga fjellbygd, som på en sträcka af ett-
h un dra fe rn ti o geografiska qvadratmil företer allt hvad naturen
eger stort, fruktansvärdt, skönt och förtjusande. Här ännu,
som pä verldets förslå dagar, står i öfre Telemarken Fjell-
stugan, byggd af osynlig hand, och hvars isvallar och to»n en-
dast denna hand kan störta; ännu, som vid tidens morgon,
mötas vid midsommartid på urbergens snötäckta tinnar „mor-
gonrodnad och aftonrodnad till flygtig broderkyss"; ännu som
då dåna forsarne, störtande sig ned i djupen, ännu återgifva
Jöklernas (glacierernas) is speglar samma föremål, än tjusande,
än fasaväckande, och ännu i dag såsom dä, finnas alp-räckor

Lenstrom's Shwedish Grammar.	8114

aldrig af menniskofot bestigna, dalar och skogar „ensliga na-
turceller", dit blott örnen och midsommarsolen blicka ned.
Här är det gamla, det evigt unga Norge, här. häpnar betrak-
tarens blick, men hans hjerta vidgar sig, han glömmer egen
smärta, egen glädje, glömmer all litenhet, i det hän med helig
rysning anar att „Guds skugga genomvandrar naturen".

I hjertat af Norge ligger denna bygd. • Är din själ trött
vid verldens buller, eller utnött vid småaktigheterna af ett fat-
tigt hvardagslif, är den qvald af täppt kammarluft, af bokdamm,
sällskapsdamm eller annat damm (det finnes i verlden så många
sorter deraf, alla betäckande själen med grå stoftkappa) eller
är den söndersliten af djupa, frätande lidelser, — dä fly, fly
till Norges hjerta, och der, lyssnande till naturens friska,
mäktiga hjerteslag, ensam med de stora, tysta och dock så
vältaliga naturföremålen, skall du inhämta nya krafter, nytt
lifl Här faller intet damm. Friska och klara stå lifvets tan-
kar, som på deras skapelses dag. Vill du se det stora, ma-
jestätliga? Se Gausta höjande sig pä sina kolossala knän,
sextusen fot öfver jordytan; se Hurungernas, Fanaraukens,
Mugnafjelds vilda jätteskepnader; se Rjukan (den rykande),
Vörings- och Vedals-forsarne- skummande och dundrande störta
sig utför bergen ned i afgrundernel — Och vill du hvila dig
vid det täcka, det ljufva? Det lefver midt ibland dessa fruk-
tansvärda scener, i fredad enslighet. Säterhyddan står i den
trånga dalen, flockar af kreatur beta på sköna gräsmarker,
säterpigan med frisk hy, blå ögon och ljusa hårflätor vallar
dem, under det hon sjunger bygdens enkla, mildt vemodiga
mélodier, och som en spegel för den täcka bilden, ligger midt
i dalen en liten sjö (Kjoern) djup, stilla och af en klar, blå
färg, egen för de flesta glaciervatten. Allt andas en idyllisk frid:

Men en aning om döden tyckes ren i skapelsens mor-
gonstund ha tryckt sitt insegel pä denna nejd. De mörka
Ijellmassornas stora skuggor falla öfver dalar der endast mossa
växer, öfver sjöar hvars stilla vatten äro fulla af aldrig smäl-
tande" is — sä Koldedalen, Koldesjön med dess döda, grå-
gula bräddar. Dödstystnad herrékar i denna ödemark, afbru-
ten blott af lavinernas askor och af det brak som glacierernes
rörelser förorsaka. Ingen fågel rör sin vinge eller höjer sitt
qvitter i denna sorgliga nejd; endast gökens melodiska suckar
ditföras af vinden vid midsommartid.

Men vill du se lifvet i dess prakt och ljufvaste herrlighet,
se då vinterns och sommarens omfamning i det gamla Norge,115

gå ned till Svalems slätter, se Aamaadts och Siljords dalar,
eller den paradisiskt sköna Vestfjorddalen, genom hvilken Man-
elfven flyter stilla och spegelklar, omfamnande i sitt lopp små
ljusgröna öar, beväxta med bJåklockor«och välluktande skogs-
liljor, se huru silfverelfvarne här' slingra sig ned från fjellen
mellan trädgrupper och bördiga fält, se huru bakom de när-
maste bergen med deras löfskogar, resa sig snöfjällen, som
vördiga patriarker blickande ned på yngre slägten; — be-
trakta i dessa dalar morgonens och aftonens färgspel på höj-
derna, i djupen; se ovädrens fruktansvärda prakt, se regn-
bågens stilla herrlighet, der den hvällver sig öfver vattenfallet

— — betryckta själ, se detta, förnim och--andas 1 "

Från dessa sköna, mera allmänt kända scener, draga vi
■oss nu till en mera obekant trakt, till den stora dal-sträckning,
der Skogshornet höjer sig bland skyarne, der Urunda flyter
klar bland klipporna och Djupadals vattenfall forsa icke
mindre strida och stolta för det de sällan beundras af ny-
fikna främlingars blickar.

2.

From the Work: Skizzer.

Jag hade mycket tidigt på morgonen lemnat Fru .4. ty
jag längtade ifrån hennes artificiella atmosphére och luftdigra
vänskapsyttringar. Jag kände mig andas lätt när jag åter be-
fann mig ute på landsvägen, der ingen sade mig att jag var
„en sol som uppgått på vänskapens horizont", der ingen spe-
lade rollen af en huld maka, en öm och omtänksam moder,
framåt strälvande menniska, der, med ett ord, ingen fanns
som visste — till punkt och pricka visste ■.— alla sina skyl-
digheter, och dock försummade dem; ty förlåten vare livar
och en, som uraktlåter det rätta, af ovetenhet derom. Jag
åkte hela dagen. Vagnens hjul gingo evigt och oupphörligt
omkring, just som tidens, men och nu upphörde likheten med
tidens, ty det tröttnar aldrig. Ja — ett hjul ledsnade och
sade nej, men så decideradt,, att aldrig något fullständigare
„nej" legat i en qvinnas blick en gång. Vagnen stadnade.
Jag ryste för att fråga, ty jag längtade obeskrifligt efter natt-
kvarteret, emedan det led mot aftonen. Men jag behöfde icke
ftåga. Kuskens nödrop gaf mig tillräckligt tillkänna, att här
var stor olycka å färde. Hjulet var sönder, objelpligt sönder.Rådslag företogos med skjutsbonden, och han visste icke en
enda annan utväg än att gå fram till „Herregården" och bfr
att få låna ett hjul till nästa gästgifvaregård, eller till den,
der nattqvarteret var heställdt. Aftonen var ovanligt vacker.
Kusken kunde ej gå från vagnen, vagnen kunde icke gå ett
steg. Anna hade icke vågat gå tio alnar från mig, betjänten
var rest som förebud, skjutsbonden var ej värdt at skicka,
ty hvem hade väl brytt sig om hans begäran, Herrgården var
helt nära och såg mycket vacker och inbjudande ut; af skjuts^
bonden underrättades jag att der bodde en Major, men namnet
hade han alldeles förgätit, eller kanske aldrig hört. Milt parti
var snart taget, utan att gifva mig ro fråga hvad hem-gårde»
hette, utan at kunna fä veta hvad Majoren hette, vandrade jag
utaf, åtföljd af Anna, som förundrades, så alt hon kunde digna1
Hed, åt detta företag, åt att „Hennes nåd ville gå upp till en
främmande herregård och af främmande personer bedja att få
låna något", lika som om ett annat medel stått mig till budsl
Vi kommo snart till tvenne stora jernportar, och genour dessa»
i en mörk skuggrik allé af gamla, jemna, väl ansade lindar
och askar. „Ack hvad här är vackert 1" sade Anna, och jag
kände en af dessa barndomsförnöjelser öfver ett olyckligt äf-
ventyr, som kan gifva anledning till ett romantiskt dito. Jag
kände en längtan fram till denna „herregård", som jag ickfr
förmår beskrifva, och hjertat slog af en viss ljuf och oroligt
behaglig aning, at här skulle möta mig något angenämt, ri&v
got ovanligt. En liten vänlig hund kom oss emot i den por*-
ten, som förde in till gården, och strax derefter hörde jag
en barnröst säga: „mamma! hvem är det som kommer der?*
:— och en syn, sådan man beskrifver den i idyllen, låg för-
mina ögon. Stora träd med rika löfkronor omgåfvo hela den
vackra gården och bortskymde något litet det i enkel, men
smakfull och prydlig stil uppförda landthuset. Under ett af
dessa träd stod ett bord, och vid detta intog en förtjusande
familj-grupp sin. sista måltid på dagen. Man såg den fina»
svarta te'kannan med nunnan på locket, man såg det guld-
gula smöret, de svällande brödbullarne, det kalla köttet, krönt
med sirligt lagd persilja, man såg pankakor och sylt, och,
bättre än allt detta, man såg en fryntlig, fin och proper landt-
junkare, ur hvars öga godt hjerta och rik själ framlyste, och
hyars minsta rörelse just var den man önskade hos en värd,
i hvars hus man ämnade anropa både gästfrihet och bjelp-
Hans blotta åsyn intog mig. Fyra älskvärda, enkelt men väl117

