•^r ^ ^ h. ^• « ^ r .r^ ^ '^ ^^, %, % # *^ ^< <^ # w %. ^ \ % '^ * j^* «^^ TOi Lrr — / r K? i I I i I •()*, secdcorn — frOet, the seedcorn. 3. DecltMisioii of the Article. S ing ular. Masc. and Fem. No titer. Norn. en — w, th€ et — ;, the Gen. e)is — ws, of the els — fs, of the Dat. en — n, to liie et - ^ to the Ace. en — n, the et — ty the. Plural. Norn. r?e, fem. rm, the na — en. the Gen. )ies - nas. of the nns — ens, of the Dat. ne - na, to the na — en, to the Ace. ne n«, the i na — en. the 10 4. The Gender of Substanti?es. The Masculine are: 1. The names and professions of men, as: Carl, Charles — konung, king fader, father — snickare, joiner. 2. The names of the seasons, months, days, seas and ri- vers, as: hdst, autumn — Torsdag, Thursday Mars, March — Malar en, the Malar lake Rhen, Rhine. 8. The substantives in are, as: murare, mason — hammare, hammer. The Feminine are: 1. The names and occupations of females, as: Sehna, Selma — brud, bride moder, mother — drottning, queen ko, cow — svdgerska, sister-in-law except : fruntimmer, \ . . _ qvm/olk, J 2. The names of sciences, arts and trees, as: geometri, geometry ~ ek, oak bjork, birch — tall, pine. 3. Substantives ending in a, else, het, nad, ion, and the abstract substantives in ing, as: menniska, man — hetraktelse, meditation klokhet, prudence — skapnad, shape, figure religion, religion — gerning, deed fdrtjUsning, fascination. The Neuter are: 1. The names of countries, towns and places, as: Sverige, Sweden — Uppland, Slockholm, Rosendal. 2. All other parts of speech, if used as a substantive, as: ett ja, a yes — ett men, a but. 3. The substantives ending on a short on or i, as: smnltron, strawberry — hallon, raspberry rytteri, horsemen, mare. 11 except: morgon, morning — afton, evening, are masculine. 4. The I^articiples in nde if used as substantives, as; resande, (the) travel Mng. It is often difficult to know whether a noun is masc. or. fern. — but there is no difliculty in practice, as the Swedish adjectives have the same termination both for the masculine and feminine. 5. Some substantives have difTerent meanings with different genders, as: bdl-en, the bowl — bdl-et, the funeral pile damm-en, the pond — damm-et, the dust grund-en, the ground — grund-et, the shallow lock-en, the curl — lock-et, the cover or the lid Idr-en, the box — lar-et, the thif^h not- en, the nut — not-et^ the cattle pm-ew, the pinch of snuff — pris-et, the price. 5. Voca bulary. gamla, old har. have far, father rdkna, to count gOmmer^ hides oppnar. opens knif. knife dOrr^ door han, he och, and hon, she kommer comes in fdrslOsar, squanders rum, room hvad, what min (neut. mitt), my m^ I brdst, breast, chest dr. year strid, fight tiUhopa, together spdd. young, tender far man veta? may one know? kyckling, chicken nyhet, news siste. last vatten, water petming, coin susar, rushes ond, bad fdr — skull for — sake samvete, conscience fick du, did you get bandy ribbon href. letter dr. IB 12 slit en (n. f), worn utsdr. sows hus^ house giflfrd, poison seed ligger, lies inympa, ingraft pa, on fordom, prejudice dOdsbddd, deathbed barn, chiid egenskap, quality fOrsta, first gar, goes smnltroti, strawberry hdrifran, away from here giftermdl, marriage frestelse, temptation angdr mig, concerns me stor. great inte. not fdngelse^ prison lutar, leans mOrk, dark hufvud^ head gvinna, woman, fei male mot, against. Examples. Gamla far gOnimer knifven i rockarmen. — Han fOrslOsar hvad jag under aret sparat tillhopa. — Far man veta nyheten? — Valtnet susar. — FOr himlens skull I — Fick du milt bref? Jag fick brefvet. — Jag bar raknat minuterna. — Hon oppnar dOrren och kommer in i rummet. — Den spade kycklingen. — Den siste penningen. — Ett ondt samvete. — Bandet ar slitet. — Den stolta gvinnan. — Mitt bus. — Han liggcr pa dodsbadden. — En god egenskap. — Herrskapet gar harifran. — Frestelsen ar stor. — Fangelset ar morkt. — Han ulsar ett giftfro. — Han inympar en fOrdom i barnets hjerta. -- Det forsla smultronet. — Giftermalet angar inte mig, — Hon lutar hufvudet mot brostet. 6. Exercises. A tair man^ A good^ child. The good friend*. God who** created® the worlds Life^ is shorts The proud'*' youth". The gilding 'Ms bad '^ A dangerous '"* i!hlcss'^ The 1 stor. 2 man. 3 godt. 4 van. 5 som. <> skapade. 7 verkl, f. 8 lif, n. 9 kort. to sloll. 11 yngling. 12 foigyllning. 13 dSlig. 14 farlig. 15 sjukdom. 13 fat'^calf". The great kindness". A great" mind'". A good fatljer'-^'. The dear mother ^^ A good hrother^^ My^' good father. My good mother. My toll brother. 16 fet. 17 kalf. 18 godhet f. 19 slor. 20. forsland m. 21 far. 22 mor. 23 bior. 24 min. Practice. Jag har Har Ni? Har herrn Ja, min herre, jag har, Icke, ej. Nej Jag har icke Nej, mill herre Ndgot, ndgonting Intel, ingenting Ear Ni ndgonting? Jag har ingenting Jag cir Ar Ni? Ar Ni hungrig? Jag dr hungrig Ar Ni tOrstig? Ar Ni trOttI Ar Ni sOmnig? ] 1 liave have you? has the genth'man Yes Sir 1 have not no I have not No Sir something, anytliing nothing Have you anytliing? I have nothing I am Are you? Are you Ijungry? I am hugry Are you thirsty? Are you tired? Are you sleepy? 7. Formation of tlie Feminine. Feminine Substantives are formed by adding ska or inna to tlie Mascuhne: inna, is added to monosynal)les or those syllables ending in a vowel which is dropped, as: grefve, count — grefvinna, countess lejon, hon — lejoninna, honess; ska, is added to those of two or more syllahles eriJing in a consonant. 14 The following names of animals differ entirely, as hOns, fowl ] , ^. , , . I > — hdna, hen hane^ tupp^ cockj hdst^ horse ] ' . , . , . ,,. > — sto, mare hmgst, stalhonj hundj dog — hynda, hitch. Many other nouns are exceptions, as: lionunqA , . j ,, • , ^ > kmg — drottmng^ queen poet^ poet — poetissa, poetess make^ 1 i u i maka, 1 .^ ... ' > husband — , ' > wife, mate aktaman,] hustru^f ' phns, prince — princessa, princess Others ad : hona, as: kanin, rabl)it (m.) — kaninhona, rabbit (f.) rdf, fox (m.) — rdfhona, fox (f.) bjorn, bear (m.) — hjornhona, bear (f.). 8. DiminntiTes. Diminutives are formed in Swedish by: liUe, lilla, liten, litet^ smd — dear, little, as: lilla far, dear father — lilla mor, dear mother lilla brorA , h^ tl - ^^'^^^ flicka, little girl bror lilla,] flickebarn, female child liten man, little man — liten qvinna, httle woman liten hanne, little male — liten hona, little female (of (of animals) animals) liten stad or smdstad, little town. 9. Examples. Denna skOna sangerska^ — En arm herdinna^ — Nar^ Elfkungen'' dansar^ med sin drottning. — Den slarka lejoninnaii. — En listig riilhona. — Ett eldigt® sto. — En 1 singer. 2 shepherdess. 3 when. 4 elfkiiig. 5 to dance. 6 fiery 15 vaksam'' hynda. — Den trofasia® makan. — Don vackra* prinsessan. — Der gar'" en liten llicka. — Min lilla flicka. 7 watchful. 8 faithful. 9 beautiful, lU goes. 10. Exercises. A faithful female friend'. A kind' hostess ^ The pretty laundress*. A bad poetess. A great ^ bear (f.). A rich^ heiress. The white'' hen^ The cock-pigeon and the dove. Dear little papa. The little man is very' conceited '^ I van or vanninna. 2 fryntiig. 3 vardinna. 4 tvatteiska. 5 stor. 6 rik. 7 hvit. 8 hona. 9 mycket. 10 inbilsk. 11. Declension of Substantifes. The Swedish Language has five declensions for the sub- stantive, regulated by the termination of the nominative plural. The Nominative, Dative and Accusative of the substan- tives are all alike. The Genitive is formed by adding „.s"; or with the definitive article ens or ets. Words ending in s and x remain unchanged if they are with or without the indefinite article, as: en prins^ a prince and of the prince; sax, scissors and of the scissors; but if they are with the definite article they form : prinsen, the prince — saxen^ the scissors The Plural of the P* declension ends in or - - 2°'^ - - - ar - . 3rd _ - - er - - - 4*^ - is unchanged - - - 5*^ - ends in eji. With the exception of substantives ending in a and most of those ending in e, they are declined by adding the follow- ing terminations: Singular. Num. Dat. Ace. Genitive Plural. Norn. Dat. Ace. Genitive Jst Declension a as or ors 16 2iid I 3rd Declension Dec'ension ar ars With the definite Article: Singular. Nom. Dat. Ace. Genitive Plural. Nom. Dat. Ace. Genitive an ans orna ornas en ens- er ers en, et ens, ets 4th Dec). arne (a) erna (e) arnes (as) [ ernas (es) n tis t ts na nas 5th Declension n, et, ns, ets ne (a) en nes(as]em 12. P* Declension. All feminine substantives ending in a, except maka, the wife (2^* D.) belong to this declension. Some few monosyllables ending in a consonant, whose termination was formerly in a, as: ros, rose, rosor vag, wave, vigor, grdns^ boundary grdnsor. With the indefinite Article. With the definite Article. Singular. Nom. en krona, a crown. Gen. en kronas, of a crown. Nom. kronan, the crown. Gen. kronans, of the crown. Plural. Nom. kronor, crowns. Gen. kronors, of crowns. Nom. kronorna, the crowns. Gen. /fro?ionms, of the crowns 13. 2'^'^ Declension. To tliis declension belong many masculine substantives ending in e, ing, dom, omme. 17 Most words of this dechMision are masculine. Note 1 . T 1) e following are feminine: brnd, bride — frOhen, Miss — clotter, daughter drottning, qu(»en — jord, earth — sjdl, soul sol, sun — verld, woild — gran, fir tree tall, pine — ek, oak — aim, elm tree. 2. Substantives ending in e, drop it hclore ar, as: gnbbe, old man — IMur. gubb-ar. 3. Substantives ending in the toneless syllables ar, el, en, er, drop the vowel in the Plural, as: sommar, summer, Plur. som-rar spegel, looking-glass froken, lady syster, sister afton, evening morgon^ morning 4. Substantives ending in fvel, drop the v in the Plu- ral, as: gafvel, gable — Plur. gaft-ar. 5. Substantives ending in f, which is pronounced v, add a v in the Plural, as: knif, knife — Plur. knifv-ar. 6. moder, dotter, modify the vowel in 6', as: mddr-ar, dOttr-ar. spegl-ar frokn-ar systr-ar aftn-ar morgn-ar. Whilh the indefinite Article. With the definite Article. N. en Ihid, a lime tree. G. en linds, of a lime tree. Singular. N. lindar^ lime trees. G. lindars, of lime trees. N. linden, the limes. G. lindens, of the limes. Plural. N. lindanie, the lime trees. G. lindajiies, of the lime trees N. Idrjnnge, a pupil. G. Idrjunges, of a pupil. N. Idrjungar, pupils. G. Idrjungars, of pupils. Singular. N. Idrjnngen, the pupil. G. Idrjungens, of the pupil. Plural. N. Idrjungarne, the pupils. G. IdrJiDigarnes, of the pupils. Lenstrdm's Swedish Grammar. 2 18 14. 3'^ Declension. To this Declension belong masculine, feminine and neuter nouns, ending in ad, else, skap, het, i (except bi). 1. Those ending in an accented vowel, drop the e of the definite Article in the Singular and Plural, as: sko, shoe — skon, the shoe — skor, shoes — skona, the shoes; except those in «, and dbc, fru, etc. 2. Those ending in el and er, drop the e in the Sin- gular before the definite Article. Those in el drop it also in the Plural, as: fabel, fable — fablen, the fable fabler — fablerna broder, brother — brodren^ the brother brOder, — brdderna. 3. Many modify their vowels in Ihe Plural, as: tang, tdnger — bonde. hOnder — natt, ndtter. 4. Those in t and some in n double the final con- sonant in the Plural, as: get, getter — nOt, nOlter — rot, rdtter van, vdnner — man, mdnner. With the indefinite Article. With the definite Article. Singular. N. en prest, a priest. N. presten, the priest. G. en prests of a priest. G. prestens, of the priest. Plural. N. prester, priests. G. pr esters, of priests. G. presternas, of the priests N. presterna, the priests. Singular. N. en fiende, an enemy. N. fienden, the enemy. G. en fiendes, of an enemy. G. fiendens, of \he enemy. Plural. N. fiender, enemies. G. fiendtrs, of eneuiies. N. fienderna, the enemies. G. fiendernas, of the enemies. 19 15. 4*^ Declension. To this Declension belong all neuters ending in a con- sonant, and tliose in are. 1. Those in el, er, en, drop the e before tlie definito Article in the Singular and Plural, as: valteii, water — vatlnet, the water Plur. vatten vattnen. 2. Those ending in /", receive a v before the Article as: href^ letter — brefvet, the letter — IM. brejven. With (he indefinite Article. Wilh the definite Article. Singula)'. N. ett barn, a child. G. ett barns, of a child. N. bam, children. G. bar7is, of children. N. barnet, the child. G. barnels, of the child. Plural. N. barnen, the children. G. barnens, of the children. 16. 5*^ Declension. To this declension belong the neuters ending in a vowel. 1. Those ending in a or e, only add a t, as: hjerta, heart — hjertat, the heart. sinne, sense — sinnet, the sense. In the Plural they add only an n, as: hjertan, hearts — sinnen, the senses. 2. Those ending in other vowels add et in the Sin- gular and n in the indefinite Plural, in the delinile Plural e«, as: bo, dwelling — boet, the dwelling. Plur. bon — bocn. 3. Some in e add in the delinite Plural an a, as: embele, an oftice — embeten, oftices — Plur. euibelena. 20 With the indefinite Article. Wilh the definite Article. Singular. N. kndet, the knee. N, ett knd, a knee. G. ett kndSy of a knee. N. knariy knees. G. kndnsy of knees. G. kna^ts, of the knee. Plural. N. ktid^n^ the knees. G. kndens, of the knees. 17. Note on the Declensious. Irregular are: nins, mouse Plur. mdss] ..>, r^ i c, . W*^ Decl. gasy goose - gdss J ffga, eye - Ogon, dgonen] ^^^ ^^^^ dra, ear - tfrow, dronen] The following have a double Plural: brdde, board Plur. brdder, brdden tyg, cloth - tyger^ tygen^ tygerna man, man - many manner. 18. Examples. Jag^ sag gummorna^ och pojkarne^. — Hon bar klena hander, men ban bar goda nafvar\ — Flickorna^ bli" en valsignelse' for oss alia. — Somliga® menniskor kunna® le'°. — Hvar** ar'^ nycklen'^? — Jag tog'^ nycklarne. — Ni*'* bar tre systrar och fern '^ brOder. — Foglarne*^ qvittra** i sko- garne'^. — Vi ata^° bi^axnar^'. — Vi bade vackra^^ hosla^tnar-^ — 1 I saw. 2 gumma, an old woman. 3 pojke , a boy. 4 fist. 5 flicka, girl. 6 from „blifva'' become. 7 blessing. 8 some. 9 can. 10 smile. 11 where. 12 is. 13 key. 14 1 took. 15 you. 10 five. 17 bird. 18 chirp. 19 forest. 20 eat. 21 braxen, the bream. 22 beautiful. 23 autumn eveninjf. 21 Oarne'^^ aro obebodda". — Han alskar^* sina vanner och hatar^^ sina fiender. — Avei^* bar tolf^^ nianad(ir^°. — IJans fOrfader^* voro^^ stora^^ niiin. — Vagor bla ocb giiina lunder^\ — Jag s§ig skoldar^^ ocb lansar^*. — De ungas^^ bjertan. — FSglarne lialva vingar^* ocb klor^^. — Skona''^ iiro itu"*' ocb tSma"*'^ sticka"^ iil''\ — Fablerna"^ aro niorabska. — Hon bar sma fotter''^ — Hon bojde'" bljcbvita''^ knan pa gaUVef®. — De grOna stranderna. — Hafvets^" mOr^^ — Han bade Ire ben". — Manga '^^ ar. — En skog, der" djuren" ga^'' under boga" trad^^ — De hvita'^'' seglen"''. — Vallnet ar kallt^'. — Der aro manga mOss. — Lat^'^ mig skada^^ dina skona ogon. — Han fick''^ stipendier. 24 0, island. 25 uninhabited. 26 loves. 27 hates. 28 a?', year. 29 twelve. 30 month. 31 ancestors. 32 were. 33 great. 34 grove. 35 shield. 36 lance. 37 the young people. 38 wings. 39 claw. 40 shoe. 41 broken. 42 toe. 43 stick. 44 out. 45 fable. 46 foot. 47 bent. 48 lily white. 49 ground. 50 sea. 51 nymph. 52 leg. 53 many. 54 where. 55 cattle. 56 go. 57 high. 58 tree. 59 white. 60 sails. 61 cold. 62 let. 63 behold. 64 received, from a/'a". 19. Exercises. He has five sons and four daughters, tbey are boys and g^'ls^ Men are not all good. I saw yesterday^ tbe work- men^, servants" and peasant women ^ We sat** all Sunday' afternoon® witb tbe book in our bands ^. Tbe doctors*" are not all quacks*'. Tbe evenings become*^ long'^. 1 bke to read*"* novels. Have you mended'^ my boots'^? You know" my'* babits'^. You preacb'-''^ to deaf'^' ears. We do not know^^ tbe reasons^. There were^* many counts" and barons'^" present. Such^' men are my enemies ^^ Here are rooms'"^* to let^'*. I hke^' apples ^^ The hearts are laithfuP^ 1 flicka (1*^ D.). 2 igar. 3 arbetare. 4 tjenare. 5 bomiqvinna. 6 vi suto. 7 sondag. 8 eftermiddag (2"'^ D.). 9 hand (3^^ D.). 10 lakare. 11 qvacksalfvore. 12 bli. 13 lung. 14 jag laser gerna. 15 har ni lagat. 16 stofvel {2'^^ D.). 17 ni kanner. 18 min. 19 vana (l^' D). 20 ni taiar for. 21 dot (PI. dofva). 22 vi kanna icke. 23 orsak. 24 der voio. 25 grefve (2°^ D.). 26 baron (3^'! D.). 27 sadan. 28 fiende. 29 rum (4»*> D.). 30 alt hyra. 31 jag tycker om. 32 apple (S^** D.). 33 trogen. 22 The offices are rare"*. The seas'* and the islands. The smiths^^ lifted^' the hammer up. The ladies are sisters. A house of a prince. Where are the servants^®? The children's mother. 34 sallsynta. 35 sjo (m.). 36 smed. 37 upplyfta. 38 tjenare. Practice. Hvad? Hvad for? What? For what? Hvad har Ni? What have you? Delta This Ar delta min hok? Is this my book? Hvem ? Who ? Hvem har? Who has? Jag har rdlt I am right Ni har ordtt You are wrong Har jag rdtl ? Am 1 right? Nej\ min here^ Ni har ordtt No Sir, you are wrong Han har He has Han dr He is Han har knifven He has the knife Han har den He has it. 20. The Adjective. An adjective before a substantive is not dechned, but takes the termination of the gender of the noun. If the in- definite article preceds it, masculine and feminine adjectives are ahke, and unchanged, as: en drlig man^ an honest man en drlig qvinna, an honest woman. In the neuter it takes a tj as: ett drligt barn^ an honest child. Note. 1. If th(^ definite article preceds it, the adjective takes an e in the masculine and an a in the feminine and neuter, as: 23 den drJige mannen, tlie honest man (kti cirliga qvinnan^ the honest woman den drliga harnet^ the honest child. 2. If the adjeclive is used as an adverb, it remains unchanged in the mascuhne and feminine; but it takes a i in the neuter, as: mannen dr driig, the man is lionest qvinnan dr drlig, the woman is honest barnet dr driigt, the child is lionest. 3. If the adjeclives end in en, they change it into et in the neuter, as: trogen, faithful, neut. troget. Adjectives ending in a and t do not change in the neuter, but those ending in i and «, add in the neuter two tt's. 4. If adjectives ending in ad are placed with the de- finite article before a substantive they add e for all genders. Those ending in el, er, en, drop the e of the root, when the termination is in e and a, as: vacker, pretty: den vackra flickan, the pretty girl. If a fv preceds these terminations, the v is also dropped, as: dufven changes into dnfna liten (little) - - lille gammal (old) - - gamle. If the en belongs to the root, a ? is added, as: ren — rent. 5. The adjective has always (he same termination in the Plural which it has in the Singular with the delinite ar- ticle, as: den vackra ftickan, Plur. vackra flickor with the article: de vackra flickorna. 6. The following form their Plural irregularly: as: mijcken, much — Plur. mange {a) liten, lillle — - sma litet, few — - fa. 24 21 Vocabi u 1 a r y. hortlagt, renounced aktningsvdrd, respectable fOrhatliga, detestable sitt. sit spelsjnka, f.. gambling blek, pale nu for liden, at the pre- bedrOfvad, sad sent time han vdJsignar, he blesses stnrsk, uncivil ok and, unknown som om de iwre. as if they vdlgOrare, benefactor were hvad. what bit. to become upptdg, joke herre, gentleman, svart. blaick Sir moln. cloud annan. other a' abriged for dro, are, is sldgte. gender dskmoln, thunder cloud dn de. than they bekant. acquaintance det vore. it were barn. child rolig, agreeable vdder. weather om. if rad, council, advice jag kunde, I could uppfdrande conduct fdra hit. convey hi- dOf, deaf ther qvinna. woman. Exam iples. Han bar hortlagt den forhatliga spelsjukan. — Nu fOr tiden bli handtveikarne sa sturska, som om de vore baroner. — Du ville bli en praktig herre. — Vi aro af ett annat slagte an de. — Det vore roligt om jag kunde fora hit min akt- ningsvarda viin. — Sitt icke sa bedrofvadl — Min lilla flickal — Den unga menniskan. — Han valsignar sin okande valgOrare. — Hvad ar det der fOr afskyvarda upptdg. — Alia svarta moln an'o inte askmoln. — En gammal bekant. — Den gamle vannen. — Barnet ar artigt. — Det artiga barnet. — Det fOrbannade viidret. — En vacker flicka. — Den vackra flickan. — De vackra miinniskorna. — Kloka mans r§d. — Det kloka barnets uppfOraiide. — Ett klokt barns uppfOrande. — En kloks rad. — En dof qvinna. 25 22. Exercises. The sad giil. The child is pale. A despairing* father. I am quiet ^ and cohP. The wind is cold. The child is quiet. The new^ IraucP. With deep" voiced Great God. lie stands' like stone". He goes out ot'° the door** at the right'^ He enters'^ violently *^ The violent man. The rough '^ hear*^ The hehaviour of prudent'' men. The rational*' hehaviour of prudent men. The deck*® is clean. The ripe^° ear"'^*. 1 fortviflad. 2 hign. 3 kail. 4 ny. 5 svek n. 6 djup. 7 stamma. 8 han star. 9 forstenad. 10 han gar ut genom. 11 dorr. 12 lio- ger. 13 hail kommer in. 14 haftig. 15 luden. 16 bjorn. 17 klok. 18 fornuftig. 19 dack n. 20 mogen. 21 ax. n. 23. Comparison of Adjectifes. The Com|)arative is formed by adding are, the Superlative by adding ast to the Positive, as: Positive. Comparative. Superlative. fri, free — fn'are, more free — friast, most free ringa, small - — ringare, smaller — ringast, smallest. With the article the superlative adds an e, as: den friaste mannen — den friaste qvinnan, etc. Note 1. Some adjectives ending in / take in the Com- paralive and Superlative an additional v; those in in double it, and those in el, en, er, drop the e. 2. Adjectives ending in isk and ad form their Com- parative by mer (mera), more, and mest, most, as: behjertad, courageous — mer behjertad, more courageous — mest behjertad, most courageous. 24. Irregular Comparisons. Positive. Comparative. Superlative. god, good — bdttre, better — bast, best elak, bad — sdmre, varre, worse — sdmst, vdrst, worst Positive. Iiigh great small smd few long hdg, St or, liten, Plur. fa, Idng, mycken, much Plur. manga ndra^ near gammal^ old wig, young tutig, heavy 26 • Comperative. hdgre, higher sWrre, greater mindre^ smaller smdrre fdrre, less Idngre, longer mera, more flera ndrmare nearer dldre, older ytigre, younger tyngre, heavier Superlative. hdgst, highest stdrsl, greatest minst, smallest stndrst minst, Idngst^ mest, fldsta, least longest most mesta nasi, ndrmast , n earest didst, oldest yngst, youngest tyngst, heaviest. 25 ). Vocahi u 1 a r y. redig, bright tid. time hufvud, head fOrdlskade sig, fell in love slar sig fram, fights through giftesig married him verld, world self vishet, wisdom skola^ school spel. play sednare, later docka. doll folk, people han bcgdi. he wants slug, shrewd hdns, hen herrskare, ruler korg, basket styf, strong Idmplig, suitable arbetare, workman namn. name from. pious lycklig, lucky, happy, for- tunate dnnu. yet, still. Examples. Ett redigt hufvud slar sig mycket battre fram i verlden an den storsta vishet. — Hon iir spelels basta docka. — Ilan vill vara hOgsta honset i korgen. — Det ar ett lampli- gare namn. — Lyckligare tider. — Philips iildre dotler foriils- kade sig i Jacobs yngre son, och Jacob saldste son giftesig med Philips yngsta dotter. — Den iirligasle manniskan. — llan ar framst i skolan. — Pa sednare tider. — Det samre 27 folkct. — Han Hr sliigaro .In jag, men min hror Sr don sln- gasle. — lion ar den skOnasle llickan. — l)e vackrasie qvinnor. — Gud ar den mugligste henskaren. — Den styfvaste arlietaren. — Jag ar from, men han ar annii IVonjmare. — Biista far I 26. Exercises. I am better than lie. Fie is my worst enemy. lie is older than I, hut 1 am calmer than he. My eldest daugliter is younger than his youngest son. He is the most pious man in the town\ He is ruder^ than you. The heaviest load^ The highest price \ Most men. The noblest'^ gentleman and the lowest workman. The smallest t■ault^ I saw more men in the street'. The worst scampi The nearest house. A more agreeable® society *°. The surest'' baiP^ The bravest soldic. 1 gave" the book to the most beloved'* friend. 1 stad. 2 iS. 3 borda f. 4 pris, m. 5 foi nam. 6 fel, n. 7 gala, f. 8 gosse. 9 angenamt. 10 sallskap, n. 11 siiker. 12 borgen, loftesman. 13 jag gaf. 14 alskad. 27. Personal Pronouns. Singular. l^t Person. Noni. Jag, I Dat.& Ace. mig, me Nom. VI, we Dat.& Ace. OSS, us dig, thee PI i, you e(/erferj, you 2"*^ Person. S""* Person. du, thou han, he, hon, she, det, it. Gen. hans, hennes, dess. honom, henne, det. Plural. f/e, they. Gen. deras, of them. dem, sig, them. Note. Dm, is only used to relations and intimate friends. Ni, is used for „you" in conversation om Ni vill, if you will. 28 dMa, hata^ inte, icJce, trodde, tog, g6ra, Idt, veta, fel. love hate not believed took do, make, render let know fault 28. Vocabulary. kdrlek, love understdsig, to presume dygd, sag, sOk, sanning, finner du, virtue reward, wages, al- lowance saw look for truth tindest thou. mig. Examples. Jag alskar dig. — Hon hatar inte. — Jag togdet. — Det ar Del gOr jag for Eder alia, honom icke horadet. — Det ar bans fel. — Han understar sig. — Det ar deras dygders lOn. — Jag sag dem. — SOk sanningen, sa finner du deu. J alsken benne. — Han kan goradet. godt. — — Lat benne inte vetadet. Det gOr Ni b(3r honom Han troddedet. for Er. — - Lat Heiines karlek. jag 29. Exercises. We love him, but he does not love us. Thou canst do it. Did you take* it from him? I you. That is* nolbing'' to us. gave it to you. I gave it Fortune^ changes" (itself). Let her not hear*° it. Fetch** him, I will speak '^ with him alone. 2 jag gaf. 3 angar. 4 inte. 5 lycka. 6 vijnder. 7 huru. 8 skall ga. 9 horde. 10 erfara, fa veta. 11 lat honom komma 12 viil tala. How' will it go® with us? I heard' their children. 1 tog 30. Possesive Pronouns. Min, mine Singular Masc. Fern. Neuter, \om. min, mine min mitt. Gen. min, of mine. 29 Plural. Masc. Fern. Nom. mine, my mina Gen. mina, of my mina In the same way are declined : din, dilt, 1 1 line sin, silt, his. Neuter. mina. mina. Var, our. Singular. Masc. Fem. Neuter Nom. vdr, our vdr vdrt. Gen. vdr, of ours. Plural. Nom. vdre, ours vara vara. Gen. vara, of ours. Eder (er), yours. Singular. Masc. Fem. Neuter. Nom. eder (er), your eder (er) edert (ert). Gen. eder, of yours. Plural. Nom. edre (ere), yours edra (era) edra (era), Gen. edra, of yours. Note. In the old style mins, dins, vars, eders, were used. The s is now dropped — and only retained in Eders or Ers before some litles, as Eders or Ers majestdt — your majesty. 31. Examples. Det Sr mitt alskade barn. — Ni har mOrdat er dotter. — Var far kummer; vSnd* dig icke langre bort^ fran^ bans karleksfulla * bhckar. — Du skyr^ ej ISngre mina blickar. — Tjufvar" voro i ert rum'. — Jag vill gOmma® mig for liennes 1 vanda, to turn. 2 away. 3 from. 4 loving. 5 avoid. 6 ihief. 7 room. 8 to hide. 30 ,10 — Han valsignar sin Ogon. — SvSlj' inte ned' dina larar valgOrare. — SkOt" ni edra affarer'^ — Han sOker'^ inle deras sallskap. — Jag ar nedtyngd'^ af era valgerningar'\ — Var fars strano:het"'. — Barnens karlek till deras fOraldrar". Barnets karlek till sin (dess) far. Jaof ber om ursakt'^ De mina sOkte mig. 9 nedsvdlj'a, to swallow down, to suppress. 10 th', tear. 11 skota, to mind. 12 business. 13 soka , to seek. 14 to weigh down. 15 benevolence. 16 severity. 17 the parents. 18 your Grace. 32. Exercises. I have wronged' my friend. His resolution'' is taken'. Come'* my friends. He and his dauglhers. Your mothtr is still alive ^ Your child will hide from your eyes. She leaned^ her head' on® his (hans) shoulder®. The father, who (som) sees'" his dying'' daughter. I will loosen'^ your chains 13 1 jag bar lural. 2 beslut n. 3 fatladt. 4 kom. 6 lutar. 7 hufvud, 8 mot. 9 axel. 10 ser. skall losa. 13 kedja. 5 lefver annu. 11 do. 12 jag 33. Demonstrative Pronouns. Tf lis one. Singular. Masc. Fern. Neuter Nom. den den 1 det. Gen. [dens] dess dess dess. Plural. %, Nom. de, those Gen. deras, of I hose > of all g ^end ers. Dat. & Ace. dem, those J 31 This, this one. Singular. Masc. Fern. Nenfer. Nom. denne denna delta. Gen. dennes dennas deltas. Dal.&Acc. denna denna delta. Plural. Nom. desse dessa dessa, those. Gen. desses dessas dessas, ot those. Dat.& Ace. dessa dessa dessa, those. This same, that same. Singular. Masr. Nom. samnie Gen. sammes Dat.&Acc. sanima Fern. & Neuter. samma sanmias samma Plural. samma. sanimas. samma. Singular. Masc. Nom. den samme Gen. den sammes Dat.&Acc. den samma Fern. Plural Neuter. den samma \det samma de samma. den sammas del sam7nas de sammas. den samma del samma de samma. Note. 1. Thai one, is generaly translated by: den der. 2. The Pron.: den, del, is used when in connexion with a Relative Pronoun, as: del hordet, som du kOple, that table which you bought. 3. The Genitive dens, is only used of persons. 4. This, this one, is generally expressed conversation by: den hdr, del hdr. That, that one, by: den der, del der. m 32 34. Vo cab u lary. hem, home kalla, to call, name andra gdngen, second time trodde, believed kunskap, knowledge hedningj heathen utbildades, was perfected ddd, death fullkomlig, complete bortryckt, taken away mnn, mouth tva tredjedelar, two thirds frdn, from folkmdngd, population kust, cost trddde fram, stood lorth ropade. called pa, on, upon efter. after, by stenhOg, stone heap. Exam I p 1 e s. r detta nya hem gifte hon sig for andra g§ngen. — Denna kunskap utbildades till fullkomlig klarhet. — Det var den lilla systems mun. — De komma fran dessa kuster. — Den, som ropade efter honom. — Jag vill kalla dem, som trodde detta, hedningar. — Doden hade bortryckt tva tred- jedelar af dess folkmilngd. — Dessa bade tradde fram, och Gud vjilsignade dem, som trodde pS honom. — Den hSr stenhogen. 35. Exercises. In this house and in thai gaiden'. God be praised* for this joy^ It is the first time"" that I calP you by^ this dear' name®. This heart is cold. I saw him in the same town*. That man's wife'" is dead'*. This one here is my friend, that one (there) is my enemy, and the other (that one) is indif- ferent to me'^ 1 tradgard m 2 lofvad vare. 3 gladje f. 4 forsta gangen. 5 namner. 6 vid. 7 kar. 8 namn n. 9 slad m. 10 maka. 11 dod. 12 likgiltig. 33 36 RrlntiTc Pronouns. The Relative pronouns in Svvedisli arc: Iwilken, (m. f.), wliicli; hvilket (n.) 6om, which, who; is not declined. Who. which that. s in- u 1 a r. Masc. & Fern. Nenter. ^om. hvilken hvilket. Gen. hvilkeiis hvilkets. Plural. Masc. Fern, & Neuter. Nom. hviJke hvilka. Gen. hvilkas hvilkas. Dat.&Acc. hviJka hvilka. Note. Instead of the Genitive hvilkens, hvars is used from the antiquated hvar. Nu^ now vacklar mot^ staggers towards tjetist^ occupation, busi- ness, employ- ment 37. V c a 1) u 1 a r y. hnide^ erhdlla, yenningar^ vilja, Ofriye, conld receive money will others, the rest. Exam |) 1 e s. Du iir den som nu vacklar mot grafven. — J iiren men- niskor, som fOrbannade honom. — En god tjenst under hvil- ken hon kunde erhalla en summa penningar. — Han ar en man, hvars vilja ar starkare an alia ofrigas. Lenstrom's Swe).000 70 en million . . . 1,000,000 Note. 1. The units between 20 to 100 are added as in English, as: 24 tjugu fijra, 97, nittiosju. — In the hundreds the smaller number is prelixed as in English: 300 trehun- dra, 3000, tretusen. In the year 1826: dr ett tusen dtla hundra tjugu sex. 2. The forms in e, as: nie, tie, are only used in com- mon life. 3. Tvenne (tvdnne) is used instead of tvd if two people or things belong together. 4. The old form tve, two, is only used in compounds as: fvekamp, duel — tvekOnig, of two genders — tvetydig, double meaning — also bdda, bdgge, both, from biigge tvd, both of them. 46. Examples. Hit* med fyra nitnaglar'M — Om^ sju manader* dansar jag'* icke mer. — Han bar varit* bar fem veckor' och tre dagar. — Jag arbetar^ for tva. — Jag sag der tvenne brO- der. — De voro trettiosju kaptener^ hundratio lojlnanter'^ femhundra aderton sergeanter*', och tv§ tusen fyra hundra fem- tioatta soldater. — Aret'"^ ett tusen atta hundra fyratio alia. 1 biilier. 2 rivet. 3 in. 4 month. 5 I dance. 7 week. 8 work. 9 captain. 10 lieutenant. 12 year. 6 has been. 11 sergeant. 38 47. Exercises. There were three hoys, four girls, nineteen men, 25 women \ 33 old men^ and 42 old women ^ The clock strikes'* six. That makes^ 21 rixdollars^ London has 3 millions 8 hundred and 50 thousand inhabitants', Paris has one miUion 850 thousand, Vienna 830 thousand 853, Berhn 960 thousand 693. 1 qvinna (l^t D.). 4 klockan slar. (4ii» Dec!.). 2 gubbe (2"d Decl.). 3 gumma (l^^ Bed). 5 det ar. 6 riksdaler (4*'' Decl.). 7 invanare 48. 2. Ordinal Nambers. dm fOrste, a, det ft 'rsta the P* den adertonde . the 18*^ - andre, a, det m ndraihe 2°^ - nittonde . . the 19*^ - tredje . . . . Ihe 3^*^ - tjugonde . . the 20*^ - fjerde . . . the 4*^ - tjugufemte . . the 25*^ - femte . . . . the 5*^ - trettionde . . the 30*^ - sjette . . . the 6*^ - fyrtionde . . the 40*^ - sjunde . . . . the 7*^ - femtionde . . the 50*^ - attonde . the 8*^ - sextionde . . the 60*^ - nionde . . . the 9*^ - sjut tionde . . the 70*^ - tionde . . . the 10*^ - dttionde . . the SO*'^ - eJfte . . , . the 11*^ - nittionde . . the 90*^ - tolfte . . . . the 12*^ - hundrade . . the 100*^ - trettondc . . . the 13*^ - tvd hundrade . the 200*^ - fjortonde . . . theH*^ - tusende . . . the 1000*^ - femlonde . . . the 15*^^ - tio tuseiide. ihe 10000*^ - sextonde . . the 16*^ - hmidra tusende - sjuttonde . . , the 17*^ the 100,000'^ 49. 3. Collective, Proportional and Fractional Numbers. for det fOrsta, lor the first enahandaA ^^ ^^^ j^j^^ en slags, j fSr m Ijcrde, lor Ihe 4'" tvahamiaA ^^j. ^^^ j.