och snyggt klsrdda barn sprungo upp från bordet på samma
gång som fadren. Och modem, — hon låg redan med
oskrymtad, oförfalskad glädje om min hals. Det var Fru B.
Och nar jag ville se på henne, för att riktigt öfvertyga mig
om denna lyckliga slump, då ville hon icke släppa mig, icke
,feé upp,- men när jag slutligen fick se hennes blida, milda an-
lete, då hängde elt par så vackra tårar i de halföppna ögonen,
att jag kände hur äfven mina blefvo fulla och våta.

3.

flora - hemmet.

From: Nya teckningar ur hvardagslifvet, af Fredrika Bremec.

Medlemmar af en familj borde emellanåt skiljas på någon
tid. Det verkar* en i många fall helsosam förnyelse, och åter-
föreningen är — när kärlek ligger i grunden — så rik, så
rolig, en ny vår. Vi gå ej så långt, som visan, den der säger:

„Allt samma och gamma vår lefnad gör sur,

Omvexling förskönar vår hela'' natur!

Jag vande jag ägde den skönaste mö,

Jag leddes att lefva, om hon glömde dö."

Men, så der halfvägs — d. v. s. med de två första ra-
derna.— gå vi ändå.

Dnder det Maj-lif, som uppstod i Mora-hemmet i den
första tiden efter husfadrens ankomst, blommade alla sinnen;
.äfven den slutna Valborg tycktes vackna upp till litet lif och
deltagande; Olof var lycklig i känslan af att nu rara sin far
närmare än någonsin, och Brigitta var helt yr i hufvudet af
glädje och dansade om med sin morbror, sin moster, sin ad-
junkt och med hvem hon fick tag uti. Endast Siri delade icke
den allmänna glädjen, hon tycktes bli skyggare än förr, flydde
den lyckliga fämiljen* vistades ute i skog och mark — man
visste sällan hvar — och en slags vild melankoli kastade ofta
sin skugga öfver hennes unga ansigt? och gaf ett nattligt tycke
it hennes blick. Man såg henne sällan hemma, utom vid
måltiderna, och det kostade på fru Ingeborg, som såg hur
ofta professorns blickar sökte den unga flickan, ehuru han icke
sade något; och de andras förmaningar till henne, att vara
mera hemma, verkade ingenting. Tvenne aftnar i veckan för-
famlades dock vanligen alla inom huset i en förtrolig krets,
och det var de, då fru Ingeborg hade så kallad spinnsiuga.118

Då samlades alla husets qvinliga medlemmar, hvar med si»
spinnrock, i den stora salen, der elden var tand på spisen.
Och kring denna eld satte man sig och spann och spann,
Och snart spann man herrarne fram, ty det gick muntert till
vid spinnrockarne; der sjöngs visor, berättades historier, gafs
och gissades gåtor. Fru Ingeborg fiade ett outtömligt förråd
af sådana, och roade sig med att, sittande ibland spinner-
skorna eller vandrande fram och åter i salen, bry deras huf-
vuden med alla de under och ting, som hon „sett i konuu-
gens gård", en gåtformel som hon ofta nyltjade. Fru Ingeborg
var vanligen sjelf mycket glad under dessa aftnar och upplif-
vade alla, och tillät icke gerna någon att undandraga sig bi-
draget „till det allmänna bästa" af en berättelse, sång eller
gåta. Siri sjöng vanligen någon liten lustig visa, och utmärkte
sig i öfrigt blott vid gåtornas gissning, som mycket roadé
henne. Dessa roade också Olof och påminte" honörn' de urål-
driga tiderna i norden, då gåtor och sinnrika spörsmål vor»
de klokas käraste nöje; då äfven gudarne drogo ut från sina
ljusa boningar, för att i sådana ämnen täfla med jordkretsens
jättar och sjelfva Oden ej gaf sig ro förrän han häruti hade
mätt sig med och besegrat den kloka jätten Vafthrudner. Olof
sjelf hade nu, i sina reseminnen, dyrbara bidrag att Iemna
till spinnstugans nöjen. Han och löjtnant Lasse voro alltid
der närvarande; de försökte till och med att spinna, men dels-
gick tråden så ofta af, dels ruskades spinnrockarne dervid så
obarmhertigt, att fruntimmerna undanbådo sig detta slags bi-
träde af herrarne.

Sednare på afton kom vanligen äfven professorn. Harts
ankomst bland de sina verkade alltid ett förböjdt lif, ett ste-
gradt interesse; ock äfven i „spinnstugan" var det så, antin-
gen han der blott var åskådare och åhörare, eller — hvilket
ofta var fallet — sjelf med någon berättelse gaf sin tribut tilt
„det allmänna bästa".

Få dagar efter Olofs återkomst var „spinnstuga" i hem-
met, och alla voro församlade i husets stora sal. Fru Inge-
borg hade gifvit konstiga gåtor, som Olof och Siri gissat i
kapp. Valborg hade sjungit, en visa. Adjunkten hade härmat
oboé och spruckna trumpeter. Löjtnant Lasse hade föreställt
ett ångfartyg som sätter sig i rörelse, hvarvid flera spinnrockar
råkade i stor fara, och Brigitla hade berättat åtskilliga anek-
doter om „Käringen", en personlighet, som uträttar och säger
många ting i Sverige, såsom till exempel:119

„Det vill jag se!" sa' käringen och köpte korpen för att
se om han lefde i tvåhundra år.

„Täck nu vår herre, nu hjelper jag mig sjelf!"' sa' kä-
ringen, se'n hon kom upp på sina fötier igen.

„Ja," sa' käringen, „någonting på, ral" var det, och var
det inte amiral, så var det korporal."