^,^^^ ferst, lii-stly Ivaslags, J 39 half, en fjerdedel,] en fjerding, J tre fjerdedels, en tredjedel, en dttondedeJA en at ling, J halfannan, \ halfannat, Neut.j halflredje, halffjerde, en lidlft, en halfva, en halfde/,, ett par, ett tolft ett dussi in,] half a quarter lliree ([uarters a third an eighth one and a hall' two and a hall' three and a half half a pair a dozen en skock, three score (60 pieces) en gang, once tvd ganger, twice tio ganger, ten times end a. da,] enkel,] dnbbel, tvdfaldig, Ivafallt, treduppel, trefaldig, trefallt, . mange, ndgre, alle, single double twofold threefold many some all ett tjog, { a score 20 pieces allahanda, all sorts fa, few den siste, the last. 50. Examples. Det forsta smultronet*. — Andra scenen* af skadespelet^ — Tredje akten ar trakig^ — Arbete forst, noje^ sen^ — Han er den Ivahundrade. — Den femtiofemte. — Han lefde' an nil* tre Ijerdedels timma. — Klockan slar tre (jvarter till tre. — Han fick^ halftredje riksdaler. — Hon koper'° tv§ femtcdels pund**. — Ett diissin strumpor'l — Jag sag honom fyra ganger. — Vi fingo*^ detla till halfs'^ — En eiida gad- da*^ — Ett par stora lofruskor^'. — Sedan en hall'iimma'''. 1 strawberry. 2 sceno. 3 play. 4 tiresome. 5 amusement. 6 aft- erwards. 7 live. 8 yet. 9 he received. 10 to buy. 11 pound. 12 stocking. 13 we received. 14 to half. 15 pike. 16 green branch. 17 since half an hour. 51. Exercises. The first day' of the week^ is called^ Mond;iy\ the second Tuesday ^ the (hird Wednesday", the fourth Tluirs- 1 dag. 2 vecka. 3 heler. 4 mundag. 5 tisdag. 6 onsdag. 40 day^, the firih Friday* the sixth Saturday* and the seventh Sunday '°. It is the 24^^ of April. The ^2^'^. I remained there'* 5 hours. The clock strikes a quarter past four. That is a douhle sin'^ Four times 1 warned'^ him. 8 fredag. 9 lordag. 10 sondag. 11 jag qvarstannade. 7 (orsdag. 12 synd f. 13 varnat. PraftlcCe ]tar Ni tva Den f'Orsta gangen. Den sistn gangen. Hum mniiga ganger? Tre ganger. Flera ganger. Hum manga ganger varit pn teat em? Jag har varit der bar a ganger. Hvad har Ni gjort? Jag har icke gjort nagot. Ar Ni sjuk? Jag dr dct icke. For star Ni mig? Jag fOrstdr eder. liar M forstatt niannen? Jag har fOrstdtl honoiv. Jag Mr eder, men jag forsldr eder icke. Klockan nio pa morgonen. Klockan eJfva pa ajtonen. Hum Idnge? En dag. En timme. En minut. Eit Ogonblick. The first time. The last time. How many times? Three times. Several times How often have you been in the theatre? 1 was only there twice. What have you done? I have done nothing. Are you ill? JN'o 1 am not. Do you understand me? 1 understand you. Did you understand the man? I have undei'stood him. I hear you but I do not under- stand you. At 9 o'clock in the morning. At 11 o'clock at night. How long? A day. An hour. A minute. An instant. Reading Lessons with Interlinear Translation; 1. The Vowels. A. — E En vacker stad. Vatlnet var kallt. Elden brann A hcanlirul town. The water was cold. The Gi'e burned heJa dagen. Han har crsatt henne del. Hen' A (he whole day. He has compensated her for Ihal. Mr. A var en erfaren man. Var Jian ensam? Alt benianna. Det was an experienced man. Was he alone? To man. The rena valtnet, Han gaf dem ett bredt band. De sade pure water. He gave them a broad band. Tliey said att de hade sett banken. Har han mat? Eft matt sken. that ihey had seen the bank. Has he food? A i'aint light. Var han staik? Det var en sed. Han har sett plaisen. Was he strong? It was a custom. He has seen the place. Att efterspana en. En egenskap. Dagen var klar. Han To search for one. A qu.ilily. The day was clear. He var (adder. Hcnnes fader var hem ma. Daggen fa Her. was godfather. Her father was at home. The dew falls. 2. I. <►. c. De gripa honom. Gif mig en griffel. Han tog They seize him. (iivc me a slale-[)encil. He caii^^ht ire fiskar. De kommo hopfaJs. Kan han hoppa? En three lishes. They came iu heaps. Can lie jump? A 42 from man. Att holia mat. De inviga platsen. Det hade pious man. To cook food. They consecrate the place. It had varit ohelsosamt att ho der. Tag min hok. Hon tog den been unwholesome to Uve there. Take my book. She took it hort. Mitt kort var icke der. Han har vackra rosor. Den- away. My card was not there. He has beautiful roses. This na socken har hlott en prest. En son. Konungen var parish has only one clergyman. A son. The king was med honom. Han var i denna orden. Att tala ett ord. vviih him. He was in this order. To speak a word. Bordet var af marmor. Till Herrans lof. Den vackraste The table was of marble. To the Lord's praise. The most beautiful blomman. En blomstrande stad. Ett kort tal. Molnet flower. A flourishing town. A short speech. The cloud utbreder sig. Min moster var med henne. En tung stil. spreads. My aunt was with her. A heavy style. En stor mur, Har du murhruk? Hennes morbror kom in i A great wall. Have you mortar? Her uncle came into rummet. the room. 3. Y. A. A. 6. En dygdig qvinna. Rddet dr godt. On ar A virtuous woman. The advice is good. The island is mycket stor. Att akalla var Herres bistdnd. Delta hus dr very great. To implore our Lord's assistance. This bouse is hdgre dn det der. Manen lyste Mart i Mundags. bigher than that. The moon shone brightly last Monday. Hon at fyra oslron. Att a tjnfvar blefvo tagna. Hon sdlde She ate foui" oysters. Eigbt thieves were taken. She sold hasten. De kommo fdrr dn du. Askan slog ned i the horse. They came before you. Th(! tbunder struck the trddet. HOet dr icke torn dnnu. Mdrkret tilUog. Det tree. The hay is not dry yet. Tbe darkness increased. It var Gilds ord. Den nya baten dr fdrdig. Ldset dr nytt. was God's word. Tbe new boot is ready. The lock is new. 43 4. The Consonants. B. C. II. F. En Christen bdr hatidia enliyt sin store Mustares A Christian ought to act accor(Hng to his great Master's Idr^a. Chefen dr icke med oss. Barnet hade shofler. docti'ine. The cliief is not with us. The child had the kin^'^'sevil. Bdfven tog bort min dufva och dOdade henne. De voro The fox took away my dove and killed it. They were mycket torfticjt klddda. Carl var mycket djerf. Det dr sd very poorly dressed. Charles was very bold. It is so landtligt hdr. Choret dr hredt. Denna charad dr rdtt rural here. The choir is broad. This charade is really rolig. Hdlan var femtio alnar djup. Hon dkte i en amusing. The cave was filly ells deep. She rode in a chds med en hdst. Gif honom hrefvliskan. chaise with one horse. Give him the letter-bag. 5. G. II. .1 li. E71 gnista foil pa golf vet. Flickan hade en stor lirage. A spark fell on the floor. The girl had a large collar. Vetta kott dr ganska segt. Karlen har icke skjutit en enda This meat is very tough. The man has not shot a single fogel. Herr G. dr fOdd i Norge, men dr nn bosatt i bird. Mr. G. was born in Norway, but is now established in Sverige. Jag kan icke gilla hvad han sade. Konungen Sweden. 1 can not approve of what he said. The king gynnade denna religion. De bestego berget. Jag skot favoured this religion. They ascended the mountain. I shot vargen. Det var en hel legion. Eit verkligt geni. En the wolf. There was a whole legion. A real genius. A page kom emot mig. Ar delta hiifvud gjutet? Hvem har page came towards me. Is this bead cast? Who bas 44 gjort det? Menniskan dr dddlig. Kaptcn H. bar segJat omkring done it? Man is mortril. Captain H. has sailed roijnd Jordan. Fdrgen dr skarlakansrOd. En vacker guldkedja. the world. The colour is scarlet. A beautiful gold chain Kan dii k6ra? Flickans kjortel var for Idng. Hjorten Can you drive? The girl's petticoat was too long. The stag stannade fOr alt hvila. Hon var ute i kylan. Den him- stopped to rest. She was out in the cold. The heav- melska syn som han sag. enly vision which he saw. 6. L. M. X. P. Q. Karlen var lam. Jag sag ett litet lam vara qvarnen. The man was lame. I saw a litlle lamb near ihe null. Efier det regnar skola vi fara hem i en vagn. Han dr As it rains we shall drive home in a carriage. He is en man som har sett verlden. Damerna sade, att det a man who has seen the world. The ladies said that there var for mycket dam. Del Ijufva Ijudet af hennes rOst. Vi'nden was too much dust. The sweet sound of her voice. The wind rasslade i qvistarne och afbrOt lugnet. Vattnet var sounded in the branches and interrupted the calm. The water was ndstan Ijumt. Kaplen P. hade ett tamt lejon med stg. almost lukewarm. Captain P. had a tame Hon with him. 7. R. S. T. V. X. Z. Han dr en god skytt. Nn, da stjernorna skina. He is a good shot. Now, while Ihe stars are shining. Vi voro der till den sjunde dagen. Mannen har tjenat mig We were there till the seventh day. The man has served me i tjugu dr. Dessa dro bans initial bokstdfver. Hum manga twenty years. These are his initial letters. How many aktier har du? De fingo blott en yortion hvar. Vdgen shares have you? They got only one plate each. The road 45 gicJc i zigzack. lion har tagit manga lektioner i mv^ik went in zigza<,^ She has taken many lessons in nuisic. Konniig Oscar besteg thronen. King Oscar ascended the throne. 8. The Accent and length of the Vowel. De hade inga medel att fdrse sig med kUider. They had no means of sui)|)lying tliemselves with ck)ilies. Hnn skulk hestdmma om han ville antaga denna proposition. He should decide if he would accept this proposilioii. Modren har agat silt ham. Den unga damen hade en The mother has punished her child. The youi)<,^ lady had an agat pa fingret. K. skickade ett fOrhnd. Hans svdger agale on her finger. K. sent a prohihilion. His hrother-in-law ville icke forhinda sig att betala rdkningen. Jnom en kort would not engage to pay the accouiil. \Viliiii» a short tid hade han fOrlorat hela sin egendom genom kortspel. Delta time he had lost all his property at cards. This dr ett fOrhud till ndgot ondt. Han bldste trumpet mycket is a haihinger of evil. He blew the trumpet very vdl. Det der fruntimret var sd trumpet. De hade en ther- well. That lady was so sullen. They had a ther- mometer i formaket. Jag var pd speklaklet i gar, mometer in the drawing-room. 1 was at the theatre yesterday, det var Mile. Linds recett. Fru B's broder har gait igenom it was iMiss Liiid's benefit. Mrs. B's brother has £fone Ihrou^h en fulUtdndig akademisk kurs. E. kopte en tomt fOr all a complete academical course. E. bought (a) ground to ^1199^ ^^^ tealer. Pd resan till Rom. De drncko bara build a theatre. On the journey to Home. They drank only rom. TIan tog ett tag med sig i bdten. Bar du ndgon rum. He took a rope with him in the boat. Have you any bot fOr tandverk? Kapten A. har varit vid hofvet. cure for toothache? Captain A. has been at court. Hdstens hof var skadad. Han bara Inlsade att lolsa The horse's hoof was injured. He only pretended to pilot 46 fartyget. Han hade sa ddliga don. Delta bidckhorn cir the vessel. He had such had tools. This inkstand is gjordt xitaf bleck. Hans verk dro utgifna i sex volunier. made of tin. His works are puhlished in six volumes. Han lade en art pa kortet. Han hade fOr mycket vett, alt He laid a pea on the card. He had too much sense, to Idsa erl href. Denna leva dr fOr torr. Knifven liar (en) read your letter. This clay is too dry. The knife has a ddlig egg. De dlo dgg till frukost. Denna Idra dr falsk. bad edge. They ate eggs for breakfast. This doctrine is false. Del var ell lomt glas pa bordel. Skicka ell fOrhud. [vance. There was an empty glass on the table. Send a messenger in ad- 9. The Nouns. En vacker hdst. Ell slorl land. En ny hok. Tva bida A fine horse. A great country. A new book. Two blue dgon. En liten bokstaf. Den hOga boken. En talrik arme. eyes. A httle letter. The high beech. A numerous army. En hvit land. En gang i veckan. Del flitiga biet. Go da A white tooth. Once a week. The industrious bee. Good oslron. Den bdsta sangaren. Ell nadigt svar. En ung oysters. The best singer. A gracious answer. A young baron. Ett elakl sinne. En gammal ide. Den Idnga natlen. baron. A bad mind. An old idea. The long night. Mycken vdrme. Den stora sWfveln. En droppe. En skOn ^Iuch warmth. The large boot. One drop. A beautiful bra. Den goda sonens beloning. Den Idrda mannens rdd. bridge. The good son's reward. The learned man's advice. En liten kammare. Trdnga gator. Fern tiinga svdrd. Den A little chamber. Narrow streets. Five heavy swords. The fOrsta sladen. Det tjugu-femle kapillet. Sma barn. Grofl first town. The twenty tilth chapter. Little children. Coarse kJdde. Manga rum. En hand. En Irogen Ijenare. Tvd cloth. Many rooms. One hand. One faithl'ul servant. Two yngre barn. Blida folterna. Den 15^® Jannari. Flickans younger children. Both feet. The 15*^ of January. The girl's 47 Sde, Ell vackert regimente. En Idrorik fahel. Eft slort fate. A line regiment. An instructive fable. A large bageri. Elt silfver-spdune. En sk&n rdsi. Den taliga bake-house. A silver buckle. A beautiful voice. The patient Idraren. Del hOga her get. Elt leende ansigte. Elt stort bo. teacher. The high niount.iin. A smiling face. A large nest. Elt tnngt hufvud. Fyra silfver-bdgnre. Den graa gdsen. A heavy head. Four silver goblets. The gray goose. Ett litel fdngelse. Den breda randen. A little prison. The broad stripe. 10. The Pronouns. IJan har min nya bok. Vi voro i deras trad gar d. Gossen He has my new book. We were in their ganlen. The boy tog sin hatt. Har du varit der? Var hon inne sjelf? took his hat. Have you been there? Was she in herself? Hundarne belo hvarandra. De bemddade sig. Delta hns The dogs bit each other. They exerted themselves. This house dr sldrre dn det der. Har soldaten skadal sig? De der is larger than that. Has the soldier hurt himself? Those b6ckerna dro mera intressanla dn dessa. Din kammare dr books are more interesting than these. Your chamber is mindre dn min. Johan har fOrloral sina handskar. Har smaller than mine. John has lost his gloves. Has Hr. N. sina egna hdslar? Carl hade tagit hans papper. Mr. N. his own horses? Charles had taken his paper. HvUkens vagn dr denna? Endera masle ga. Hvad har Whose carriage is this? One of the two must go. What has han der? Hvem sag du? Hvilka dro de vackraste? he there? ^Yhom did you see? Which are the most beautiful? Hvilken skOn ntsigt! Man far icke vdnta fOr myckel What a beautiful prospect! One must not expect too much af barn. Hvilken skOnhet hon dr! Har du nagon bok from children. What a beauty she is I Have you any book att lana mig? Det kommer en alt skralta. Man maste fOrsvara to lend me? It makes one laugh. One must defend 48 sig. Sag du nagot? Jag gar till honom hvarje dag. oneself. Did you see any thing? 1 go to him every day. Evilkendera vill du taga? Har hon en annan penna? De Which will you take? Has she another pen? They hafva andra planer. Flickan tog sina pengar. have other plans. The girl took her money. 11. The Verbs. Vi hafva varit der. Kaptenen har kallat oss. Hr. B. We have been there. The captain has called us. Mr. B. hade hedrat mig. Shall karlen vdnta? Hvar sitter din had honoured me. Shall the man wail? Where does your bror? Alskas konungen af sitt foUi? Hennes mor lefde brother sit? Is the king loved by his people? Her mother lived da. Gossen teg. Jag lade knifven pa bordet. Den then. The boy was silent. I laid the knife on the tahle. It ligger der dnnu. De gingo till staden. Det sades i min lies there still. They went to town. It was said in njy ndrvaro. Han har gjort denna 'am bra. Han dOr af svdlt. presence. He has made this frame well. He dies of starvation. Tiden nalkas. Hvar vistas din svager? The lime approaches. Where does your brother-in-law live? Vi hdrde Mile. Lind sjunga. Fienden har flytt. Hans syster We heard Miss Lind sing The enemy has lied. His sister spelar bra. Bctjenten leder hasten. Hon hade bjudit mig. plays well. The servant leads the horse. She had invited me. De bo pa Ny-gatan. Han kOper jern. Flickan blyges. They live in New street. He buys iron. The girl is ashamed. De Idsa Tyska. Generalen sdger att det skedde igar. They read German. The general says that it was done yesterday. Hnnden star derute. Att gala. Vi skola fara till London. The dog stands out there. To crow. W^e shall travel to London. Asnan drag kdrran. Har du funnit boken? Dufvan flyger The ass drew the cart. Have you found the book? The pigeon flies Ofver taket. Trcidet vitxer, 'fjufven har stulit en rock. over the roof. The tree grows The thief has stolen a coat. 49 SvaJien samm (ifver sjOti. Han tvingar mig att taJa. Hc'iaten Theswan swam over the lake. He obliges me to speak. The horse hiter honom. Officeren hefaller. Han fruktas. Ljuset bites him. The officer commands. He is feared. The candle brinner. Kusken sldr hdstarne. Del fryser i dag. Det burns. The coachman heals the horses. It freezes to day. It later sa vackert. Muren faller. Far ly get sjunker. sounds so beautifully. The wall falls. The vessel sinks. 