Om inte om hade varit emellan, så hade käringen bitit
björn" m. m. m. m.

Alla hade gifvit sin skärf till aftonens underhållning, och
professorn hade skrattat och af hjertans grund njutit sitt
hemlif. Upprymd och varm svarade han, på de ungas böner
att berätta något, med följande drag ur Dal-allmogens lif:

„En fader gick med sina båda dtittrar, en vinterafton,
' öfver Siljans is. I skymningen togo de miste om sin väg och
kommo ut på en svag is, som brast under deras fötter. Den
brast äfven för deras bemödanden att hålla sig fast och att
komma upp igen. Blott en af dötlrarne lyckades att hålla sig
uppe vid ett något fastare isstycke, och vid hennes axlar fäste
sig i dödsångest den andra systern och höll sig uppe vid henne.:

»Släpp mig, Margrela!" bad denna, „eljest går jag under
Jag orkar knappast hålla mig uppe sjelf."

Men den unga flickan, i sin dödsångest, släppte icke,
utan höll sig fast som förut.

Då hördes den sjunkande faderns allvarsamma röst: .

„Hör du icke, Margreta, hvad Anna säger?"

Och i ögonblicket, som flickan hörde de orden, släppte
hon systern och lät sig sjunka i djupet med fadern.

Systern lyckades att rädda sig; men ofta derefter kom
hon till mig, i behof af,tröst för sina samvetsqval; ty hou
tillräknade sig Margretas död.

* „En fader rodde med sin unga son på Siljan. En
storm växte upp; deras lilla båt blef omkull kastad och slun-
gad långt ifrån dem. Men ett bräde flöt nära dem, och vid
detta fästade sig fader och son. Men det kunde icke bära
dem båda. Och när sonen det såg, sade han: „Gud välsigne
dig, min far I Lef för min mor och mina syskon 1" Och
han lät sig gå till botten."

„Under det förskräckliga hungersnöds-året här, 1838,
kom en dag till mig en Dalkarl, från en annan socken, och
sade till mig:120

„Sälj mig ett par skeppund halm!"

Mannen var af dessa stora, resliga gestalter, som man
icke sällan ser här; dock hade han tydligen lidit af hungers?-
nöden. Hatten med sina breda skyggen hade han dragit djupt
ned i ansigtet.

„Jag kan icke sälja halm åt dig," svarade jag på hans
begäran: „jag har icke mer än jäg behöfver för mig och de
fattiga af mina socknebor."	,

„Sälj mig ett skeppund blott 1" bad karlen.

„Icke det heller kan jag," svarade jag; „hvad jag nu har
qvar måste jag behålla för mig och mitt folk."

„Ett hälft skeppund dål" vidblef Dalkarlen enträget.

„Det gör mig ondtl" sade jag; „men icke en gång ett
hälft skeppund kan jag lemna dig."

Den stora karlen tog ett steg närmare mig, sade icke ett
ord, men slöt upp hatten ur pannan och säg stinnt på mig.
Han olät mig se att — han grät.

Åsynen af denna smärta kunde jag icke uthärda. „Kom
med mig", sade jag; „du skall få hvad du villi"

Han följde mig och fick halmen, som han begärde.

„Om det vore för mig11, sade han, „så skulle jag väl icke
vara så här. Ty om vi menniskor lida och slita ondt, så är
det icke mer än våra synder förljena och hvad vi böra och
kunna bära; men de arma kreaturen — hvad hafva de väl
förskyllat? I"

4.

Ur ett tal till minne af konung Gustaf 1(1.

By W. C. Bottiger.

Kort efter Hertig Carls hemkomst från sin utländska färd
företog kronprinsen i början af 1771 en dylik, åtföljd af sin
yngste broder och sin fordne Guvernör, Riksrådet Grelve

Scheffer. De. begge Grefvarne af Gotland och Öland hade
uppgjort till sin reseplan, att tillbringa vintren i Galliens huf- *
vudstad, sedermera med våren öfversegla till England, njuta

sommaren under Italiens blida sol och med hösten hvila. ut
vid Rhens drufvokullar. Efter att i Danmark hafva besökt

anförvandterna till Sophia Magdalena, i Holstein en bror till
Adolf Fredrik, i Brunsvig en syster till Lovisa Ulrika, fortsatte

de öfver Nederländerna vägen till Paris, der de i slutet af121

Februari inträffade. Sitt hopp i afseende på de tillernade po-
fitiska underhandlingarna med Franska kabinettet hade Gustaf
till en stor del byggt på Frankrikes dåvarande Premier-Mini-
ster, Hértigen af Choisene; men till sin ledsnad erhöll han
redan i Zweibröcken tidning om denna ministers oförmodade
fall, genom en af de många hof-intriger, som kring den svage
Ludvig XV spunno sina qvinliga trådar. För denna miss-
räkning fann han en ersättning i den personliga vänskap,
iivarmed han af Franska konunga-familjen blef omfattad, och
i den beundrande uppmärksamhet, som hans sällsynta egen-
skaper, hans älskvärda umgänge, hans intagande snille til]-
vunno honom öfverallt. • Pariserboerna förvånades, att bland
nordens isar kunnat växa en Furste, som i förfinad bildning
,'«j tog, men gaf mönster: allt, hvad Paris egde utmärkt och
lysande, täflade om hans ynnest, och i en af Franska Akade-
miens sessioner, som Gustaf bevistade, uppläste A. Alembert
en dialog ur Elyséen, der han lät Drottning Christina och
Des Cartes utöfva sitt smicker på den snillrika Grefven af
Gotland. Hvilken sorglig bild af det menskliga lifvets ombyt-
lighet framställer ej taflan af del då så lysande hofvet i Ver-
sailles ! INär, under de dagliga skådespelens glans, allas blickar
riktades mot den kongliga loge, som tycktes innesluta lyckans
högsta föremål, — hvilken inbillning var väl då nog mörk att
.ana ett så tragiskt slut bakom framtidens ouppdragna täckelsel
Der satt, omgifven af det mest skimrande hof i Europa, en
åldrig'konung, med halfsläckt lif; — åt hans sista dagar voro
heta q va I sparda. Der satt, strålande af ungdom och prakt,
det nyss förmälda thronföljarparet, Ludvig och Marie Antoi-
nette; — de sågo framför sig en thron, men ej, bakom den
schavotterna och bilan. Der syntes, vid deras sida, de unga
Prinsarna af Provence och Artois, i blomman af ett irrande
iifs fridlösa utveckling; och slutligen, der ses Gustaf, arf-
vingen till en krona i norden, beundrad, firad; lycklig, utan
aning att nyss hans fader är i Sverge afliden, han sjelf i detta
•ögonblick konung, och att, såsom sådan han en gång skall
falla ett blodigt offer för sitt folk, året innan hans vän, den
sextonde Ludvig, med lika tänkesätt delar ett lika öde. Adolf
Fredrik var död — och på Seinens Strand helsades Gustaf för
Sverges konung.122

■ ' . ' ■	5.

Ur Srenska Folkets Historia,

By E. G. Geijer.