12. The Particles. Er. B. var hemma. De voro tune ndr jag kom dit. Mr. B. was at home. They were in when I came there. Hvar har dn varit? Han gar gerna hem. Hennes syster Where have you been? He goes home willingly. Her sister red mycket Idngsamt. Jakob stiger tidigt npp. Del dr vdl rode very slowly. James rises early. It is well gjordt. lion kan ej (icke) komma. Jag har varit har Idnge. done. She can not ^.ome. I have been here long. Taflan dr mdlad af Professor S. Vi gingo genoni tre The picture is painted by Professor S. We went through three rum. Slatyn stod emellan tvd pelare. Du kdrde fOr rooms. The statue stood between two pillars. You drove too fort utfOr backen. Skola vi gd nppfOr delta berg? quickly down the hill. Shall we walk up this mountain? Detla kldde kdptes hos Hr. B. Hum dags skall du This cloth was bought at Mr. B's. At what time shall you fara? Han har boll dels hos mig, och dels hos niin bror. start? He has lived partly with me, and partly at my brother's. Lammet kom (iter till oss. Om Robert kommer, skicka honom The lamb came again to us. If Robert comes, send him till mig. Hvarken han eller jag kan vara der. Ndr kan to me. Neither he nor I can be there. When can delta vara fdrdigt? Det var icke min halt, ulan din, som this be ready? It was not my hat, but yours that han tog. Vi sago skeppet som del seglade fdrbi. Han har he took. W'e saw the ship as it sailed past. He has Leastrom's Swedish Grammar. • 4 50 gdmt hundratals dnkater. Dessa hufvuden dro ilia gjorda. concealed luindreds of ducats. These heads are badly done. Ean salt hakom oss. Kom han da du ropade? Fienden She sat behind us. Did he come when you called? The enemy kom emot oss. Denne man har ock varit der. Han helsade came against us. This man has also been there. He called pa oss da och del. Fiickan ritar temligen bra. Regementet upon us now and then. The girl draws toleral)ly well. The regiment marcher ade framnt. Kom Ijudet utifrdn eller inifrdn? marched forward. Did the sound come from without or within? Collection of Words. 1. The IniTorse. Gnd, ni.. God Iidia, f., heat skapare, m., creator vdruia, f., wariiilli vdsende, n., being kOld, m., cold shapelse, m., creation flamma, f., flame verld, r., world bh'xt, m., lightning nahii% r., nature a ska, 1"., thunder element, n., element s^orm, m., storm Zm/"/, m., air regn, n., rain e?(/, m., lire s?j()', n., snow jord, f., earth /?a//e/, n., hail vatten, n., water tdcken, n., fog himmel, m., sky /ros^ m., frost stjerna, f., star is, m., ice planet, m., planet /Zorf, m., river so/, f., sun Aa/", n.,1 sea wane, ni., moon sji>, m.,j m.n^ken, n., moonshine sirtf/?*,! stream nymdne, ni., new moon «» 1 /jMS, n., hght wmrf, m.. wind marker, n., darkness 6', f., island mo/w, n., cloud land, u., IaQ(i regnhdge, m. , rainbow 2. Time auil Seasous. Tid, ni., time vdr, t'., spring (irs/id, m., season sommar, m., >uinmer 62 hdst, m., vinler, m., ar, n., mdnad, m., vecka, f., dag, m., timme, m., qva?^ m., minut, m., aiitumn winter year month week day hour quarter of an hour minute morgan, PI. mornar, morning fOrmiddag, m., forenoon noon , afternoon evening night midnight the weekdays Sunday Monday middag, m., eftermiddag, m. afton, m., 1 PI. aftnar,] natt, m., f PI. natter,] midnatt, m., veckodagarne, sOndag, m., mdndag, m., tisdag, m., onsdag, m., thorsdag, m., fredag, m., Kfrdag, m., Manaderne, Januari, Fehruari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Angusti, September, October, November, December, nydrsdag, m., pas/r, f., pingst, f., jm/, m., Tuesday Wednesday Thursday Friday Saturday the months January February March April May June July August September October November December New Year's Day Easter Whitsuntide Christmas. 3. Animals. ett lejon. a lion en katt. a cat (f.) en lejoninna. a lioness en lit en rdlta, a mouse en tiger, a tiger mdssen, the mice en bjOrn, a bear en oxe, an ox en varg. a wolf en ko. a cow en raf. a fox korna. the cows en apa. a monkey en kalf. a calf en elephant, an elephant ett far, a sheep en hast. a horse ett lam, a lamb en dsna. a donkey en get, 1 PI. getter,] a goat en hjort. a stag en hare, a hare ett svin,] en gris, J a pig en kanin. a rabbit en hund. a dog 53 Fdglar, fdgebi, Omen, hOken, svauen, storken, korpen, krakan, gOken, dnfvati, tuppen, ho nan, kycklingarna, gdsen, ankan, ankorna, sndppan, Idrkan, ndktergalen, svalati, sparfven, insekter, en orm, en groda, Birds, Insects birds the bird the eagle the hawk the swan the stork the raven the crow the cuckoo the pigeon the cock the hen the chickens the goose the duck the ducks the sni[)e the lark the nightingale the swallow the sparrow insects a snake a frog and Fishes. 671 mask, en spin del, en fluga, en fjdril, ett hi, en geting, ett imjgg, \ en mygga, J fiskar, en fisk, en hvalfisk, en lax, en sill, en skdldpadda, en hummer, en krabha, en ostra, 1 PI. ostron,] en (jddda, en karp, en al, en fiskare, ett ndt. a worm a spider a flv a butteitly a bee a wasp a gnat fishes a fish a whale a salmon a herring a turtle a lobster a crab an oyster a pike a carp an eel a fisherman a net. en planta, ett trad, en qvist, ett blad, frukten, en ek, en bok, en poppcl, en hjOrk, en gran, murgrOn, Plants^ a plant a tree a branch a leaf the fruit an oak a beech a poplar a l3irch a fir ivy 5. Fruit and Flowers. ett dppeJtrdd, an apple-tree ett pdrontrdd. a pear-tree ett dpple. an apple ett pdron, a pear ett plommon, a plum en aprikos. an apricot ett fikon. a fig en vindrufva, a grape ett kOrsbdr, a cherry ett smultron, a strawberry clt vinbdr. a currant 54 ett krushdr, a gooseberry sahten. the salad en citron, a lemon potates. potatoes en appelsin, ail orange blomster, flowers en ndt. a nut ett blomster, (en en kastanje, a chesniU blomma) a flowci en melon, a melon en ros, a rose blomman, the blossom en neglika, a pink spenaten. the spinach en tulpan. a tuhp kalen, the cabbage en lilja. a hly blomkal. cauliflower en violblomma, a violet sparrisen. the asparagus fOrgdtmigej, furget-m( 6. The Human Rody. en menniska, , man axel, shoulder lifvet. the life rijggen, the back (loden, the death armen. the arm kroppen, the body knylnafven, the list benen, the bones handen, the hand hufvudet, the head hdnderne, the hands haret. the hair ett fingor a finger ansigtet, the face tummen, the thumb ett Oga, an eye nagel, nail Ogonen, the eyes brostet, the chest Ogonlocken, the eyelids kniiet, the knee Ogonbryn, the eyebrows benet. the leg ett ova, an ear foten, the foot kronen, the ears fCtterna, the feet hakan, the chin hjertat. the heart ndsan. the nose lungan. the lung Idppen, the lip magen, the stomach munnen. the mouth skratten. the laughing tanden, the tooth graten, the crying tdnder. teeth en suck. a sigh tungan, the tongue nysningen. the sneezing. halsen. the neck 5f 7. Relations. FnmiJjen, the family en son, a son fOrdldrarne, the parents en doiter, a dau^diter en far, a father sdnerne, the sons en mor. a molher doltrariia. the daughters mddrarna, the mothers en bror, a brother farfar. father's lather, brdderne. the brolhers grandfather en syster a sister morfar, mollier's father, svager, brother-in-law grandfather svdgerska, sister-in-law [armor. father's mollier. onkel, uncle grandmother kusin. cousin mormor, mother's molher, faster, aunt grandmotlier brOllopet, the wedding svdrfar father-in-law giftermalet, the marriage svdrmor, mother-in-law enkling. widower mag, son-in-law enka. widow sonhustru. daughter-in-law gosse. boy ett barn. a child flicka. girl. The 8. To>vii. Staden, the town torget. the niiirket stdderne, the cities, towns gatan^ the street hufvudstaden, the capital gran den. the lane byggningar, houses en gdrd, a yard slottet. the palace bOrsen, the exchange ki/rkan. the church tuUhuset, the custom- kyrkogdrden , the church-yard house klockan, the clock spisqvartejy 't the dining- stadsporten, the gates room bryggan. the bridge krogen, the public fOrstdderne, the suburhs house huset, the house en by, a village ett klosler, a monastery lyklan, the lantern bibliolheket, the library en springhrmui, a fountain radhiiset, the townhouse boningsliiiS(^t, the house, the hospitaJet, the hospital dwelling fattighuset, the poor-houses taket. the roof fdngelset. the prison fOnstret, the window 56 porten, 1 ddrren,] the door salen, the drawing room kdket, the kitchen mat salen, the dining trappan, rummet, the steps, stairs the room room sofkammaren, the bedroom 9. House Furniture. Husgerdd, scingen, handduken, furniture the hed the towel lampan, tallriken, en knif, the lamp the plate a knife madrassen, the mattress en gaffel, a fork draglddan, stolen. the chest otdrawers the chair en sked, bordsduken a spoon , the table-cloth hordet, the table saltkar. a salt-cellar soffan, spegeln, mdlningen^ Ijusstaken, the sofa the looking-glass the picture the candlestick glaset, flaskan, tvalen. the glass the bottle the soap. 10. Eating and Drinking. Ndringen, the nourish- kalfsteken, the roast veal ment kmtet. the meat mdltiden, the meal korfven, the sausage frnkosten, the breakfast pastejen. the pie middagsmaltiden, the dinner puddingen. the pudding aftonmaltiden. the supper pannkakan. the pancake vdrden, the host soppan, the soup vdrdinnan. the hostess mjOlken, the milk gdsten. the guest smdret. thd butter hrOdet, the bread osten. the cheese kakan, the cake ett dgg, an egg kokt kOtt, n., boiled meat salateti, the salad oxkoltet. the beef oljan, the oil farkOttet, the mutton dttikan the vinegar oxsteken, the roast beef sockret, the sugar skinkan, the ham senapen, the mustard 67 saltet, the salt the, n., tea peppar'n, the pepper kaffc, n., coifee drycker, drinks porlvin, n., port vinet. the wine champagne, n ., champagne rum, the rum fransktvin, n, ,, claret vattnd. the water rhensktvin, n. , hock limonaden, lemonade kypare. waiter drickat,] diet, I the beer 11. Dress. Kappa, cloak ' tofflorna, the slippers rocken, 1 syrtnlen,\ the coat kdppen, the stick b or si en. the brush hyxorna. the trowsers kammen, the comb byxhdngslor, braces kjorteln, the gown kalsonger, drawers en klddning, a dress strumpau, the stocking nnderkjorteln. the petticoat halsdnken, the necktie fOrklddet, the apron ndsdnken. the handkerchief band. ribbon skjortan, the shirt schalen. the shawl hatten. the hat knappnalen. the pin stOflarne, the boots ringen. the ring skorna, the shoes muff en, the muff halskrage, collar parasollen. the parasol fickan, the pocket paraplyet, the umbrella. handskarne. the gloves 12. Travelling. Hotell, vctrdshis hotel, inn Vdrd host Jungfru housemaid Borstare boots Resbetjent commissioner Portvakt porter A f trade closet Pa jernvdge: n on the railroad 58 Jag dnskar en fdrsta (andra) kiassens hiljelt. Hvad lieter dngfartyget? Ndr komnia vi till 5.? / afton klockan — Kdnner Ni etl godt hotell der? Ja, hotellet X. Jag stannar hdr blott en limine och reser genast vidare. Jag stannar hdr endast Ofver natten och reser i morgen bittida. Nu sdttes tdget i gang. Hvad heter ndsta station? Far man rOka hdr? Nej; detta dr endast tillatet i rOkkonpen. Far jag bjuda er en cigarr? Nej, jag tackar, jag rOker ej. Hvilka vackra partier vi resa igenoml Eur langt dr det dnnu till ndsta station? Vi dro straxt framme. Snart komma vi till stationen, der det spisas middag. Hvad heter den vackra egen- domen (kyrkan) hdr till vensler, till hOger? Nu stannar tdget. Vi dro vid stationen. I want a ticket for the first (second) class. What is the name of the steamer? When shall we he in S.? This evening at — Do you know a good hotel there ? Yes, the hotel X. I only remain here one hour and proceed at once. I only stay here over night, and leave to morrow early. The train is starting. What is the name of the next station ? May one smoke here? No; that is only permitted in the smoking coupe. Can I offer you a cigar? No thanks, I do not smoke. What heautiful country we are passing through! How far is it to the next sta- tion? W^e are soon there. We shall soon be at the sta- tion, where we dine. What is the name of that pretty estate (church) on the left? on the right? The train stops. We are at the station. Easy Dialogues.*) 1. Eating and Drinking. Are you hungry? Ar Ni liungrig. 1 have a good appelile. Jag har god aptit. 1 am very hungry. Jag ar rnycket hungiig. Eat sonielhing. At nagonting. What will you eat? Hvad vill Ni ata? What do you wish to eat? Hvad Onskar Ni att ata? You do not eat. Ni ater icke. 1 beg your pardon, 1 eat very Jag ber om ursakt, jag iiter heartily. ganska dugtigt. 1 have eaten very heartily. Jag har atit ganska uiycket. I have dined with a good ap- Jag har atit middag med god petite. aplil. Eat another piece. At litet till. I can eat no more. Jag kan ej taga nSgot mera. Are you thirsty? Ar Ni torslig? Are you not thirsty? Ar Ni icke torstig? I am very thirsty. Jag Sr ratt tOrstig. 1 am dying of thirst. Jag dor af torst. Let us drink. Lat oss dricka. fiive me something to drink. Gif mig nagot att dricka. Will you drink a glass of wine? Vill Ni ha ett glas vin? Drink a glass of beer. Tag Er ett glas Ol. Drink another glass of wine. Di'ick ett ylas vin till. Sir, I drink to your health. Jag dricker Er skal, min Herre. I have the honour to drink Jair har den iiran att dricka r> your health. Er skal. *) The best phrase book for Swedish Conversation is Lonstrom's Swedish and English Dialogues, price 29. It contains the most neces- sary Phrases and Idiomatic Dialogues for pi'actical use in Sweden, and is indispensable for a rapid acquisition of the language. Published by Messrs. Hachette and Company, 18 King William Street, Charing Cross, London. 60 2. Going and Where are you going? I am going home. I was going. to your house. From whence do you come? I come from my hrother's. I am coming from church. I have just left the school. Will you go with me? Where do you wisli to go? We will take a walk. We will take a walk. With all my heart; most will- ingly. Which way shall we go? Any way you like. Let us go into the park. Let us call for your brother on our way. As you please. Is Mr. B. at home? He is gone out. He is not at home. Can you tell us where he is gone? I cannot tell you precisely. 1 think he is gone to see his sister. Do you know when he will come back? No, he said nothing when he went out. Then we must go without him. Coming. Hvart gar Ni? Jag gar hem. Jag gick till Er. Hvarifran kommer Ni? Jag kommer fran min bror. Jag kommer ur kyrkan. Jag gar ur skolan. Vill Ni ga med mig? Hvart vill Ni ga? Vi skola ga ut och spatsera Vi vilja gOra en fard. Det vill jag gerna; Med nOje. Hvarthan skola vi ga? Vi skola ga hvart Ni vill. Lat OSS ga in i parken. Vi vilja taga Er bror med oss, i fOrbigaende. Som Ni behagar. Ar Herr B. hemma? Han bar nyss gatt ut. Han ar icke hemma. Kan Ni saga oss, hvarthan ban bar gatt? Jag kan ej sa noga saga Er det. Jag tror han bar gatt att be- soka sin syster. Vet Ni nar ban kommer till- baka ? Nej, han sade ingenting derom da ban gick. I sadant fall skola vi ga utan honom. 3. Questions and Answers. Come nearer; I have some- Kom narmare, jag bar nagot thing to tell you. att saga Er. 61 I have a word to say to you. Listen to me. I want to speak to you. What is it you want? I am speaking to you. I am not speaking to you. What do you say? What did you say? 1 say nothing. Do you understand? Do you understand what I say? Do you understand me? Will you he so kind as to repeat . . ? I understand von well. Why do you not answer me? Do you not speak Swedish? Very little, Sir. I understand it a little, hut I do not speak. Speak loudei". Do not speak so loud. Do not make so much noise. Hold your tongue. Did you not tell me that . . ? Who told you that? They have told me so. Somebody has told it me. I have heard it. What do you wish to say? What is that good for? What do you call that? Do you know Mr. C? I know him by sight. I know him by name. Jag bar ett ord alt s;ii,'a Er. Dor pa mig. .lag onskar tala med Er. Ilvad Onskar Ni? Till Er talar jag. Jag talar icke med Er. Hvad sager INi? Hvad sade Ni? Jag sager ingenting. Forstgr INi? FOrstSr Ni hvad jag sager? Begriper Ni min mening? Vill Ni benaget upprepa? Jag fOrstar Er viil. IlvarfOre svarar 1 mig icke? Talar INi icke «ivenska? Mycket litet, min Herie. Jag forstar det nagot, men jag talar det icke. Behagar INi tala hOgre. Tala icke s§ hogl. Gor icke sa mycket vasen. Vill Ni tiga. Har INi ej sagt mig att . .? Ilvem har sagt Er delta? Man bar sagl mig det. Nagon har sagt mig det. Jag bar hOrt det sagas. Hvad vill Ni saga? Hvartill gagnar det der? Huru kallar Ni det der? Kanner Ni Herr G.? Jag kanner honom till utseendet. Jag kanner honom till namnet. How old are you? How old is your brother? 