Men konungen lade sjelf hand vid verkat; och det är
hans enskilda frikostighet som, Upsala Universitet har att tacka
för sitt bestånd. Genom gåfvobref af den 31 Augusti 162<x
förärade Gustaf Adolf, af de nu i hans hand förenade Gusta-
vianska arfvegodsen, trehundrade femtio hemman till Upsala
Akademi, med förklaring, att som dessa hemman voro hans
arf och egne, han förunnade dem åt Akademien till dess
evärdliga, alltid blifvande egendom. Utom sin donation aqslog
Konungen till Universitetet kronotipnden af flera socknar i
Westmanland och Helsingland, gaf praepende-pastorater åtTheo-
logerna, samt ett bondehemman i lönetillökning åt hVar och
en af de öfrige Professorerna; dessutom tre tusen tvåhundrade,
femtio daler årligen till ett communitet för Studenter, med
särskildt anslag för inköp af inventarier, samt lön för styres-
man och betjening, vidare två tusen femhundrade daler årli-
gen till underhåll för Stipendiater, och hundrade daler till *
årliga belöningar åt dessa; hvarjemte han skänkte Universitetet
sitt eget Boktryckeri, stiftade dess Bibliothek genom föräring
af sin egen boksamling, förordnade det en årlig inkomst, oc»
lät bygga det (sedermera af Carl XI tillökta) hus, som ännu
kallas Academia Gustaviana. — . Till rikets Gymnasier Sr äf-
ven Gustaf Adolf upphofsman; ty ehuru af ålder den inrätt-
ning fanns, att vid Domkyrkorna visse Lectorer hade under-
håll af kyrkotionden, gjorde konungen deraf först ordentliga
lärohus, med flere lärare och större inkomster. Det första
Gymnasium i Sverige inrättades i Westerås 1620 (tillökt 1623-
och 1627): det andra i StreDgnäs 1626: det tredje i Lin-
köping 1628, och samma år erhöll Finland, som redan 161&
fått ett Gymnasium i Wiborg, ännu ett i Åbo.

Så blef denne store konung midt under kriget stiftare af
Sverges Undervisningsverk, och påminner dengenom, att gfve»
hans .vapen fördes för den menskliga odlingens heliga sak.
Derföre offrade han på dess altare hvad andra skulle användt
på vapen. Och i hvilken tid? Det finns intet högre och äd-
lare hopp, än det som Gustaf Adolf nedlagt om Sveriges fram-
tid i dessa sina stiftelser. De blefvo ej mindre politiskt, än
vetenskapligt vigtiga. Ty om Sverige från denna tid framgent såi
ofta sett män ur hyddan stiga genom kunskaper och förtjenst
till rikets högsta värdigheter, så är detta ock Gustaf Adolfs verk»123

6.

Ur „en van il ring i Rom".

By Bernh. von Beskow.

Vi togo vägen uppför Tarpejiska klippan till Capitoliunr-
Man har nu Forum med dess fornlemningar under sina fötter»
Från tornet kan man urskilja de sju kullarnas belägenhet.
Det panorama, som omger åskådaren, är den rikaste forntids-
häfdy»alltid öppen, nästaö alltid bestrålad af en molnfri him-
mel. Man skulle der dagligen, under ett år, kunna tillbringa
några interessanta timmar. På nedvägen går man förbi Marci
Aurelii staty till häst, af förgyld brons, och de segertecken,
som egnades åt Marius, efter hans seger öfver Cimbrerna och-
Teutonerna, samt stadnar ett ögonblick framför Michel Angelos
hus. Det är en liten envåningsbyggnad, med endast två fön-
ster, nu bebodd af ett fattigt handtverkarfolk.

En smal gata förer till Forum Trajani. Af all dess ford-
na prakt har blott en enda lemning trotsat seklerna; men*
det är äfven den skönaste segerkolonn i verlden. Basrelie-
ferna, som utgöras af 2500 figurer, tecknade af mästarehand,
hafva varit en källa för Rafaels och Giulio Romano^ studier.
I kolonnens fot förvarades fordom den gyllne urna, som<
gömde Trajani stoft, och på spetsen höjde sig segrarens ko-
lossala bild, af förgyld brons. Nu synes der Aposteln Petrus*,
uppförd af Sixtus V.

Då man vill fortsätta sin vandring, öppna sig tvenne vä-
, gar: den eiia till Mons Qvirinalis, som prydes af de kolossal*
hästarna, på hvilkas fotställning läsas namnen Phidias och
Praxiteles (och hvilka, om de än ej härröra från dessa mä-
stare, dock äro Grekiskt arbete af första ordningen), samt der-
ifrån till Diocletiani Termer och flera herrliga villor; den-
andra öfver Tibern, till Adriani ryktbara grafvård. Vi välja
denna sednare och befinna oss snart på Roms hufvudgata, il»
Coréo, genom sin sträckning och palatsernas mängd måhända»
den skönaste i Europa. Vi hafva knappt hunnit den halfvägs
då vår uppmärksamhet ånyo fästes af en segerkolonn. Det
är jden, som Romerska folket lut uppresa åt Marcus Aureliusr
efter hans seger öfver Marcomannerna. Den är mindre sköa
än Trajani, men i anseende till fotställningen högre. Dep bar
fordom verldsbeherrskarens bild af förgyld brons, och bär o»
Aposteln Pauli, upprest af Sixtus V. Invid denna plats öpp-
nar sig en annan, som prydes af Augusti Sol-obelisk, hvilkei*124

kejsaren lät föra från Heliopolis och uppföra på Campus Mar-
tius samt helga åt solen (soli donum dedit, som orden uti in-
skriften lyda).

Efter en väg af några minuter, genom obetydliga gator,
befinna vi oss på en plats, i hvars förgrund ett åldrigt tempel
fängslar våra blickar. Denna byggnad är lika enkel som ma-
jestätisk. Från dess panna, hvilken tvenne årtusenden med
vördnad förbigått, återspeglas ännu samma lugn, hvarmed den
sett triumfbågar och throner, kejsardömen och folkvälde» falla
och deras spillror spridas som leksaker för barn. Det var
fordom alla Gudars boning och är nu alla helgons; det är
nu, som fordom, fromhetens och konstens helgedom. Det är
-Pantheon.

Då man inträder i templet, känner man, att den Ijus-
-ström, som flödar ned från kupolen, varit ämnad att bestråla
Gudar, icke blott dödliga. Dessa må hafva varit hvilka som
helst; deras anletsdrag bära dock spår af förgängelsen. När
man uti inbillningen flyttar sig tillbaka till den tid, då Olym-
pens bilder, framtrollade af den Grekiska mejseln, blickade
ned från nicherna i denna sal, hvilka nu fyllas med grafvar
och helgonaben, skyndar man åter ut att beundra de yttre
lemningarna skonade af tiden.

7.

Torparfamiljerna.

'From: Penningar och Arbete af Onkel Adam. (Dr. We 11 e rber gh.)

Det finnes ett drag i svenska nationallynnet, som sällan
^förnekar sig, det är allmogens känsla för en viss grad af kom-
fort, prydlighet. och snygghet. Det är endast vid de begge
ändpunkterna, hos den rike bonden, som gör ett olyckligt
försök att härma de bättre stånden, och hos stat-torparen
-eller sådane jord-torpare, som digna under pålagor, man mär-
ker motsatsen.

Hos medelklassen af bönderna åter, der hvarken rikedom
»eller fattigdom bringat dem ur deras nationela ställning, är
stugan, oaktadt all sin enkelhet, ett mönster af nätthet och
.^prydlighet. 'Den hvitmenade spiseln med sin sopade häll, och
som om sommaren klädes. med friska löfruskor; det grofva,
«men dock rena golfvet; de. simpla gardinerna, som hänga på
4'önsterkanterna, och pryda hyllorna, och som beslå af så kal-125

lad „knöppling" eller „uppknytor", det vill säga andan af
Iinneväfvarne, hvars lösa trådknippor hopknytas till ett slags
galler: allt förråder en strid mellan skönhetssinnet och de
små tillgångarne, i hvilken -det förra vinner.

Om man jemför sin inre belåtenhet, då man inträdt i
ett praktrum, der siden, guld och sammet, der trymåer och
kronor öfverrallt glänsa, med den man känner, då man be-
traktar det inre af en svensk bondstuga, der ingen målning,
intet guld döljer trädet, som skuradt och fint tyckes vinna
genom sin ålder, ty det blir med hvarje år hvitare; om man
då ser några blanka koppaikärl, några tenntallrikar, som skina
som speglar, och husets med björk-kåda sammansatta porslin
bredvid en hel rad lerfat med årtal i bottnen, slå kompagni-
vis på hyllan, lutar jemförelsen åt den lilla kojan, och man
beklagar blott, att man ej kan stå riktigt rak för att ej stöta-
i takbjelkarne.

Dit man således helst trader, är i en så kallad rygg-å-
stuga i det fattiga Småland, der,, högt under tak, hafrekakorna
hänga på sina slänger och der kanhända att en killing, bar-
nens vän och lekkamrat, kommer en till möte och luktar på
handen för att få något, och bjuder sina hornspetsar till strid,
när han finner sig bedragen. Men detta trefliga hem har
endast sjelf-egaren, som bor på sin lilla hemmansdel, och
den frie backstugusittaren, som är konung i sin koja, så liten
hon är. Begge desse ega sig sjelfve.

Deremot, så snart vi inträda på herrgårds-gebiten, finna
vi större eller mindre afvikelser från den ursprungliga karak-
teren. Det finnes, till all lycka, många egendomsegare, som
göra mycket, om icke allt, för sitt folks trefnad; men endast
den omständigheten, att torparens ställning ej är säker, att
han kan uppsägas, att hans kontrakt kan höjas, gör att han
kommer i en annan, i en falsk ställning, som den fattiga sjelf-
egaren, eller den, som blott har lifstidsbesittning på en stuga, .
undviker. Det är nemligen en framtid, som felas hela denna
befolkning; ty för att ega en framtid fordras säkerhet. Om
torparen således samlar förmögenhet, sker detta icke derföre,
att han sjelf, hans barn och barnbarn skola #qvarblifva på
samma torJVa, utan på det att han må kunna flytta, om be*
hofvet så påkallar.

Denna nomåd-idé lyser, igenom öfverallt i hans lefnads-
sätt och kastar någonting vårdslöst och otrefligt in i hans
koja; han behandlar den, som den vore blott ett nattqvarter;.12ö

ty det lönar ej mödan, att för några år blott göra sig besvär '
-att putsa den och göra den prydlig. Och dock framletVer han
hela sin tid i samma stuga; han blir ej uppsagd, hans kon-
trakt blir ej höjdt, men likväl hai» denna osäkerhet som ett
Damocles-svärd beständigt hängt öfver hans hufvud, och in-
stinkdikt känner han, att han ej är säker, fastän han mycket
sällan tänker derpå.

8

From the play: Mäster Smith.

Femte Akten: fOrsta Scenen.

Alla Smiths fordna arbetdre framkomma i sina smedsdrägtér,,
glada och sorlande.)

VerkgesäUn. Nå, min kära Kolmodin, så råkas vi igen
-så här oförmodadt. Hvem skulle ha' trott det, när olyokan
slog ner i Mäster Jacobs hus, och vi spriddes alla omkring,
som agnar för vinden.

Kolmodin (npputsad i rena löskragar och en sluskig hatt,
för öfrigt klädd i förskinn och samma afsigkomna svarta frack,
som han tillförene begagnat.) Så ska det vara i verlden, ja;
skiljas åt och ses igen annars biel' det för ledsamt i längden.
Men se någonting så här erketrefligt, det kunde inte fanken
drömma om, när jag för ett hälft år se'n gick och bädda lik-
sängar på körgåPn. Nu tycker jag Mäster Jacob, ska' bli så
glad, som Napolion, när han råka' sitt gamla garde, såsom
jag såg i glashålet på 'en sänder kos-kosmotik en gång.
Hejsan, smedsgubbar 1 Här ska' bli' lilla lifvet.

En Gesäll. Men hvad knäfveln gick det åt dej Kolmo-
din, som gick oifrån yrket och blef dödgräfvare en tid?

Kolmodin. Åh, man ska' alltid lefva husligt här i verl-
den , och ställa sej så att man kan bädda sin egen säng om
det gäller och derför blef jag dödgräfvare. Ser ni, Christine
hos Kaspersons, hon gick in vid tullverket, och så blef jag
-litet tråkig till lynnet, och så gick jag och" små'söp en tid,
och se'n. blef jag dödgräfvare i brist på arbete. Så ska' det
vara i verlden, det ska' alltid gå rasande för somliga.

Verkgesälln. Vi skulle vänta på brukspatron här bredvid
bäcken, för Mäster Jacob får inte vela af någonting om att vi
ii' samlade här. (Några bondflickor gå förbi.)127

Kolmodin. hå, små (usorna! hal Ett lite ord I (Drar
etl par flickor in framför häcken, de andra följa nyfiket efter.)
Känner ni Napolions gamla garde?

Flickorna (förlägna). Neej!

Kolmodin. Nå så här har ni hela bataljon. Jag ä' Ser-
geant för- bussarna, jag skulle ödmjukast fråga, hvilken af er
det var, som nödvändigt ville ha' mej till fästman?

Flickorna (springa alla skrattande sin väg under utrop).

, Fy vali I

Verkgesälln. Di der va' vist alla slägtingar till Christine
hos Kaspersons.

Gesällerna (skratta).

Kolmodin. \h jag kan väl skratta jag också, en vacker
dag, när jag åker som brukssmed till kyrkan, med hustru min
i skrindan och snörmakartoffsarna utanpå.

Verkgesälln. Tyst, gossar, derborta kommer Brukspatron,
med sin unga fru.

Kolmodin. Med Mamsell Gertrud ? (Spritter af glädje).
Nej dethär blir så roligt så jag står inte ut me't. Tyst i le-
derna, gubbar. Höger rätta er!

♦

Andra Scenen.

Brukspatron. Gertrud. De Förra.

Brukspatron. Goddag, goddag, mina vänner! (Helsar
hjertligt pä arbetarne).

Gertrud. Välkomna! välkomna! Goddag, kära Kolmodin!
(Nickar vänligt åt Kolmodin).

Kolmodin. Mamsell, — Fru Gertrud! Känner igen Kol-
modin, fast han varit en så'n förbannad sudder. Åh Herre
iiud, så roligt.

Gertrud (klappar honom vänligt på axeln). Man glömmer
inte så lätt sina gamla vänner.

Kolmodin. Ack, om jag bara tordes be att få ta' Mam-
sell Gertrud i hand (torkar sig). Jä, jag är aldeles ren om
klometerna.

Gertrud (räcker honom leende handen).

Kolmodin (hoppar till i glädje). Lefve Konungen! . . .
Nej lefve,Hennes Nåd, skulle jag säja, fast jag halka i
brådskan.