4. The Age. Hur gammal ar Ni? [lur gammal iir Er bror? 62 I am twelve years old. I am ten years and six monllis old. Next monlh I shall be sixteen years old. I was thirteen years old last week. You do not look so old. You look older. I thought you were oUh-r. I did not think you were so old. How old may your uncle he ? He may be sixty years old. He is about sixty years old. He is more than fifty years old. He is a man of fifty and up- wards. He may be sixty or there- abouts. He is over eighty. That is a gicat age. Is he so old? He begins to grow old. Jag 3r tolf ar gamma'i. Jag cir tio och ett halft ar gammal. Nasta manad fyller jag sexton o ar. Forliden vecka fyllde jag tret- ton ar. Ni tyckes ej vara sa gammal. INi ser aldre ut. Jag ansag Ei- vara aldre. Jag ansag Er icke vara s§ gammal. Hur gammal kanEr onkelvara? Han lar vara sextio ar. Han ar ungefar sextio Sr gam- mal. Han cir ofver femtio ar gammal. Det ar en man om nagra och femtio ar. Han ar nagra och sextio ar gammal. Han ar ofver atlio ar gammal. Det ar en hog alder. Ar ban sa gammal? Han borjar §ldras. The What o'clock is it? Pray tell me what time it is? t is one o'clock. t is past one. t has stiuck one. t is a quarter past one. t is half past one. t wants ten minutes to two. t is not yet two o'clock. I is only twelve o'clock. t is almost three o'clock. 5. Time. Huru mycket Sr klockan? Sag mig, jag ber Er, huru mycket ar klockan? Klockan ar ett. Klockan ar ofver ett. Hon bar slagit ett. Hon ar en qvart pS tu. Hon ar half tu. Hon faltas tio minuter i tu. Hon ar ej tu an. Klockan ar endast tolf. Klockan ar nara tre. 63 It is on the strol^e of three. It is going to strike three. It is ten minutes past three. The dock is going to strike. There the clock is striking. It is not late. It is laler than I lliouglU. I did not tliink it was so late. K lock an ar just tre. Hon slar slrax tre. Hon ar tio minuter Ofver ire. Klockan slir strax. Nu sl5r klockan. Del ar icke sent. Det ar senare, an jag trodde. Jag trodde icke, all det var sS sent. 6. The Weather. What kind of weather is it? liurudant vi^de^ ar det? It is had weather. It is very cloudy. It is dreadful weather. It is tine weather. We are going to have a fine day. It thaws. It is foggy. It is rainy weather. It threatens to rain. The sky becomes very cloudy. The sky is getting very dark. The sun is coming out. The weather is clearing up again. It is very hot. It is sultry. It is very mild. It is cold. It is excessively cold. It is raw weather. It rains. It has been raining. It is going to rain. 1 feel some drops of rain. There are some drops of rain falling. It hails. It snows; it is snowing. Del ar full vader. Del ar dystiMt vader. Det ar etl rysligt viider. Det ar vackerl vader. Vi skola hafva en skOn dag. Det toar. Det ar tocknigt. Det ar regnigt vader. Vaderleken ar regnig. Himmehi holjer sig i moln. Himmeln hlir morkare. Solen bOrjar visa sig. Vadret borjar klarna. Det ar mycket varmt. Det ar en qvafvande hetta. Det ar mycket mildt. Det ar kallt. Det ar forskrackligl kallt. Vaderleken ar kail och luktig. Det regnar. Det bar reguat. Det blir regn. Jag kannei" regndroj^par. Det falier regndroppar. Det haglar. Det snoar; del falier snO. 64 It has been ^novving. It snows in large tlakes. It freezes. It has frozen. It begins to thaw. It thaws. It is very windy. The wind is very high. There is no air stirring. It lightens. It has lightened all night. It thunders. The thunder roars. The thunderbolt has fallen. It is stormy weather. We shall have a thunderstorm. The sky begins to clear up. The weather is very unsettled. It It It It It It It It s very muddy. s very dusty. s very slippery, s bad walking. s day -light. s dark. s night. s moon -light. Do you think it will be fine weather? I do not think that it will rain. I am afraid it will rain. I tear so- Det har snOat. Det snOar i stora flockar, Det fryser. Det har frusit. Det toar upp. Det ar tovader. Det ar mycket blasigt. Det blaser en ganska hiiftig vind. Det blaser ingen flakt en gang. Det blixtrar. Det har blixtrat hela natten. Det dundrar. Askan gar. Askan har slagit ned. Vadret jir stormigt. Vi f§ storm. Himmeln bOrjar klarna upp. Vadret sir mycket ostadigl. Det ar mycket smutsigt. Det ar mycket dammigl. Det ar mycket halt. Det ar mycket elakt att ga. Det ar dager. Det ar mOrkt. Det ar natt. Det ar mansken. Tror Ni, att det blir vackert vader? Jag tror ej, att det kommer att regna. Jag fruktar, att vi fa regn. Jag fruktar det. 7. Salutations. Good day, Sir. I wish you good day. How do you do? How are you? Do you continue in good health ? } God dag, min Herre. Hur star det till? Hur ar det med Er helsa? ArNi fortfarande vid god helsa? 05 Pretty good ; anrl how are you? Are you well? Very well, and you? I am perfectly well. And liow is it with you? As usual. Pretty well, lliank God. I am very happy to see you well. Sfi tcmli^en, och hnr star del I ill nied Kr? Mar Ni viil? Mycket val, ocli Ni? Jag mar rortralfligt. Och Ni, hur mar M? Som vanligt. Bra nog, Gudi lot. Jag ar fOrjust alt se Er vid god helsa. 8. Visitii There is a knock. Somehody knocks. Go and see who it is. Go and open the (hjor. It is Mrs. B. Good day, Mrs. B. I am happy to see you. I have not seen you this age. It is a novelty to see you. I*ray sit down. Sit down if you please. Give the lady a chair. Will you stay and take some dinner with us? 1 cannot stay. 1 only came in to see how you are. I must go. You are in a great hurry. Why are you in such a hurry? 1 have a great many things to do. Surely you can stay a lillle longer. I will stay longer another ume. Lei\str6m's Swedish Grammar. Man bultar. INSgon bultar. Se efter, hvem del ar. Oppna dorren. Del iir Fru B. God dag Vvu B. Jag iir glad att se Er. Det ar en evighet sen jag sag Er. Det iir nSgot nylt att man ser Ei-. Var god och sitt, jag her Er. Var god och sitt ned. Gif Fru ... en stol. Vill Ni stanna qvar hos oss till mid da gen? Jag kan icke stanna. Jag bar Idott kommit in for att fa bora bur Ni mar. Jag maste ga bort. Ni bar mycket bradtom. Hvarl'or skyndar Ni sa lasligt? Jag bar mycket att gora. Ni kan viil drOja Snnu elt Ogonblick. En annan gang skall jag stanna qvar litiigre. 5 66 I thank you for your visit. Jag tacker Er fOr Ert besOk. I hope to see you sood again. Jag hoppas all snart aterse Er. 9. Breakfast. Have you breakfasted? Not yet. You have come just in time. You will breakfast with us. Breakfast is ready. Do you drink tea or coffee? Would you prefer chocolate? [ prefer coffee. What can I offer you? Here are rolls and toast. What do you like best? I shall take a roll. How do you hke the coffee? Is the coffee strong enough? It is excellent. Is there enough sugar in it? If there is not, do not make any ceremony. Act as if you were at home. Har Ni frukosterat? Annu icke. INi kommer i grefvens tid. Ni skall frukostera med oss. Frukosten ar fSrdig. Dricker Ni th6, eller kafife? Dricker Ni hellre chocolad? Jag fOredrar kaffe. Hvad skall jay bjuda Er? Har har Ni mjolkbrod och ro- sladt brOd. Hvilket tycker Ni mest om? Jag skall taga ett mjolkbrOd. Hvad tycker Ni om kaffet? Ar kaffet tillrackligt starkl? Det ar fOrtraffligt. Ar det sott nog? Om det ej ar nog, sS krus.t icke. Latsa, som Ni vore hemma. At what time do we dine to- day? We shall dine at four o'clock. We shall not dine before five o'clock. Shall we have anybody to dinner to-day? Do you expect company? T expect Mr. B. 10. Before Dinner. Hiiru dags spisa vi i dag? Vi skola ata k lock an fyra. Vi ata icke fore klockan fem. Skola Ni hafva nagou till mid- dagen i dag? Vantar Ni sallskap? Jag vSntar llerr B. 67 Mr. D. has promised to come if the weather permits. Have you given orders lor dinner? What have you ordered for dinner? Have you sent for lisli? I could not get any fish. I fear we sliall have a very indifferent dinner. We must do as best we can. Ilerr D. liar lofvat komma, om viiderleken tillater det. Har Ni bestallt middagsmSlet? Hvad har Ni bestallt (Or mid- dagsmalet? Har Ni skickat att kOpa lisk? Jag kunde icke fa nagon (isk. Jag fruktar, vi f§ en temligen dalig middag i dag. Vi fa gora som vi kunna. 11. Dinner. To what shall I help you? Will you lake a little soup? No 1 thank you. I will trouble you for a little beef. It looks so very nice. W'hich piece do you like best? I hope you like this piece. Gentlemen , you have dishes near you. Help yourselves. Take without ceremony what you like best. Would you like a little of this roast-meat? Will you have some fat? Give me some of this lean, if you please. How do you like the roast-meat? It is excellent, delicious. What will you take with your meat? May 1 help you to some vegetables? Will you take peas or cauli- flower? Hvarmed skall jag servera Er? Hehagar Ni litet soppa? Nej jag tackar. Jag skall be om litet oxkott. Det ser sa bra ut. Hvilket stycke vill Ni heist ha? Jag hoppas att detta stycke skall smaka Er. Mina Ilerrar, I ha'n faten for Er. Begagna Er deraf. Tagen utan omsvep hvad I tycken mest om. Behagar Ni nagot af denna stek? Tycker Ni om det feta? Behagade Ni gifva mig magert. Iluru finner Ni steken? Den ar fOrtrafllig, delikat. Hvad tar Ni till Ert kiitt? Skall jag servera Er gron- saker? Behagar Ni arter eller blum- kal. 68 I have no choice. I shall send yoii a piece of this fowl. No thank you, I can eat no more. You are a |)oor eater. You eat nothing. I heg your pardon, I do justice to your dinner. You may take away. Det gOr mig det samma. Jag skall skicka Er en bit a( detta fjaderfa. Meg jag tackar (Er), jag kan ej fOrtara mei". Ni iir en klen iilare. Ni iiter ingenting. Jag her om ursakt, jag ater ratt mycket. INi kan taga bort. (duka al). 12. Te Have you carried in the tea- things? Everything is on the table. Does the water boil? Tea is ready. They are waiting for you. Here I am. We have not cups enough. We want two more cups and saucers. Bring another tea-spoon and a saucer. You have not brought in the sugar-tongs.* Do you take cream? The tea is so strong. 1 shall thank you for a little more milk. Here are cakes and muffins. Do you prefer some bread and butler? 1 shall take a slice of bread and butter. Pass the plate this way. King the bell, if you please. Will you kindly ring tlie bell? We want some more water. a. Har Ni hemtat allt, som be- hofs till t^et? Det star allting pa bordet. Kokar vattnet? Teet ar alldeles fardigt. Man vantar Er. Har ar jag. Vi hafva ej koppar tillrSckligt. Vi behofva tva koppar till. Skaffa en sked och ett th^fat till. Ni har ej hemtat sockertan- gen. Tager Ni gradde. Teet cir ganska starkt. Jag skall be Er om litet mjolk till. Har aro kakor och tartor. Tycker Ni mer om smOrgas. Jafif skall taga en smorgas. Behagade Ni gifva hit tallriken. Bing, om Ni behagar. Vill INi vara sa god och r Vi behofva mera vallen. 69 Bring it as quickly as pos- sible. Make haste. Take the plate with you. Is your tea sweet enough? Have I put sugar enough in your tea? It is excellent. I do not like it quite so sweet. Your tea is very good. Where do you huy it? I buy it at . . . Have you already done? You will take another cup. I shall pour you out half a cup. You will not refuse me. I have already drunk three cups and I never drink more. Hemta hit dot sa fort som mOjligt. Skynda Er. Tag med tallriken. Ar Ert T6 sott nog? Har jag lagt nog socker i Ert t6? Det ar fortriiffligt. Jag tycker ej om det for sOtt. Eit t6 ar mycket godt. Hvar kOper Ni det? Jag kOper det hos . . . Ar Ni redan fardig? Ni skall dricka en kopp till. Jag skall sla i at Er en half kopp. Ni skall ej neka mig det. Jag har druckit tre koppar, och jag dricker aldrig mera. SECOND COURSE. PART IL Verbs. The Auiiliary Verbs. 1. Hafva, to have. Indicative. Subjunctive, Present, 1 have. Jag hafver or har, I have du hafver han hafver vi hafva I hafven de hafva har, thou hast har, he has ha, we have han, you have ha, they have. That 1 may have. Jag (hafve) ma hafva du ma hafva han ma hafva vi ma hafva I man hafva de ma hafva. I had. Jag hade, I had du hade, thou hadst han hade, he had vi hade, we had / haden, you had de hade, they iiad. I have had. Jag har haft du har haft han har haft Imperfect. That I might have. Jag (hade) skulle hafva du skulle hafva han skulle hafva VI skulle hafva I skullen hafva de skulle hafva. Per feet. That I may liave had. Jag ma hafva haft du ma hafva haft han ma hafva haft 71 vi ha haft I han haft de ha haft 1 had had. Jag hade haft du hade haft han hade haf vi hade haft I haden haft de hade haft Future. I shall have. Jag shall hafva du shall hafva han shall hafva vi shola hafva I sholen hafva de shola hafva vi ma hafva haft J mail hafva haft de ml hafva haft. Pluperfect. That I might have had. Jag shdle hafva haft du shulle hafva haft han shulle hafva haft vi shulle hafva haft I shullen hafva haft de shulle hafva haft Conditional. I should have. Jag shulle hafva du shulle hafva han shulle hafva vi shulle hafva I shullen hafva de shulle hafva. Future past. I shall have had. Jag shall hafva haft du shall hafva haft han shall hafva haft vi skole (a) hafva haft I shokn hafva haft de shola hafva haft Conditional past. I should have had. Jag shulle hafva haft du shulle hafva haft han shulle hafva haft vi shulle hafva haft I shullen hafva haft de shulle hafva haft. Imperat i ve. haf, have thou hafve han, let hiui have (hafvom), let us have hafven (hafver)^ have ye hafve de, let them have. Infinitive. Pres. hafva or ha, to have. Perf. hafva haft, to have had. Fut. shola hafva, to he ahout to have. 72 Participles. Pres. hafvande, having. Perf. haft, had. Note. In general conversation jag har, vi ha, etc., is al- ways used. The Imperative hafvom and hafvei\ are antiquated. 2. Vara, to be. 1 ndicative. Subjunctive. Present. I am. Jag dr, I am du dr, thou art han dr, he is vi are (dro), we are / dretij you are de drOy they are. That I may be. Jag (vare) ma vara du ma vara han ma vara vi ma vara I ma vara de ma vara. I was. Jag var, I was du var, thou wast han var, he was vi voro, we were / voren, you were de voro, they were. Imperfect. That I might be. Jag vore du vore han vore vi vore I voren de vore. Perfect. I have been. Jag har varit du har varit han har varit vi hafva (e) varit I hafven varit de hafva varit. That I may have been. Jag ma hafva varit du ma hafva varit han ma hafva varit vi ma hafva varit 1 ma hafva varit de ma hafva varit. 73 I bad been. Jag hade varit du hade varit han hade varit vi hade varit I haden varit de hade varit. Future. I shall be. Jag shall vara du shall vara han shall vara vi shola (e) vara I sholen vara de shola vara. Pluperfect. Tliat I might have bren. Jag shulle hafva varit du shulle hafva varit han shulle hafva varit vi shulle hafva varit I shullen hafva varit de shulle hafva varit. Conditional. 1 should be. Jag shulle vara du shulle vara han shulle vara vi shulle vara I shullen vara de shulle vara. Future past. 1 shall have been. Jag shall hafva varit du shall hafva varit han shall hafva varit vi shola (e) hafva varit I sholen hafva varit de shola hafva varit. Conditio nal past. I should have been. Jag shulle hafva varit du shulle hafva varit han shulle hafva varit vi shulle hafva varit I shullen hafva varit de shulle hafva varit. Var, be thou Vare han, let biui be Imperative. varom, let us be vareu, be ye vare de, let them be. In finitive. Pres. vara, to be. Perf. hafva varit, to have been. Fut. shola vara, to be about to be. Participles. Pres. varande, being. Perf. varit, been. 74 Examples. Jag har glOmt* atl gora^ delta. — Har ban vagal* alt leka^ med mig? — Aldrig'' trodde' jag all ban bade ett s§ obevekbgl" bjerta. — Har ni talal^ vid bonom. — Jag skuUe gerna® bafva baft bonboken'°. — De skola bafva hvad de Onska". — Ell skepp^^ bafvande manga malroser*^ — Del var fasligl*''. — Hans minne*^ ar som elt cbaos. — De aro framsl^^ i skolan". — Ni ar min van. — Jag ma vara under- gifven**. — Jag soker'® min trOst^° i medvetandel" all jag varil en lydig^^ dolter. — Skulle eden^^ vara ett intel^^? — Bokvell^^ ocb folkvetl^^ aro inte alllid^' delsamma. — Han ma nu vara an sa^® stor^'. — Jag bar varil bos bonom. — Jag glader^" mig aldrig at nagons olycka^\ vore det och min vSrsta ovans^^. — Skulle det inte vara en illusion? — Var sa beskedligl — Han skulle vara en tyrann. — Flil^' ocb verk- sambet aro mina forfaders bragder^\ I forgotten. 2 to do. 3 ventured. 4 to play. 5 never. 6 believed. 7 immovable. 8 spoken. 9 willingly. 10 prayerbook. 11 to wish. 12 ship. 13 sailor. 14 terrible. 15 memory. 16 first. 17 school. 18 submissive. 19 seek. 20 consolation. 21 consciousness. 22 obedient. 23 oath. 24 nothing. 25 book knowledge. 26 com- mon sense. 27 always. 28 yet. 29 great. 30 rejoice. 31 mis- fortune. 32 enemy. 33 industry. 