Brukspatron (till Verkgesälln). De ha' ju alla fått veta
de villkor, jag erbjuder dem, och ä' nöjda dermed?128

Alla. Ja bevars, mycket mer äri nöjdal

Brukspatron. Nå väl, mina vänner! Er gamla Mästare»
min svärfar, trifs icke i sitt nuvarande stilla lif, utan går nu
och sörjer af brist på sysselsättning. Jag har derföre låtit
inreda en smedja, så lik som möjligt er fordna verkstad ; och
jag ville också samla omkring honom hans gamla vänner,
hans bästa arbetare. Är det ingen af er, som ångrar sig och
tycker iper om det glada stadslifvet?

Alla. Nej, nej.

Kolmodin. Kommer inte i fråga.

Brukspatron. Tack, tack, mina vänner! Då ska' ni åter
helsa mäster Jacob som er gamla husbonde. Ingen har att
befalla öfver er, utom han.

Kolmodin. Ja, Gud gifve hela landet så'na befallnings-
hafvande.

Brukspatron. Gör mig då till viljes, och stämm upp er
gamla smedvisa, när jag gör er tecken dertill, och frågar om
arbetet för morgondagen.

Verkgesälln. Det ska' ske.	'

Brukspatron. Och hållen er nu gömda i grindstugan här
bredvid. Ni ska' få fulll upp med förfriskningäV.

Kolmodin. Lefve brukspatron! Lefve brukspatronessanr
och lefve hela lilla brukliga familjen!

Alla (hviftande med mössorna). Ja lefve vårt goda herr-
skap !

Brukspatron (med Gertrud under armen). Tack, och far-
väl nu så länge. (De gå ut förbi häcken till höger).

Verkgesälln. Nu var Kolmodin dum igen. Inte finns det
någon familj ännu, inte. Herrskapet har ju bara varit gifta
i fyra månader.

Kolmodin. Nånå då. , Hvad som inte ä' kan väl bli. Så
ska' det vara i verlden. Nu gå vi te grindstugan och dricker,
men den som inte sköter grinn' det blir jag. (Alla gå ut
förbi häcken till venster).	/II. P o e t r y.

i.

Irmförcl^e.

By P. D. A. Atlerbom.

livad blanker på grenen af rosens trad?
En droppe, som lillrar och tindrar!

Hur ringa han Sr! hur skälfvande späd
Men en sol i den lilla dock gtiudrär.

Hvad blänker på grenen äf Lifvets träd?

En sjSl, sohi lider och njuter!

Hur trång hon sig känner! hur arm ti|J och med!
Men en Gud hon inom sig dock sluter. .

Så äro de hå la speglar, förvisst,

Af eit ljus. som fyller all verlden;

Och båda bland törnen, först liksom sist,

Tillbringa blicken af färden.

Men droppen, hvad är han? En dagg, en tår,
Som vinden föraktar att spara.

Åt själen l>l»tt gals ett I if, som består.;

En ljusbild, som hon kan förvara.

Och glänser den klar -t- bur ljufligt är då,
Att vara en droppe af Lifvet!

Må vindarne komma, må yindarne gå;

Dig är det evärldliya gifvet

LenitrSm's Swtdlih Grammar,

9130

2,

Den Ulla Kolargossen,

, By E. Geij er.

„I skogen vid milan sitter far,

Mor sitter hemma och spinner.

Vänta, jag blir väl också karl,

Får en fästemö efter mitt sinne 1

Det är så mörkt långt, långt bort i skogen.

Tidigt med solen jag hemifrån gick : —

Friskt lif, medan solen glimmar ! —

Till far skall jag bära mat och dryck,

Nu komma snart qväl,lens timmar.

Det är så mörkt långt, långt bort i skogen.

Jag är rädder på liten grön stig, .

Der jag ensam i skogen månd' gånga;
Men furorna se så mörkt på mig,

Och bergen kasta skuggor så långa.

Det är så mörkt långt, långt bort i skogen.

Tra la lal — Friskt sinne som fogat i flygt! —

Nu vill jag springa och sjunga —

Hul Utur berget det svarar så styggt,

Och ordena komma så tunga.

Det är så mörkt långt, långt bort i skogen.

Ack, vore jag hos min gamle far:

Jag björnen hör brumma och sjunga.
Och björnen han är den starkaste karl,
Och skonar hvarken gamla eller unga,

Det är så mörkt låbgt, långt bort i skogen.

Och skuggan den faller så tjock, så tjock,

Som en fäll öfver ensamma leden.

Det tassar, det braskar öfver sten och stock

Och trollena träda på heden.

Det är så mörkt långt, låbgt bort i skogen.

Ack, Gud, der är ett, der är tvål —'I sitt garn
De mig ta — se, hur' granna de svingal
De vinkat — Gud trösta mig, fattiga barn!131

Har gäller för lifvet att springa.

Det är så mörkt långt, långt bort i skogen."

Och natten, den nedsteg, och timman blef sen,

Och vjllare och villare blef leden.

Det tassar, det rasslar öfver stock och sten —

Den lilla springer på heden.

Det är så mörkt långt, långt bort i skogen.

Med pickande hjerta, med rosblommad kind,
Vid milan hos sin far han faller ner.
Välkommen, välkommen, kär sonen min!
„Ack, jag har sétt trollen och väl mer!"
Det är så mörkt långt, långt bort i skogén.

\

„Min son I Jag satt här så månget' år

•Och är med Guds hjelp väl behållen.

Den rätt kan läsa sitt Fådéir Vår,

Han räddes hvarken fan eller trollen;

Fast det är mörkt långt, långt bort i skogen.*

3.

Flyttfåglarna.

By Stagnelius.

Se fåglarnes skara!

Till främmande land
De suckande fara
Från Gauthiods strand.
Med vädren de blanda
Sitt klagande ljud:

„Hvar skola vi landa?

Hvart för oss ditt bud ?"
Så ropar den fjädrade skaran till Gud.

„Vi lemna med oro
De skandiaka skär."

Vi trifdes, vi voro
I blommande lindar, "
Der njtstet vi bfggt.:

9»132

Balsamiska vindar
Oss vaggadé tryggt.

Nu sträckes mot okända rymder vår flygt.

Med rosiga hatten
På lockar af guld
Satt midsommarsnatten,

I skogen, så huld.

Ej kunde vi somna, —

Så dejlig hon var —

Af vällust blott domna,

Tills morgonen klar
Oss väckte på nytt från sin brinnande char.

Xijuft träden då sänkte
Kring tufvor sitt hvalf,

Dem perlor bestänkte,
Der törnrosen skalf.

Nu sköflad är eken,

Och rosen har flytt.

Af vindarna leken
I storm sig förbytt.
Af frostblommor hvita är majfältet prydt.

Hvad göra vi längre
I norden? — Dess pol
Blir dagligen trängre,

Mer dunkel dess sol.

Hvad båtar att qvida?

Vi lem na en graf.

Att fly i det vida,

Gud vingar oss gafj
Så våren oss helsade, brusande haf:

Så fåglarna qväda
På skyndande färd.

Snart mottar de späda
En skönare verld,

Der rankorna skälfva
I almarnas topp,

Der bäckarne hvälfva
Bland myrten sitt lopp,
Och lundarna klinga af njutning och hopp.,133

När grymt sig förbyter
Ditt jordiska väl,

När höstvinden ryter,

Gråt icke, o själ!

Det ler bortom hafven
Mot fågeln en strand;
På hinsidän grafven
Är äfven ett land,

Förgyldt af den eviga morgonens brand.

4.

lappens sang.

By Franzén.

Spring min snälla Ren,
öfver berg och fält l
Vid min flickas tält
Får du krafsa se'n.
Ymnig mossa der
Under drifvan är.