34 deed. 4. Exercises. Wbat bave you to tell' me? You bave tbe book wbicb I bad yesterday ^ I bave never bad it, and you will not bave it eilber^ I wish* you bad tbe ribbon ^ We would bave bad it. To possess (have) is better tban to bave bad, or to expect (to be about to bave). He would be very bappy® if be were content. Are you my enemy? I bave never been so, I am not now' and sball never be. You will be wilb me to- morrow. You bave already^ been tbere, but® my brotber has not yet *** been ; you were not at home **. I had been tbere when " be came. They will bave all been tbere to-morrow ^^ we would already bave been there but it was impossible'". Be 1 saga. 2 igur. 3 ej heller. 4 jag onskar. 5 band, n. 6 lycklig. 7 nu. 8 redan. 9 men. 10 annu inte. 11 liemma. 12 nar. 13 i morgon. 14 omojligt. 75 happy my children 1 To be or" not to be thai is the question '". 15 eller. 16 fraga, f. (sporsmal, n.). 5. Ma, to may, to like. Present. Imperfect. I may. Jag ma du ma hail, hon, det, ma VI ma (oi- mage, a) I ma (or magen) de ma (or maga). I might. Jag matte du matte hail matte vi matte I matten de matte. 6. Skola, to be obliged, I shall, I ought. Indicative. Present. Lmperfect. 1 shall. Jag shall du shall hail shall vi shola (e) I sholeii de shola. I shou!a. Jag shulle du shulle han shulle VI shulle I shullen de shulle. Perfect. Jag har sholat, I have been obliged. P hip erf. Jag hade sholat, I had been obliged. S iibj u ncti ve. Present. Jaq shulle] . ,., ,, , ,. ,. Imperf. Jag shdte] '^""■'"S- '''"' "'« 'ndicalive. Perfect. Jag hafve sholat, 1 that I may have been jag ma ha sholat,] obliged. Pluperf.Jag hade sholat, 1 that I might have been jag matte ha sholat,] obliged. 76 Infinitiye. Pres. skola, to be obliged. Perf. hafva skolat, to have been obliged. Participles. Pres. skolande, being obliged. Perf, skolat, obliged. 7. Blifva, to become. Indicative. I become. Jag hlifver or hlir du hlifver han hhfver vi blifva (e) I blifven de blifva. I became. Jag bkf du blef han blef vi blefvo I blefven de blefvo. Subjunctive. Present. Thai I may become. Jag (blifve) ma blifva du ma blifva han ma blifva vi ma blifva 1 man blifva de ma blifva. Imperfect. That I might become. Jag blefve or skulle blifva du blefve - skulle blifva han blefve - skulle blifva vi blefve - skulle blifva I blefven - skullen blifva de blefvo - skulle blifva. Perfect. I have become. S. Jag har blifvit P. vi hafva blifvit. I had become. S. Jag hade blifvit P. vi hade blifvit. That I may have become. Jag ma hafva blifvit vi ma hafva blifvit. Pluperfect. That I might have become. Jag skulle hafva blifvit vi skulle hafva blifvit. 77 F utvre. 1 shall become. S. Jag shall hlifva l\ VI skola hlif'im. 1 ni p (' r a I i ve. 6///", become thou blifve (Jtan), let him become hlifvom, let us become hlifven, become ye hlifve (de), lei I hem bee ome. Parti c i p 1 es. Pres. blifvandc, btcoming. Perf. hlifven, become. Future past. I sliall have become. Ja(j shall hafoa hlifvit vi shola hafva hlifvit. I n fi n itive. Pres. hlifva, to become. Perf. hafva hlifvet, to have become. Put. shola hlifva, to be about to become. k 8. Varda, to become. Indicative. Subjuocti ve. Present. I become. That I may become. Jag varder Jag varde or ma varda du varder du varde - ma varda han varder han varde - ma varda vi varda (e) vi varde - ma varda 1 varden I varden - man varda de varda. de varde - ma varda. Impe rfect. I became. That I might become. Jag vardt Jag vorde or shulle varda du vardt du vorde - shille varda han vardt han vorde - shulle varda vi vordo vi vordo - shulle varda I vorden I vorden - shullen varda de vordo. de vordo - shulle varda. 78 Pp.rfect. 1 have become. S. Jag dr v or den P. vi dro vordne. I n tin i live. Pres. Varda, to become. Fut. skola varda^ to be about to become. Future. I shall become. Jag shall varda vi skola varda. Participle. Vordeti,] P. Neut. vordet, j become. Note. Varda, is obsolete and is only used in bibhcal and juridical language. 9. Bora, to be obliged, I shall, I ought. Indicat. Present. Jag Mr du bdr han h(\r. vi bOre i hOren de bOra. Imperfect, Indie, and Subj, Jag borde, I ought. Par tic. Perf. bordt. 10. Examples. Hon bad* att bli ursaktad^ och ville taga' barnet fran sallskapet. — Slormen skulle fora borf dem under vagen*, om de blefvo vid sin foresats. — De maste till strafT^ rida omkring'. — Ofta blir man tungsinnig® och sjuklig^ — Det skall vara sS morkt*°. — Han lar val haft stOrsta del'* i saken*^ — Det blir tungt for honom. — Man kan alldeles'^ 1 begged. 2 excused. 3 take. 4 to carry away. 5 on the way. 6 punishment. 7 to ride about. 8 melancholy. 9 ill. 10 dark. 11 part. 12 thing, affair. 13 thoroughly. 79 bli ledsen vid delta. — Er kiirlck'^ ska' lala*^ mig glomnia'* allt. — Jag (inskar alt Gud ma forl5la*' dig allt. — Det fSr man medge. — S5 l.'ir det ska' vara i himnielriket'^ ocksa". — Skiille det kunna vara lian? — Matte det vara min son I — Det liade han skolat gOra. 14 love. 15 to let. 16 to forget. 17 to forgive. 18 kingdom of heaven. 19 also. 11. The Regular Verbs. The Swedish Language lias three conjugations, which are distinguished by the termination of the supinum. The passive voice is formed either by adding s, or often by the auxihary verbs „vara, blifva". The difference of the conjugations is as follows: The ls» Conj. The 2n«i Conj. The V^ Conj Present in ar er er /mper feet ade de or te • te Supinum at t 11 Part, Perf. ad d or t en 12. I«t CONJUGATION. Aleka, to love. Active \oice. Indicative. Subjunctiye. Present, I love. Jag dlskar, I love du dlskar, thou lovest han dlskar, he loves That I may love. Jag dlske or ma dlska du dlske - ma dlska han dlske - md dlska 80 vi (ilske (a), we love / (Hhken, you love de diska, they love. vi (ilske or ma dhka I dlsken - man dlska de dlske - ma dlska. Imperfect. 1 loved. Jag dhkade, I loved du dlskade, thou lovedst han dlskade, he loved VI dlskade, we loved / dlskaden, you loved de dlskade, they loved. That I might love. Jag dlskade or matte, skalle, du skulle dlska [dlska han skulle dlska vi skulle dlska I skullen dlska de skulle dlska. Perfect. I have loved. Jag har dlskat du har dlskat han har dlskat vi hafva dlskat I hafven dlskat de hafva dlskat. That I have loved. Jag ma hafva dlskat du ma hafva dlskat han ma hafva dlskat vi ma hafva dlskat I man hafva dlskat de ma hafva dlskat. 1 hdd loved. Jag hade dlskat du hade dlskat han hade dlskat vi hade dlskat I haden dlskat de hade dlskat. Pluperfect. Tliat I had loved. Jag matte hafva dlskat du matte hafva dlskat han matte hafva dlskat vi matte hafva dlskat I mat ten hafva dlskat de matte hafva dlskat. Future. I shall love. Jag skall dlska du skall dlska han skall dlska vi skole dhka I skolen dhka de skola dlska. Conditional. 1 should love. Jag skulle dlska du skulle dhka han skulle dlska vi skulle dhka I skullen dhka de skulle dhka. 81 Future past. I shall have loved. Jag skall hafva dlskat du skall hafva dlskat han skall hafva dlskat vi skola hafva dlskat 1 skolen hafva dlskat de skola hafva dlskat. Conditional past. 1 should have loved. Jag skulle hafva dlskat du skulle hafva dlskat han skulle hafva dlskat vi skulle hafva dlskat I skullen hafva dlskat de skulle hafva dlskat. Imperative. dlska (du), love thou dlske (han), let him love dlskom (vi), let us love dlsken (ov: dlsker I), love ye. Infinitive. Present, dlska, to love. Perfect, hafva (ha) dlskat, to have loved. Future, skola dlska, to be about to love. Participles. Present, dlskande, loving. Perfect, hafvande dlskat, having loved. Supine, dlskat, loved. Future, skolande dlska, being about to love. PasslTe Voice. Indicative. I am loved. Jag dlskas du dlskas han dlskas vi dlskas I disk ens de dlskas. I was loved. Jay dlskades du dlskades han dlskades Subjunctive. Present. That I may be loved. Jag dlskes (ma dlskas) du ma dlskas han ma dlskas vi md dlskas I man dlskas de md dlskas. Imperfec ^ That I might be loved. Jag dlskades (matte dlskas) du matte dlskas han matte dlskas Lenstrflm's Swedish Grammnr. 6 82 vi dhkades I dhkadens de dhkades. I have been loved. Jag har dlskats vi ha dlskats. VI matte dhkas I mdtten dhkas de matte dhkas. Perfect. That I may have been loved. Jag ma hafva dhkats vi md hafva dhkats. Pluperfect. I had been loved. Jag hade dhkats. Fu t u r e. I shall be loved. Jag skall dhkas. Future past. I shall have been loved. Jag skall hafva dhkats. Thai I might have been loved. Jag hade dhkats, or jag matte hafva dhkats. Conditional. T should be loved. Jag skulle dhkas. Conditional past. I should have been loved. Jag skulle hafva dhkats. Imperative. dhkas, be loved dhkes (han), let him be loved. dhkoms, let us be loved dhkens, be ye loved. In finitive. Pres. dhkas, to be loved. Perf. hafva dhkats., to have been loved. Fut. skola dhkas, to be about to be loved. Participles. Pres. dhkandes, being loved. Perf. hafvande dhkats, and dlskad (iNeut.) dlskadt , Plur dhkade, • have been loved. Fut. skolande dhkas, being about to be loved. The passive voice, as already staled , can also be conju- gated with the verb blifoa or vara, as: 83 Present. Jag dr (hlir) dlsknd. Imp erf. Jag var (blef) dlskad, Perfect. Jag har varit (blifvit) dhkady Pin J) erf. Jag hade varit (blifoit) dlskad, I am loved. I was loved. I have been loved. \ had been loved, etc., etc., etc. The diflerence between the Supinum, and the Participle Perfect past, is strongly marked in the Swedish conjugations, the former serves to combine the active, the latter the passive tenses. 13. 2°d CONJUGATION. Imperfect ending in de. Hora, to hear. Active Voice. Indicative. Present. 1 hear. Jag hdrer du hOrer han hOrer vi hdre I h6ren de liOra. Perfect. Jag har hdrt, Pin p erf. Jag ,iade hart, Fnt\ire. Jag skall hOra, Put. past. Jag skall hafva (ha) hort, I shall have heard. Subjunctive. Present. Jag hdre, or ma hdra, tliitl I may hear. Lmperf Jag hOrde, or matte hdra, that I might hear. Perfect. Jag ha foe hdrt, or jag md that I may have heard. hafva hdrt, Plnperf. Jag hade hdrt, or jag matte that I might have heard. hafva hOrt, Condi t. Jag sknlle hOra, I sliould hear. Cond. p. Jag skulle hafva hUrt, I should have heard. Imperfect, I heard. Jag horde du hdrde han hdrde vi hdrde I harden de horde. I have heard. 1 had heard. 1 shall hear. 84 Imperative. horom, let us hear hOren, (hOrer 1), hear ye. hdr, hear hdre (han), let him hear. In fin itive. Present. hOra, to hear. Perfect, hafva hdrt, to have heard. Future, skola hOra, to be about to hear. Participles. Present. hdrande, hearing. Perfect. hafvande hOrt, having heard. Supinum. hOrt, heard. Future. skolande liOra, being about to hear. Passive Voice, Indicative. Present. I am heard. Jag hdres, or dr hdrd du hOres, - - - han hdres, vi hOres, I hOrens, de hOras, Perfect. Pluperf. Fu ture. - dro hdrda - dren - - dro Jag liar horts, Jag hade h6rls, Jag shall hOras, Imperfect. I was heard. Jag hordes (var hord) du hordes han hordes vi hdrdes I hOrdens de hordes. I have been heard. I had been heard. I shall be heard. Fut. exact. Jag shall hafva hOrts, I shall have been heard. Subjunctive. Jag hOres (md hOras), that I may be heard. Jag hordes (matte hOras), tliat I might be heard. Jag hafve hOrts (md ha that I may have been hOrts), heard. Jag hade hOrts (matte that 1 might have been ha hOrts), heard. Jag shulle hOras, that I should be heard. Jag shulle hafva hOrts, that I should have been heard. Present, Imperf. Perfect. Pluperf. Condit. Cond. p. 85 hdrs, be heard hOres (han), let him be lieard. Imperative. hdroms, let us be heard hdrens, be ye heard. Infi n itive. Present. hOras, to be heard. Perfect, hafva hOrts, to have been heard. Future, skola hOras, to be about to be heard. Participles. Present, hdrandes, being heard. Perfect, hafuande hOrts, having been heard and „hOrd'^ Neut. hOrdt, Plural hOrde. Future, skolande hOras, being about to be heard. 14. 2°' "^^ <-. J^ s -O -2> 1.0 5ii ^ ** »o o ■^ ~« "^ 'TS -:' •:, 5U *-. *.. r- <4j J". -^ ;2 e s c • mm s CO i; . . . . *o • -^ •'!?:.•<»» . . . ^, -^ "O . . • .*- -S -^ '::: "i? S -^ •« >- ^ •'^ -i<; k o © V ^ -e ^ b. ■-'?r5 O) •o Ut 04 OS ff •«.* MH i^ bJD >0 (.O ►o'nO ►C>»'^'^ 535 I I I i I I I I I on a CO TO > O •o -« h ^ 5-. 1^ ^ •to ^••^ 53 .o i«) »o^i«> fO"0»C)-«iS'>C5»c>~c:~s ■as 1^ CO .= .ti ^ S t- S s !- « ^^ "^^ - - -^ ^ .S^.« Urn J^ J^ JZ -^ W ocoooooooooocoocooc s c Qi •o CM •'A e ^ "« ^ « errs g « >• s.»_ t^ *. V5 pO kO fO'xO f"© "O -o -o -o "O ^: ^5 ^! ^! ^i S e ~« r tt 5J 92 4> a. CO ea Oh CO CL, "S. «3 S5 to ^ S "li IP ^ '^ CTi^cnoscrjcj^c^scrrj "e ~« "e 2i • I; I; ^ 1^ -< ^ 53 I • S « 5ri t, ixi 2^ > •^ 000 c *S > o o -a CO Ci-jq oa « '^ tie o o o o o o ■^^ ■♦J *j ■»-* .t-i ♦J • • -2 • • 05 re t« O ™ O) 03 rs ^ ^ eo 0000 ^-^•H ^ S^ 2 5 i^ ^ -s .^ 0000 B - c « e e ^» 53 -as 53 53 5? 5? ^ !3 53 5^ ^ 53 ^ ■^j *=) e «o •■^ •^ 3$ -53 S 5?5 -SS 1-^ ^ -as i-SS ^ 9i 93 2 - CO a 0^ S ^ S 5 Sin ^ c> s^ s -^ -ic -is 1 -"^ > — - o ^ £ 5 c X ~ C *- « o «^ ►5 o o o o o ^ » Si s, -S S <&H i~yH Cj-< i* "e ^ i^j . 'as "« » ^ i» J*3 S -^ =o ssi >5 --Q e ^ § <5i •^ cl .^ 1-e •■« S ft 8 g CM <=jH <» 5- V ^ •13 A> s s S» ^^ S- S. » -^ > s ^ "« a; 5»> c o « S O -1 O) S ® ^ '^ O) -a p to . . . *-' -^ X V C •— .~ — O • — 3 ~ o o q o o o oooooocooooocooc I « « *=> -^ 5S •- -is -ij •i: -^ •«« "".-i •»<> >>*J> ~^-^» •■>««' f^ ~^ o*^ $S «5 S «^ «^ ^^ O" 0^< ^ 5s « «3 « e -T ^T . e . e cT ^ 5 C: ^ e ^ -2 ^ V3 94 ^ c^ CO ft- S <» fi so •o -6 <>* •*> krifven kuren O s Oh *** 5?^ 5£ C/5 VD Vi CO V5 I CO >-. CO s s c s C/2 CO CO CO o «*» ~!S S S sj .s «ow5Cows'co'ecre»scocoeoco«5 ■i -a •- I a O CO O • • • • "^ • ' * • • tp ' • • • • "^^ • ooooooooooooo 0? CO o o o c o o o o 60 a 'iZ c .a e s S. 2; cS ^-^ «*» .^^ i*id ~5 ^ 'c-i -.^ •c-^'~», -s.^ l-SS "«<: riC »iC -iC '"«i *» CO CO CO CO CO CO CO CO CO CO CO CO C^*^ 3 e e £ _ § S s o ?5h sa; CO CO CO CO CO CO CO ots 1^ so 95 CA ^^^ e^ c« c^ e^ c^ ------ - -^ ■« ._ ^ ^ -w ft^ '^ V5 C/i Oj CC CO 05 o ^^ -» S e '5- 3 5/5 «C 'V a -is V5 c: 2 » » s « V-. VJ CC CC C/} V5 «5 ^ » s -2^ » -^ "T2 f'^ *«i '♦o <»j' »-j o CT5 S V « 5- -"« -^ ^ ^ o =0 «»5 ^ =0 CQCO»3V3CCV3CO^'>»^>^ '**» '*>^ '**' o?3 03 o ;::£>£>» Cm I I c CO ^ V V3 ¥-8 *.r^ ^*^ ^#^ r^\ C^^ •IS Jn. ^ s> a » -IS •■« -e cip V5* ^ 5^ «S ^ ?^ *- i- o o • • • • (?j 3; c > --7 ^ o oooooo^^o 0000000 o o tC OJ 4J C ^ t: -C J2 -:* o o c c o a a °s a a !S •a ct5- a -^s ■■=: v;);c s> s> <» s s c 'S- a WD e .«»» c s> s> s> Od ^ — •^ i«,^ ►le r2 .5^ S » » C I I a o © o ts s ^ >» .«c ^ «^ «** •S c -^ ••« >K<, S> S) S> SioQ , ^ OJ ^ •S •« •« ^ s> «^ s> •cs ^ » --(S 1 I fc» C« C« K, P O 3 ^ O O O O *j -a ^ o !- cc «n o TO ijD oj © o o o o e e s s> S) d .^ ^ es" •« •« 5 97 22 Examples. Skomakaren' gOr suloi^ — llan liar sviirit borgareden'. — Han har fatt lOn^ for sin liugfarcP. — Igar salde hon sina nialmstakar^ och satte Ijusen^ i en Iriikloss. — Han h(>ll en predikan^ sS att de grato allesamman. — Jag skref mitl mmn^ — Det ar ratt gjordt. — L)e vilja icke fOrsla'° delta. — Jag sag honom. — Han stod der, seende eller den gaende. — Den som sljal min ara, han tar mitt lif**. — Om*- jag kiinde fa mina manadspengar. — Det liar jag icke vetat. — Du gjorde ratt. — Hvad har han stulit Iran dig? — Ni skall siiart'^ bli bragt pel (till) tiggarstafven'\ — Hvem lade sten efler sten pS detta turn*^? — Han log at min fruktan*^ — De hade slagit lager i staden. — Han dt milt nadebrod. — Hvad har ni gifvit honom? — Han utdrog en lada och fram- tog ett eini. — Arma, ofvergifna" Laura 1 — Loftet ar adagdt. — Han har gjort mig en vanljenst. — Hur gerna gafve jag allt liir att fa detta. — Han gaf mig intet. — Han dog pa friimmande'^ jord. — Vi fingo brefvet. — Hvar bar ni fall delta. — Min son ar alerfunnen. — Han foil ned pa sina kniin'* och grei billcrt. — Ingen tordes siiga sadant. — Han torkar^° fiirstulet en lar ur sitt Oga. — Vi aro bedragne. — Det fanns mildbet i ditt bjerta! — Han dolde sig. — Jag har bundit honom. — Hon lag der och ni lat henne ligga. — Sa lange bans bjerta slog. — Han bade afbrutit nagot. — Osedd borer han hennes ord. — Han bar dott fOr mig. — Byran" ar iippbruten, en stohP^ ar begangen. — Jag ar be- stulen af min son och bedragen af min doende dotter. — Han klappar^^ pa min slutna dorr. — Han dolde sitt nyss skrifna bref. — Det blef sagdt. — Hon har dragit sin sista suck. — De aro borldragne. — Har ban gifvit dig allt? — Allt iir gifvet. — De vundna pengar. — Ett langvuxel skiigg". — Jag bar funnit min son. — iMitt barn jlr funnel. 1 shoemaker. 2 sole. 3 allegiance. 4 reward. 5 pride. G bronze candlestick. 7 candle. 8 sermon. 9 name. 10 understand. 11 life. 12 if. 13 soon. 14 beggar. 15 lower. 16 fear. 17 (o neglect. 18 strange. 19 knee. 20 to dry. 21 desk. 22 theft. 23 to knock. 24 beard. Leiistrom's Swedish Grammar. 98 23 Adverbs. 1. The Adverbs are formed from the adjective by taking the neuter of ihe adjective, or by adding to the root Jigen" or Jiga", or if the adjective ends in lig, by adding en or t. 2. Those ending in ig, without an J" before this termi- nation, and the Partic. l*erf. past, only add „«", as: klok, clever, klokt; — sakta, quiet, sakta, sakteligen or sakteUga. 