Dagen är så kort,

Vägen är så lång:

Spring du vid min sångl
Låt oss skynda bort 1
Här är ingen ro,
Här blott ulfvar bo..

Se, der flög en örn:

Sail den vingar har !
Se, hur molnet farl
Satt jag i dess hörn,
Såg jag re'n kanske,
Dig der borta le.

Du! som hjertat här
Fångade i hast:

Så en vild-ren fast
Vid en tam man snärl
01 du drar mig mer
Än en fors dit ner.134

Se'ja jag fick dig se,
Tusen tankar jag
Har båd' natt och dag:
tusen äro de,

Och blott en ändå:
Att dig ega få.

Du må gömma dig
Bakom däldens sten,
Eller, med din ren,
Fly till skogs för mig:
Undan, undan skall
Både sten och tall.

Spring min snälla ren,
Öfver berg och falt !
Vfd mill flickas tält
Får du krafsa se'n.
"tfmnig mossa der
Under drifvan är.

Försakelse.

By Vitalis.

Hvi skulle jag ej möta glad min plåga?
Hon är en engel, sänd till mig från Gud.
Hvi skulle jag defl gode Fadren fråga,
Hyarför han valde henne'till sitt bud?

Som fågeln under modi-ens vingar hvilar.
Intill hans bröst jag lutar mig i ro,
Och, kommer döden än med tusen pilar,
Jag segrar dpck, och segren är min tro.

Liksom en dufva mild sig bönen höjer
Emot min Faders stjerneföste blå,

Och, när min Fader i sitt ljus hon röjer
Hon hviskar stilla i Jians öra så:135

Låt offret af min vilja Dig behaga,
O Du, som djupet af mitt hjerta ser!
Jag vill af Dig min kalk med kärlek taga,
Liksom Du bon om utaf kärlek ger.

6.

Sonimarfröjd.

By Nicander. .

Solens barn, du skOna Sommar,
Kladd i gyllne skrud och kransat-.
Glad jag dig till möte dansar,
När, du öppnar mig din famn.

Se, hur hela jorden blommar,
Hör hur alla bäckar sjunga.
Fåglarna på grenar gunga,
QviUrande ditt ljufva namn.

Sorl af bi'» kring blomsterkalkar,
Solskin dfver gröna rågen,

Stilla lugn på blåa vågen,

Röda smultron mellan blad.

Och ,en löfsal, som oss ^valkar,
I hvars skugga vestanvinden
Kysser rosorna från kinden,
Och flyr bort med rofvet glad.

Blomman är ju mer än knoppen.
Sommaren är mer än våren,
" Med sin blomsterkrans i håren,
Och fullbordan mer än hopp.

Solen, soninar. Ungdomstroppen
Samlar sig i aftonstunden
Mellan lindarna i lunden;

Månen vaknar och går opp.

Anm i arm med muntra sinnen;
Genom Floras slott och dalar,136

Öfver perlbeklädda salar
Tåget går med skämt och sang.

Ljufva aningar och minnen
Spricka ut. I ram ar strålar
Månen skuggportratter målar,
Som ledsaga skarans gång.

Bakom silfvermolnet sitter
JägaVn Amor tyst och smilar,
Brynar sina rosenpilar,

Lägger an och gifver fyr.

Allt är fröjd. I dagens glitter
Ha de sköna hvar sin spegel,

Till dess Amor-sina segel
Rakt mot månens skifva styr.

Nu man snafVar öfver tufVor,
Plockar lysmask opp kring hatten,
Skiljes åt och gifver natten,
Somnar in vid vaktelslag.

Dragen sist af små små dufvor,
Körande med perletömmen,
Kommer lilla Silfen Diömmen
Med inbillningens behag.

Vecklar ut för själens öga,

Sina landskapstaflor gröna,
Sin%englar undersköna —
Var välkommen, blida dröm !

Älsklingsbarn af solen höga,

Måste vi dig snart försaka.
Sommar! skynda dig tillbaka,
Och din bröllopsskrud ej glöm.137

7.

Sen Ijufra offerdöden.

By Nicander.	~

Det ord, som för mig sjelf jag djupast döljer
Jag ensam ser och känner och förstår. ~
Med eldsdrag ristad i mitt hjerta slår
Den skrift, som slöjan blott för verlden döljer.

Och ingen tår, som mina kinder sköljer,
Att plåna ut dess jn nehåll förmår.

Hvad är mot själens brand en ensam tår?
Blott olja, hvarpå större låga följer.

Men ackl om lågan släcktes i mitt bröst,
Och se'n i andra hjerta n återväcktes,

Jag dog af sorg deröfver att hon släcktes.

Att ensam brinna, offras — är min tröst.
Jag stolt och glad vill martyrkronan bära,
Om Dina lågor endast mig förtära.

8,

From the tragedy : Runesvirdet
By Nicander.

Alrik (sakta).

Som Surtur — ja 1 den liknelsen var härlig.
(högt).

Mig tyckes, då jag ser den stora bilden,
Så ståtligt prydd med guld och silfverkedjor,
Med kopparhatt, stålhandskar och ett svärd,
Som vore jag ett barn ännu. Jag minnes,
Hur jag en afton till Upsala lände,

Att se en offerhögtid, med min Fader.
Jag kom så in i gullbeprydda templet,
Der folkets mängd i dunkel andakt trängdes,
Och varseblef längst fram i östra hvalfvet
Thors gudabild, så stor och vördigt bildad,
Af stjernor och af facklor öfverstrålad.
Den bilden trodde många vara Thor,138

Den höge Asen sjelf, och föllo neder,

Och dyrkade den stora bilden troget,

Ehuru vi och alla mer invigda
1 bilden endast se en bild af Thor,

Som håller folkets andakt der tillsammans.

Mig fattade en obegriplig längtan
Att slå den sönder, för att få beskåda,

Hur gudens innandöme var beskaffadt.

Ty då jag något ser, som synes konstigt
Förfiirdigadt, som glänser uppå ytan,

Jag tänker strax: hur.är det innanföre?

Och tingens hjerta vill jag alltid skåda.

Just nu rann öfver mig den samma tanke;

Det vore roligt se den gamle Erik
I botten bättre, och förvisst förnimma,

Om han så m«ktig'är, som det förkunnas.
Du Skäggegud 1 drag svärdet ut till kamp,

Ty Alrik vill din gudakraft försöka:

(Han slår bilden i stycken. Eh del af folket drar
sig af fasa undan. Bifallsrop bakifrån.)
Så bären nu hvar en sitt stycke hädan,

Ty jag har delat Guden ibland eder.

En härlig upptäckt 1 att af ett beläte
I hast framskapa många, många Gudar,

Af hvilfca hvar och en är lika god
Ock lika mäktig, som den hela var.

Tillbedjen flitigt, Svear! Sjungen, Prester!

Ty väl jag ser, att våra fäders minne
Har dunstat bort i edert dufna sinne;

9.

Frithkf kommer till Kung Ritag.

From: Tegnér's Fritfiiofa Saga.

Kung Ring han satt i högbänk om julen ®ch drack mjöd,
hos honom salt hans drottning, så hvit och rosenröd.
Som vår och höst dem båda man såg bredvid hvarann,
hon var den friska våren, den kulna. höst var han.

Då trädde uti salen en okänd gubbe in,

från hufvud och till fötter han insvept var i skinn.139

Han hade, staf i handen och lutad sågs han gå.,
men högre än de andra den gamle var ändå.

Han satte sig på bänken längst ned vid salens dörr ..
der är de armas ställe ännu, som det var förr.

De hofmän logo smädligt och sågo till hvarann. — '
och pekade med fingret på luden björnskinnsman. ^ ;

Då ljungar med två ögon den främmande så hvasst,
med ena handen grep han en ungersven i hast,

helt varligen han vände den hofman upp och ned,
då tystnade de andre; vi hade gjort så med.

„Hvad är för larm der nere? Hvem bryter kungens frid?
Kom upp till mig, du gamle, och låt oss talas vid.

Hyad är ditt namn? Hvad vill du? Hvar kommer du ifrå;
Så talte kungen vredgad till gubben, gömd i vrån.

„Helt mycket spör du, konung, men jag dig svara vill.
Mitt namn ger jag dig icke, det hör mig ensam till.
I Ånger är jag uppfödd, min arfgård heter Brist,

hit kom jag ifrån Ulfven, hos honom låg jag sist.

Jag red i ford na dagar så glad på drakens rygg,
han hade starka vingar och flög så glad och trygg;
nu ligger han förlamad och frusen jemte land,

sjelf är jag gammal vorden och bränner salt vid strand.

Jag kom att se diii vishet, i landet vida spord,

då mötte man med hån mig, för bån är jag ej gjord;
jag tog en narr för bröstet och vände honom kring,

dock steg han opp helt oskadd, förlåt mig det, kung Ring 1"

„Ej illa, sade kungen, du lägger dina ord;

de gamle bör man ära, kom sätt dig vid mitt bord.
Låt din förklädning falla, låt se dig som du är,

förklädd trifs glädjen icke, jag vill ha glädje här."

Och nu Mn gästens hufvud föll luden björnhud ner,
i stället för den gamle, enhvar en yngling ser.

Ifrån den höga pannan, kring skullran bred och fult
de ljusa lockar flöto liksom ett svall af gult.140

Och präktig stod han för dém i sammetsmantel blå,
i handsbredt silfverbälte med skogens djur uppå.

I drffvet arbet alla den konstnär bragt dem an,
och rundt kring hjeltens midja de jagade hvarann.

Och ringens gyllne smycke kring armen satt så rikt,
vid sidan hang hans slagsvärd, en stannad ljungeld likt.
Den lugna bjelteblicken kring sal och gäster for,

skön "Stod han der som Balder, och hög som Asa-Thor.

Den häpna drottnings kinder de skifta färg så snällt,
som röda norrsken måla de snöbetäckta fält:

som tvenne vattenliljor inunder stormens larm
stå gungande på vågen, så häfdes hennes barm.

Nu blåste lur i salen och tyst blef öfverallt,

ty nu var löftets timma och in bars Frejers galt.
Med kransar omkring bogen, och äpple uti inund,
och fyra knän han böjde på silfverfatets rund.

Och konung Ring sig reste i sina lockar grå,

han rörde galtens panna och gjorde löfte så:

„Jag svär att Frithiof vinna, fastän en kämpe stor;
så hjelpe Frej och Oden, derhos den starke Thor!"

Med trotsigt löje reste sig främlingen så hög,

en blixt af hjeltevrede hans anlet öfrertlög;

han slog sitt svärd i bordet, så det i salen klang,
och upp från ekebänken hvarenda kämpe sprang,

»Och hör du nu, Herr Konung, mitt löfte äfvenväl:
ung Frithiof är min ft-ände, jag känner honom väl.
Jag svär att Frithiof skydda, och var. det mot en verld;
så hjelpe mig min Norna, derhos mitt goda svärdlu

Men Kungen log och sade: „HeIt dristigt är ditt tal,
dock, orden äro fria i nordisk kungasal.

Fyll honom hornet, drottning, med vin som du har bäst.,
den främling, vill jag hoppas, i vinter är vår gäst 1*

Och drottningen tog hornet, som framför henne stod,
af urens panna brutet, en kostelig klenod,141

på blanka silfverfötter, med mången gyllne ring,
med forntids bilder sirad och runeskrift omkring.

Med nederslagna ögon hon räckte hornet då, _ -
men darrande var handen, och vin blef spildt decpå.
Som afionrodnans purpur på liljorna ibland, —
de dunkla droppar brunno på hennes hvita hand.

Och glad tog gästen hornet utaf den ädla fru;
ej tvenne män det tömde, som männer äro nu;
men lätt och utan tvekan, den drottning till behag,
den väldige det tömde uti ett andedrag.

Och skalden tog sin harpa, han satt vid kungens bord
och sjöng ett hjertligt qväde om kärleken i Nord,
om Hagbart och skön Signe, och vid hans djupa röst
de hårda hjertan smälte i stålbeklädda bröst.

Han sjöng om Valhalls salar och om -Einheriers lön,
om tappre fäders bragder på fältet och på sjön.
Då grep hvar hand åt svärdet, då flammade hvar blick
och flitigt omkring laget det djupa hornet gick.

Helt skarpt blef der nu drucket allt i det kungahus,
hvar enda kämpe tog sig ett ärligt julerus,

gick sedan bort att sofva förutan harm och sorg;
men konung Ring den gamle sof hos skön Ingeborg

10.

Rings Dräpa.

From: Tegnér's Frithiofs Saga.

Sitter i högen	Nu rider rike

högättad höfding.	Ring öfver Bifrost,

slagsvärd vid sidan,	svigtar för bördan

skölden på arm.	bågiga bron.

Gångaren gode	Upp springa Valhall»

gnäggar derinne,	hvalfdörrär vida;

skrapar med guldhof	Åsarnas händer

grundmurad graf.	hänga i hans.142

Thor är ej hemma,
härjar i härnad.

ValBder vinkar
vinbägarn fram.
" Ax HätflT Frej kring
-konungens krona.

Frigg binder blåa
blommor deri.

Brage, bin gamle,
griper i guldsträng,
stillare susar
sången än förr.
Lyssnande hvilar
Vanadis hvita
barmen mot bordet,
brinner och hör:

„Högt sjunga svärden
ständigt i hjelmar;
brusande böljor
blodas alltjemt.

Kraften, de gode
"Gudarnas gålva,

bister som Berserk
biter i sköld.

Derför var dyre
drotten oss kär, som
stod med sin sköld för
fredliga fält:

Sansade styrkans
skönaste afbild
steg som en offer-
-ånga åt skyn.

Ord väljer vittra
Valfader då han
sitter hos Saga,
Söquabftcks mö.
Så klungo kungsord,
klara som Mimers
böljor, och derhos
djupa som de.

Fridsam förlikar
Forsete tvisten,

domarn vid Urdas
vällande våg.

Så satt å domsten
dyrkade drotten,

blidkade händer
blodhämden bjöd.

Karg var ej kungen,
kring sig han strödde
dvergarnas dagglans,
drakarnas bädd.

Gåfvan gick glad från
gifmilda handen,

lätt från hans läppär
lidandets tröst.

Välkommen, vise
Valhalla-arfving I
Länge lär Norden
lofva ditt namn.

Brage dig helsar
höfviskt med horndryck,
Nornornas fridsbud
nerifrån Nord!"This book is a preservation facsimile produced for
the University of Illinois, Urbana-Champaign.
It is made in compliance with copyright law
and produced on acid-free archival

60# book weight paper
which meets the requirements of
ANSI/NISO Z39.48-1992 (permanence of paper).

Preservation facsimile printing and binding

by

Northern Micrographics
Brookhaven Bindery
La Crosse, Wisconsin
2015