3. Adverbs admit a comparison, as: han handlar klokt, klokare, klokast, he acts wisely, more wisely, most wisely. 4. Irregular are: vdl (bra, godt), good — bdltre, better, bast, best — ilia (ddligt), bad — vdrre (sdm), worse, vdrst (sdmst), worst — mycket, much — mer, more — mest, most. 24. 1. Adverbs of Place. AUestddes, everywhere hit. hither annorstddes, elsewhere hit at. this way bak, 1 bakom, \ behind hitintill. hitherto, to this hdr. here [time bland, between hdri, here in bort, away hdrifrdn. from hence borta, borte. absent hdrvid. herewith ddr, der. there hdr och der. here and there derifran, therefrom hvar ? where ? der och hvar. here and there hvarifran ? whence? deremellan, betwixt hvarest, where dit. thither hvari. where-in dit in. yonder there hvaribland. among which dit ut, out there hvarifran. whence fram, 9 forward hvaromkring. where abouts fram me, in front hvarpd, where-upon framdt. forward hvar till. whereunto framtill. before hvartunder. by which framfOre, in the front hvaruti(hvanit -where-in fOrbi, by, past innan), hem, home hvarutafver, where-at hemma. at home hvarvid. whereto 99 hvardfver, al which ofvanpd, upon in. ill of van ifrdn, down from above inne, within pa, on, upon innanfdre, from wilhiii pa langt hall, in the distance ingenstddes, nowhere pa or till 1 hoger , pa or till langtf far venaler, to the right, lelt midt. midst qvar, behind ned, down tillbaka, tilli ygga, hackwards nedanfOre, below till motes, against nedantill, underneath widan, away nere (nedre), below up, up nerf6re(nedf6 re) , downwards nppe, above nederst, lowest vppdt, upwards ndgonstddes, anywhere ut. out ndr (ndra), near ute. without ndst (ndrmai n), next utan, outside omkriiKj, ikri\ «£/» about nt an till. from outside opp (upp). up utfOr, without, out. 25. Examples. Han sUrider* framat och vandrar^ upp till skogen, och ner till kalian^ der hloinnior'' viixte. — lion dromde^ sig in i bergets skOna kryslallsalar. — Vi gingo ut. — Vi hlefvo qvar. — Den gigantiska hergkedjan® stracker' sig veslerut och sOderut. — Har stodo vi nara forsen^ som stortade sig ned i djupen®, hvar morkret'" herrskar^' och der blolt^^ ormfOdan" bor. — Har ar min van. — Forsarne storta sig utfor bergen ned i afgrunderna^* och jag stSr midt ihland dessa scener. — Det var roligtl — Haiitastenar beraita dunkelt om de maktiga som varil. — Har bor elt folk. — Jag gar hem. — Ar lian hemma? — Kom hit I — Vi resa hlirifran. — Pa andra sidan om elfven^\ — Bakom huset, deri vi bodde. — Hvarifran kom du? — Vi funno honom ingenstades. — Nagonstades maste ban vara. — Trakten'" haromkring ar vild och dyster'^ — Du gode gifvare der ofvan. — Forsen hvarvid jag lag. 1 advance. 2 Mander. 3 spring. 4 flower. 5 dream. 6 mountain- chain. 7 extend. 8 stream. 9 depth. 10 dark. 11 reign. 12 only. 13 vipers and serpents. 14 abyss. 15 stream, river. 16 tract, region. 17 dark. IOC 26. 2. AdTcrb of Time. m, already Idngesen, for some time af alder, of old medan. during all t id, always nu, now aldrig, never nu far tiden, at present hittida, early nyligen. lately derefter. afterwards numera, now derpd. thereupon nyss. just now da, then ndnsin. ever da och da, now and then ofta. often emedlertid. meanwhile om morgonen, in the morning da fOrtiden, at that time om mornarne, in the mornings for do m, formerly om aftonen, in the evening fOrrdn, ere, before om aftnarne, in the evenings forut, before, formerly om f6rmiddagen,\n the forenoon framdeles. in future omeftermidddgt m, in the after- hit tills. hitherto noon hddanefter. afterwards om aret. yearly innan, before om veckan, weekly i ons, ihjons, lately om dagen. in the day ibland, sometimes om natten, at night i dag. to-day pa nytt. newly igen, again pa en gang. at once i gar, ^ yesterday pa stunden, forthwith i fOrgar, the day before i dfvermorgon, the day a iter yesterday. to-morrow imorgon(imorron), to-morrow redan, already i morse, this morning rdlinu. soon i afton,\ i qvdll,] this evening sedan, sent. afterwards late i aftes (i gar afton), yesterday snart. soon evening strax, directly i fjor (i fjol), , last year sdllan, rarely i veckan, weekly tills, till, until i dr. in this year undertiden, sometimes innan. within dnnu, an. not till now innan kort. shortly dter, again i lid. in time drligen. yearly i otid, at the wrong time dtiyo, again. Idnge, long 101 27. Examples. Han gaf aldrig befallning* om nSgot. — Hon salt, som vanligt, forsjiinken^ i tyst^ svarmorr, ocli framfOr henne ISg en bok i hvilken hon nyligen hade liist; liiiiefter Stertog^ hon sin fOrra slallning*. — Han §ter vagade delta. — 1 dag fingo vi elt bref. — Jag fick brclvet i forger. — I fjor bar jag varit i Paris. — Min Onskan' nnmera ar att vara allena. — Hon gick nu. — Hon skref slutligen® foljande' bref. — Det Hr lOr sent. — Han kan ej mera se. — Jag ser iinnu intet mal. — Delta ar ibiand fOrfiirHgt *". — Da skuUe ban icke do. — Han skall komma innan kort. — Jag grater om dagen och om natten. — Jag onskar dagen vore Ofver igen. — Fordom alskade jag bonom, nu for tiden ar ban mig bkgiltig" och snart skall jag bata'^ bononi. — Jag sag bonom nyss. — Jag kommer strax. 1 order, command. 2 sink into. 3 still, dumb. 4 melancholy. 5 to retake. 6 position. 7 the wish. 8 finally. 9 following. 10 ter- rible. 11 indifferent. 12 hate. 28. 3. Adverbs of Number and Comparison. Allenast, only, solely lagom. just enoug aUdramest, most inlet. nothing alldeles, entirely mera, more en gang, once mindre, less en annan gang, another time minst, least endast, only alone mycke, mycket, very much bara, only nog. enough bra, very nogsamt, sulficienlly blott, only ndgongdng, sometimes ytterst. extremely ndgot. something for, for mycket. too too much ndgorlunda, f something \ somehow ganska. quite odndligen, infinitely hOgst, at most rikeligen, sufficiently foga, little, not very rati. rightly just, just so till. to, till knappt, scarcely tcLmligen, tolerably litet, little Ofvermdttan, excessively. 102 29. Examples. Jag sag honom en gang och henne nagongSng. En annangang skall du icke fa detta. — Jag ville bara se honom annu en gang. - Jag skall blott fa veta, hvad du allid bar nekat\ — Han begiirde^ mycket, men jag gaf bonom intet. — Hon blef bra ond^, ocb bade fOga lust att fOrsvara'* bo- nom. — Sadant ar aldeles icke en helig^ pligt®. — Del ar nagorlunda vigtigt'. — Han lyckte oandligen derom. 1 to deny. 2 to demand. 3 cross. 4 to defend. 5 holy, sacred. 6 duty, 7 important. 30. 4. AdTcrbs of Manner and Hind. Annars, else gOraenilag, io please one annorlunda, olbervvise i sender, at a time bom, amiss / sOnder, asunder bra, well inbOrdes, among oneanotber hlindvis. at random Iditeligen (Idtt), easily bakfram, awkwardly Idngt ifrdn att, far from hakldnges, backwards likasd, \ ,., 1.1 1 J > hkewise likaledes,] baJivdnd(, preposterously enligt. conformably miste, amiss enkom, solely med rdtta, in justice eljest. else, otbervvise makligen, comfortably fafdngt, 1 noga, exactly forgdfves,] 111 Vdlll ofOrvarandes, accidentally fort, quickly pa ma fa, at random for intet. for notbing rent af, outrigbt for ro skull. in jest rent ut, simply falskt, falsely rdlt frain, straight forward gerna, willingly sa sdledes, salunda, so tbus hogt, aloud sammalundd, equally hdndelsevis, by accident sa der, ibus — tbus [by ilia, badly smaningom, by degrees, by and i go do, amicably sakla, quietly i synnerhet, especially sinsemellan, amongst each other i synen, in Ibe face svarligen, wiib difliculty i smyg, secretly sa vid lag, so about 103 sOnder, broken tillfots, on foot till och med, even ntrikes, aliroad tvdrt, all at once ntantill, hy heart tvdrt af. clean of tyst. silently tvdrt om, on the contrary vdl. well tillsalu, for sale a rad. in turn tillkorta. too short dfvensa , equally so till ho pa, 1 tillsamman,] together (jfverens, afverhufvud, agreed on an average till handa,] at hand Omsesidig, reciprocal till hands,] Omsevis, variable. till fata, at the feet 31. Examples. SSledes maste jag fa doM — Det Sr val gjordt. — Hon sade sakta, jag ser dig gerna. — Det var fSfangt. — Kan du se din far arligt^ i ogonen? — Jag bar just ett Srende^ till Er. — De gingo tillhopa. — De vaxte smaningom. — Det ar sakert en stor summa. — Det kan inte bh annorlunda, det maste vara salunda. — Det ar bia. gen om. — Vi togo misle'* Utan tvifveP kiinner ni honom. — Jag ar till och med Ofver- tygad. — Alskens inbOrdesl — Han sade det pa mafa. — Tyst, for himlens skull. — De ofverfollo^ honom oforvarandes. — Vi mottes handelsevis pa gatan. 3 commission. 4 to go astray. 5 without Han vander sig makli- — Han sag no;,^a pS mio^. Jag kommer tillkorta 1 to die. doubt. 2 lionest. 6 a Hack. 32. 5. Iiulefiiiite Adverbs. Alldeles inte (icke), by no means alls inte, not at all ej, not ej heller, neither fdrmodlirjen, probably hdller, hdlire (hellre), rather hdlst (helsl), much rather far in gen del, by no means icke (inte), not (nothing) i alia fall, at any rate icke en gang, not once ingalunda, in no wise 104 icke dess mindre, not withstand- manne? if perhaps? ing min sann! my faith! icke det minsta, not in the least ma gdra, very well I ihjdl, to death ndr, sa ndr, nearly about jo, yes (in replj ' to a negation) ndslan, almost ja, yes nej, no ja men, yes sannerligen, surely ju, yes, surely sdkert, certainly ju — ju, the — the nngefdr, about kanske, perhaps vida, far likvdl, likvist, nevertheless vdlan, well then. 33. Exam pies. kv ni lyrklig? — Det ar jag alldeles icke. — Manne det ar sannt? — Koni hit, ju forr, ju battre. — Det vill jag heller icke gOra. — Jag ville heist resa* till Wien, i alia fall blir jag icke i Hamburg. — Kanske ni reser med mig. — Du bar min sann ralt'^ — Nej, jag gar icke allena. — Hon foil till bans fotter, icke dess mindre vagrade^ han henne f(5rlatelse\ — Heter^ det icke sa? jo, min van. — Hvad ar klockan manne? 1 travel. 2 right. 3 refuse. 4 pardon. 5 to call, to name. 34. Prepositions. 1. Simple Prepositions. ^f. from, out bland, amongst efter, behind, after enligt. according [ran, from for, for genom. through hos. with, by if in jemte, near, by, beside kring, around Idngs, along med, with medelst, by means of mellav, between mot, against, towards om, on, over pa, on, upon, to 105 till, to under, under wr, out utan, ulom, without vid, near, by at, against, on, to afver, over. Bakorriy ibland^ ifran, framfdry igenom, innanfOVy intill, Hiring, omkring, utmed, formedelst^ imellan, emellan^ emot, nedanfOr^ ofvarifOr, 35. 2. Compound Prcitositions. utaf, utanfOr, hredvidy (in da till, oahadt, tvdrsOfver, behind between from before through, by within until round, about along by means of between against below over, above upon from out of near until [ing noth withstand- opposite pa denna sidan om, this side till foljd (i fOlje) af, accord- ing to for — skull, on account of / stdllet for, instead i kraft af by virtue ya - vdgnarA ^_^ ^^,^^,f „f_ for — skull, J 36. Examples. Fuktdroppens^ fall* i djupa grufvor' urhalkar* den mark', pa hvilken den faller. — Backens^ sorF der den leker sig frani^ mellan grona briiddar'. — Det ar ett rop'° om glildje" deri. — Skyar'^ draga ofver trakten, under sommailika'^ dagar. — Den skimrande*^ droppen*^ fOrskingrades*^ af en tillfallig*'' vind. — Vid backens braddar. — Domherrarne'* med purpur- brost boppade'^ pa den klara snOn'^". — Han kom at alt ploja upp'^* sin jord mellan snovallarne^* rundt omkring. — 1 rain drops. 2 fall. 3 mines. 4 to undermine. 5 ground. 6 the stream. 7 murmur. 8 to wind round from. 9 bank. 10 cry. 11 joy. 12 cloud. 13 summer-like. 14 glitter. 15 drop. 16 to scatter. 17 accidental. 18 bullfinch. 19 jump. 20 snow. 21 plough up. 22 snowwall. 106 Man alvte pa skidor^' Ofver fjallen^\ — Han lyssnar^ till min asigt^^ — De masle arbeta for dagligt brOd. — Del ar en sak af vigt^^ — Hon iir dotter af (till) baron N. — Det horde jag af honom. — Jag kom fran Paris. — Susannas lijerla slog af gladje''^ — Elan sade delta for min skull. — Jag vill gOra delta i stallot for honom. — I krafl af lagens^^ ord^°. — Enligl sin inslinkl. — De undfagnade^^ inga komphmenter. — De vaggade fram ofver grasplanen. — Tva skalor^^ blefvo qvar vid boel^^ — De logo detta ur kojan. — Hon slrackle halsen at honom. — Jag brydde^* mig ej om delta. — Jag fOrlorade all vanskap^^ for honom. 23 snowskates. 24 mountain. 25 listens. 26 opinion. 27 im- portace. 28 of joy. 29 law. 30 wording. 31 to treat eacli other. 32 magpie. 33 nest. 34 bry sig, to care about. 35 friendship. 37 Idiomatic use of the Prepositious. Af, utaf. By, of, on, wilh, off. Denne malning ar utaf Hr. B. Gossen skickades af sin fader. Arbelel ar af varde. Brefvct af den 6*®. Han tog af till venster. De voro ulom sig af gladje. This painting is by Mr. B. The boy was sent by his father. The worl< is of value. The letter of the 6*^. He turned off to the left. They were beside themselves wilh joy. In the following sentences af cannot be translated: Del blef ej af. jNog af, du ser honom inte mer. Kan herrn icke sla af nagot? Han log lil'vet af sig. De kladde af sig. Han kom af sig. He pet gick af. Han lut taga af sig. It did not take place. Well, you will see him no more. Can you not deduct a hllle? He killed himself. They undressed. He forgot his part. Tlie rope broke. He had his portrait taken. 107 Efter. After, at, by, according to, for. flan kom elter mig. He came after me. Jern saljes efler vigt. Iron is sold by wcigbt. Jag lanar efter sex procent. I lend at six per cent. Ar kliidet efter din onskan? Is the clolii accordinw to vour wish ? Soldaten hade skickat efter sin The soldier had sent for his hiist. horse. Efter is often used in a colloquial style as a conjunction, in the meaning of as: Efter han vUl sd hafoa det , as he will have it so. Emot. Against, towards, contrary to. Jag sprang emot honom i I ran against him in the dark. mOikret. De voro myckct goda emot They were very kind to the barnet. child. Klockan var emot 12 da han II was towards 12 o'clock when kom. he came. Flickan gick dit emot min on- The girl went there contrary skan. to my wish. Vi gingo emot honom. We went to meet liim. For. For, from. 111". B. rostar icke for mig. Mr. B. does not vote for me. Ingen menniska ar fri fran fel. No human being is free from faults. F6r is used in the following idiomatical expressions: Hvad liar hon for sig nu? What is she about now? Han ville vara for sig sjelf. He would be by himself. Del skall vlil ga for sig. That will surely succeed. Han rar icke for det. He cannot help it. Tag dig till vara for honom. Beware of him. Det gick mycket ilia for mig. I was very unfortunate. Jag anklagade honom for det. I accused him of that. Genom, igcnom. Througli, by. Barnet gick igenom rununeU The cliilil went through the room. 108 Ilan vann sitt Sndamal genom He gained his object by per- ihardjoliet. severance. Genom bonom fick jag veta I heard of this through him. detta. Hos. At, witli, in, to, by. De hade frammande hos Hr. S. Boktryckaren var hos bonom i gar. Han bor hos Ur. L. De hafva aWrig varit hos mig. Han var i liira hos Hr. B. Jag skickar hosfoljande href. Han hade inga pengar p§ sig. Vi gora inte sa hos oss. Kom och sitt hos mig. Han afundas dygder hos andra. They had a party at Mr. S*s. The printer was with him yes- terday. He lives at Mr. L's. They have never been at my house. He was apprenticed to Mr. B. I send the accompanying letter. He had no money about him. We do not do so in our coun- try (family). Come and sit by me. He envies virtue in others. /, in. In, at, to, on, up, a, next. Kapten S. bar varit i Bom. I bOrjan sag jag ingenting. Sommerskan var har i dag. Gesallen far tjugu riksdaler i veckan. Karlarne satte huset i brand. Jag skall packa in mina saker. De kommo in en i sender. Du skall dricka i bolten. 1 pingst skall jag fara dit. I vintras var del mycket kalll. Var du der i fjol? Captain S. has been in Bome. At first I saw nothing. The seamstress was here to- day. The journeyman has twenty riksdalers a week. The men set the house on fire. I will pack up my things. They came in one at a time. You shall drink it all. Next Whitsuntide I shall go there. Last winter it was very cold. Were you there last year? Ibland, bland. Among, sometimes. Boken ISg ibland mina saker. The book lay among my things. Vi liisa Tyska ibland. We read German sometimes. Ibland kom ban till oss. Sometimes he came to us. 109 Med. With, of, also, to, in, at. Officeren hade Iva soklater The officer iiad two soldiers iiied sig. wilh him. Taflaii var full med hal. The picture was full of holes. Var du iclie der med? Were you not also there? Gossen fir slcigl med dem. The boy is related lo them. God natl med er. Good night to you. Jag s3g intet fel med henne. I saw no fault in her. Han fidlde oxen med ett slag. He felled the ox at a hlow. Om. Of, ahouf, at, in, for. Han tog honom om lialsen. He put his arms round his necL Hvad var det hon take om? What was it she was speal\ing about? Du fSr gOra om delta. You must do this again. De kommo om nalten. They came at night. Hvad skola vi spela om? What shall we play for? Du kan komma igen om en You can come again in a vecka. week. Pd. On, of, for, by, in, at. Det ligger pS bordet. It lies on tiie table. Han var afundsjuk pS honom. He was jealous of him. S3som bevis p^ sanningen. As proof of the truth. De hade vantat pa vagnen. Tiiey had waited for the car- nage. Jag kSnde bonom pa giingen. I knew him by bis walk. Ar det icke pa modet nu? Is it not in fashion now? Han sade det pa skamt. He said it in jest, Att vara viss pa nagot. To be sure of any thing. Jag var icke Ijeredd pa det. I was not prepared for that. iNar var du pa spektaklet? When \Yere you at the theatre? Vi sutto pa liiktaren. We ^at in the gallery. Gossen kastade en sten pa The boy fking a stone al her. henne. Han blef snart trOlt pa det. He was soon tired of that. Till {tills, conj.). To, by, at, till, in, on, another. Ofversten skickade honom till The colonel sent him to me. mig. Vill du icke bafva en kopp till? Will you not have another cup? B. ar snickare till yrket. B. is a carpenter by trade. no Jagltanner lionom tillutseeTide. Hr. B's son ar till sjOs. Jag ar till er tjenst. Han var till hast. V^anta tills pg kommer. Hans egendom griinsade till min. Vi voro der till klockan elfva. I know him by sight. Mr. B's son is at sea. 1 am at your service. He was on horse-back. Wait until 1 come. His estate bordered on mine. We were o'clock. there till eleven In the followino^ sentences till is not translated. Han lag till sangs. Jag skall lagga mig till den hoken. Han var icke till da. Oscar krOntes till konung. Huru star det till? Jag har gjort honom till viljes. Han tecknade det till minnes. He kept his bed. 1 shall get that book. He did not exist then. Oscar was crowned king. How do you do? I have done as he wished. He made a memorandum of it. Vid. At, of, from, near, by, on. Vi sutto vid bordet. Han har blifvit ledsen vid den hoken. Jag skildes vid honom. Huset hgger vid floden. En person vid namn S. Vid (pa) min heder. Vid borjan. Vid soldalens ankomst. We sat at the table. He has become tired of that book. I was separated from him. Tlie house stands near the river. A person by name S. On my honour. At the beginning. On the soldier's arrival. Under. Undei', beneath, below, during. Han har lefvnt under mitt tak. lion ar under sin syster i franskan. Det var under bans vardighet. Under Georg IV tid. Det var under fOrevandnine: att. He has lived under my roof. She is not up to her sister in French. It was beneath his dignity. During the time of Georg IV*^. It was under pretence of. Utom. Beyond, besides, beside, without. Fangen gick utom vallarne. The prisoner went beyond the walls. Ill Han har lv§ rum utom denna vaning. Manneii var utom sig. Vi spatserade utom griinserna. He lias two rooms besides \h\i floor. The man was beside himself. >Ye were walking outside the boundaries. 38. Conjunctions. Och, and eljest. else ock, ocksa, dfven , also alUsdj sdledes. so, also bade — och, \ sd vdl — som,] as — as derfOre, fOljakteligen, therefore consequently ju—ju, 1 ju — dess,\ the — the da, ndmligen, tliere namely som ock, as also sdsom, viz, for example, eller, or lor instant deels — deels, partly-parlly fdrst. firstly antingen— eller. either — or for del andra. secondly hvarken— eller, neither — noi samt. 1 at the same ,j time, also ej heller. nor med detsamma vdl, nog, indeed certainly vidare, 1 ylterligare,] further fast, fastdn. dnnu vidare. further more ehnni, ehuruvdl, > although derpd. thereupon antingen. %H« & V ' V X-9 M^ AA i Ofrigt, moreover dnskdnt, ding dndlligen, at last oaktadt, notwiths tan- slntligen, finally men. but dessutom, besides dock. yet ty, for. for likvdl, how ever, although erne dan, efier. because deremot, 1 on the contrary tvartom,] on the other hand att, that for att. that utan, but pd det. that am, if hvarfOrey therefore sdframtA derest, J if in how far ndr, da. if, when there, as i fall, in case i det. whilst bara, if only me dan, during which ndr^ if, when sedan. after 112 hvarefter^ whereupon fOrrdn, before som, how, since sa som, as likaledes, likewise (in, as, when. 39. Examples. Han gick ut med drangar, och stalfolk och sysselsatte sig med att borlrOdja stenarne, samt upprOjde* giasmarker. — Mitt hjerta slog ocksS af nOje, nar jag sSg honom eller henne. — Jag besOkte henne, for att erballa ett glas mjOlk^; deremol gaf jag henne en blonima. — Bara ban inte vore s§ hiiftig; men i bjertat sitter det ej, ty battre hjerta finnes ej. — Skulle vi ej med detsamma kasta^ en l)lick in i Susannas hjerta? — Jag var der medan 1 voren bemma. — Slulhgen blef han qvar. — Saval katten* som lejonet^ aro rofdjur. — Jag bar hvarkeu tid eller lust, sade han andthgen , i det han vande honom ryggen. — Jag ar ombytlig emedan de inte aro be- standiga. — Fastan jag ar lycklig. — Da jag kiinner dig skall jag saledes icke klaga, dessutom Sr du nu lugn. — Hon ar lyckligare an bade du och jag. — Det ar nog sannt. — Oak- tadt din hand darrar*. — I fall han ser mig. — Jag vill dela dina qval, ty jag ar din van, om an du ej tror delta. — Tror ni sadant, da skall ni engang vakna med fasa. — Antingen jag vaa* eller ej askadare'. 1 to make. 2 milk. 3 to throw. 4 cat. 5 lion. 6 to tremble. 7 spectator. 40. Interjections. Ah^ ah^ aj\ ack. Hh, fy, ha, hi, hej\ ho, hUj hut 0, St, ve, aha. Korsl what the deuce! Bevarsl Gu' bevars! God forbid! Gunas! Mercy on me! Vdlan! well! Nana da! well, well! thanks! Hor nu! listen! hitdt! this wayl Tyst! silence! PART III. Reading LessoniJ. I. Prose. 1. Det ganila Norge, By Bremer. Forr a'n nagon sang af gladje eller af sorg blifvit uppsand ar Norges dalar, loir an nagon rok uppsligit nr (less hyddor, nagon yxa fallt ett trad i dess skogar, fOrr Sn konung Nor gick ul fran Jotunhem fOr alt soka sin bortrOfvade syster och drog genom landet och gaf det sitl nnnin, ja, forr an nagon INorrnian var till, stod lioga Dovre uied SnOhatlan infor Ska- parens anlete. Veslerut stracker sig den gigantiska bergskedjan till Roms- dalshorn , bvars lot vesterhafvet badar. Soderut bildar den under olika nauin (Langljeld, Sognefjeld, Filefjeld, Hardanger- fjeld m. tl.) den ofanlliga fjelll)ygd, som i)a en striicka af elt- biindrafemtio geogradska qvadratmil foretcr allt hvad naturen eger slort, fruktansvardt, skont och fortjiisande. Hiir aiinii, soni pa verldens forsta dagar, star i olVe Teleniarken Fjell- stugan, byggd af osynlig hand, och bvars isvallar och torn en- dast denna hand kan storta; annu, som vid lidens morgon, molas vid niidsoninuirlid |)a iirhergens snotackla tinnar ,.mor- gonrodnad och aftonrodnad till llygtig broderkyss"; iinnu som da dana forsarne, stortande sig ned i djupen , annu atergifva Joklernas (glaciererni s) is-speglar sanima foremal, an tjusande, an fasaviickande, och iinnu i dag sasom da, tinnas alp-riickor Lenslrdm's Shwedish Grimmar. 8 114 ^Idrig af menniskofol besligna, dalar och sliogar „ensliga na- Imceller", dit bloU orneii och niidsommarsolen hlicka ned. Hiir ar del gamla, det evigt unga Norge, har hapiiar betrak- tarens blick, men bans bjerta vidgar sig, ban glOmmer egen smiirta, egen gladje, glummer all litenbet, i det ban med beb'g rysning anar alt „Guds skugga genoinvandrar naturen". I bjertat af Norge ligger denna bygd. Ar din sjal trOtt vid veildens buller, eller utnott vid smaaktigbelerna af ett fat- tigt bvardagsbf, ar den qvald af la])pt kammarbift, af bokdamm, sallskapsdamm eller annat damm (det finnes i veiiden sa manga sorter deraf, alia betiickande sjalen med gra stoltkappa) eller ar den sonderslilen af djupa, Iratande lidelser, — da fly, fly till Norges bjerla , ocb der, lyssnande till naturens friska, makliga bjerteslag, ensam med de stora, lysta och dock sa valtahga naturforemalen , skall du inbamta nya krafler, nylt 111! Har faller inlet damm. Friska ocb klara sta lifvets lan- kar, som pa deras skapelses dag. Vill du se det stora, ma- jestalliga? Se Gausta bojande sig pa sina kolossala knjin, sextusen fot Ofver jordylan ; se Hurungernas, Fanaraukens, Mugnaljelds vilda jatteskepnader; se Rjukan (den rykande), Vorings- och Vedals-forsarne skummande ocb dundrande storta sig uUOr bergen ned i afgrundernel — Och vill du hvila dig vid det tacka, det Ijufva? Det lefvei midt ibland dessa fruk- tansvarda scener, i fredad ensligbci Siiterhyddan star i den Irauga dalen , flockar af kreatur beta pa skona grasmarker, sateipigan med frisk by, bla ogon ocb Ijusa barflalor valiar dem, under det hon sjunger bygdens enkla, mildl vemodiga melodier, och som en spegel for den tacka bilden, ligger midt i dalen en liten sjo (Kjoern) djup, stilla och af en klar, bla farg, egen for de flesla glaciervatlen. Allt andas en idylbsk frid. Men en aning om doden tyckes ren i skapelsens mor- gonslund ha tryckt silt insegel pa denna nejd. De morka fjellmassornas stora skuggor falla ofver dalar der endast mossa vaxer, ofver sjoar bvars stilla vatfen aro fulla af aldrig smal- tande is — sa Koldedalen, Koldesjon med dess doda, gra- gula braddar. Dodstystnad berrskar i denna odemark, afbru- ten blott af lavinernas askor och af det brak som glacierernes rOrelser fororsaka. Ingen fagel ror sin vinge eller bojer silt qvitter i denna sorgliga nejd; endast gokens melodiska suckar ditforas af vinden vid midsommartid. Men vill du se lifvet i dess prakt ocb Ijufvasle berrlighet, se da vintcrns och sommarens omfamning i det ganda ^orge, 115 ga ned till Svalems sliitler, se Aamaadts och Siljords dalar, cUer den paradisisia skOna Veslljorddalcn, genom hvilken Man- clfven flyter stilla och spegelklar, omramnandc i sitt lopp sma ljusgrona Oar, beviixta med blaklockor och valluktande skogs- liljor, se hum siirverclfvarne hiir slingra sig ned fran fjellen mellan Iriidgrupper och bordiga fait, se hiirii bakom de niir- maste bergen med deras lofskogar, resa sig snOfjallen, som vordiga palriarker blickande iied pa yngre slagten; — he- trakta i dessa dalar morgontns och aftonens fargspel pa hoj- derna, i djupen; se ovadrens fiukfansvarda prakt, se legn- bagens stilla herrlighet, der dtn livali'ver sig ofver vattenfallet betryckta sjal, sc detla, fornim och andasi Fran dessa skOna, niera allmant kiinda scener, draga vi OSS nu till en mera obekant trakt, till den stora dal-slrackning, der Skogshornet hojer sig bland skyarne, der Urunda flyter klar bland klipporna och Djupadals vatlenlall forsa icke mindre strida och stolta lor del de siillaa beuudras af ny- likna framhngars blickar. 2. From the Work: Skizzcr. Jag hade myiket tidigt p4 morgonen lemnat Frii A. ty jag langlade ifran hennes arliticiella atmospliere och hiltdigra vanskapsyttringar. Jag kiinde mig andas liitt nar jag i,ter be- fann mig ute pa landsvjigen, der ingen sade mig alt jag var „en sol som uppgaU p4 vanskapens horizonl", der ingen spe- lade rollen af en hiild maka, en om och omliinksam moder, en framat striilVande nienniska, der, med elt ord, ingen fanns som visste — till punkt och j)ricka vissle — alia sina skyl- digheter, och dock forsumniade dem; ty forlaten vare hvar och en, som iirakthllcr det riitta, af ovetenhet derom. Jag akie hela dagen. Vagnens hjul gingo evigt och onpphorligl omkring, just som tidens, men och nu upphorde likhelen med tidens, ty det trottnar aldrig. Ja — ett hjul ledsnade och sade nej, men ea decideiadi, alt aldrig nagot fullstiindigare „nej" legal i en qvinnas blick en gang. Vagnen stadnade. Jag ryste fur att fraga, ty jag langtade olieskrifligt eller natt- qvarteret, emedan det led mot aftonen. Men jag beholde icke fraga. Kuskens nodrop gaf mig tillrackligt tillkiinna, att bar var stor olycka a fiirde. Iljulet var sonder, ohjelpligt sonder. 116 Rdflslag fOretogos med skjutsbondcTi , och ban visste icke en enda annan iitviig an att ga fram till „HeiTegardL'n" och be atl fa l^iia ett hjiil till niista gaslgifvaregaid, eller till den, der nattqvarteret var hestalldt. Aftonen var ovanligt vacker. Kiisken kunde ej ga fran vagnen, vagnon kunde icke ga ett steg. Anna hade icke vagat ga tio alnar fran mig, betjenten var rest som forebud, skjutsbonden var ej vardt at skicka, ty hvem hade val brytt sig om bans begaran, Hetregarden var belt nara ocli sag mycket vacker och inbjiidande ut; af skjuts- bonden underrattades jag att der bodde en Major, men namnet hade ban alldeles forgatit, eller kanske aldrig hurt. Mitt parti var snart tagef, iitan att gifva mig ro fraga hvad berregarden bette, iitan at kunna fa veta hvad Majoren bette, vandrade jag iitaf, atfoljd af Anna, som forundrades, sa att lion kunde digna ned, kl detta foretag, at alt „Hennes nad ville ga upp till en franimande herregard och af frammande personer bedja att fa lana nagot", lika som om ett annat medel statt mig till budsl Vi kommo snart till tvenne stora jernportar, och genom dessa i en mork skuggrik alle af gamla, jemna, val ansade lindar och askar. „Ack hvad bar ar vackertl" sade Anna, och jag kande en af dessa barndomsfornojelser ofver ett olyckligt af- ventyr, som kan gifva anledning till ett romantiskt dito. Jag kande en liingtan fram till denna „herregard", som jag icke formar beskrifva, och hjertat slog af en viss Ijuf och oroligt behaglig aning, at bar skulle mota mig nagot angenamt, na- got ovanligt. En liten vanlig bund kom oss emot i den por- ten , som fOrde in till garden , och strax derefter horde jag en barnrost saga: „mamma ! hvem iir det som kommer der?" — och en syn, sadan man beskrifver den i idyllen, lag for mina ogon. Stora triid med rika lofkronor omgafvo hela den vackra garden och bortskymde nagot litet det i enkel, men smakfull ocli prydlig stil uppforda landlhuset. Under ett af dessa trad stod ett bord, och vid detta intog en fOrtjusande familj-grupp sin sista maltid pa dagen. Man sag den fina svarta te'kannan med nun nan )ja locket, man sag det guld- gula smoret, de sviillande brodbullarne, det kalla kotlet, kront med siiiigt lagd persilja, man sag pankakor och sylt, och, l)attre an allt detta, man sag en fryntlig, iin och j)r()per landt- junkare, ur hvars oga godt bjerta och rik sjal franilyste, och hvars minsia rorelse just var den man Onskade bos en vard, i bvais bus man amnade anropa bad(^ giistfrihet och bjelp. Hans blolla asyn intog mig. Fyra alskvarda, enkelt men val 117 ocli siiyggl kliidila barn sprun^^o iipp fran bordct pA samma gang som I'adren. Odi modern, — lion lay redan nied oskrynitad, ororfalskad i^liidje om niin ha!s. Dtt var Fru B. Ocli nar jag ville se pa lienne, for alt riktigl ofverlyga nng om denna lyckliga slump, da ville lion icke sliippa niig, icke se npp, men niir jag sliitligen lick se lienne^^ hlida, milda an- lete, da liangde ell par sa vackra tarar i de lialloppna (igonen, alt jag kiinde Imr iilVen mina hlefvo liilla och vala. 3. ITlora-hcmmet. From: Nya teckningar ur hvardagslifvet, af Fredrika Bremer. Medlemmar af en I'amilj horde emellanat skiljas p^ nagon tid. Det verkar en i manga fall helsosam fornyelse, och aler- foreningen ar — niir kiirlek ligger i giiuiden — sa rik, sa rolig, eu ny var. Vi ga ej sa laiigt, som visan, den der siigor: „Allt samma och samma var lefnad gor sur, Omvexling forskonar var hela natur! Jag vande jag agde den skonasle mo, Jag leddes alt lefva, om lion giomle do." Men , sa der halfviigs — d. v. s. med de Iv^ forsta ra- derna — ga vi anda. Under det Maj-lif, som uppstod i Mora-hemmet i den forsta liden efter husiadrens ankomst, blommade alia sinnen; iifven den slutna VaJborg tycktes vackna upp till lilet lif och dekagande; Olof var lycklig i kiinslan af att nu vara sin far narmare an nagonsin, och Brigitfa var belt yr i hulvudet af gladje och dansade om med sin morbror, sin moster, sin ad- junkt och med hvem lion tick lag uti. Endast Siri delade icke den allmanna gladjen, lion tycktes bli skyggare an forr, flyddc den lyckliga familjen, vistades nte i skog och mark — man visste sallan livar — och en slai^s vild melankoli kaslade ol'la sin skngga ofver hennes unga ansigte och gaf elt nattligt tycke at hennes blick. Man sag henne sallan hemma, utoni vid maltiderna, och det kostade pa fru liigeborg, som sag bur ofta prolessorns blickar sokle den unga flickan, eliuru ban icke sade nagot; och de andras formaningar till henne, alt vara mera hemma, verkade ingenling. Tvenne aftnar i veckan fOr- samlades dock vanligen alia inom huset i en ftirliolig krets, och det var de, da fru Ingeborg hade s3, kallad spinnstuga. 118 Dk samlades alia Iiiisets qvinliga rnefllemmar, hvnr mod sin spinnrock, i den stora salen, der elden var tand pa spisen. Och kring denna eld salte man sig och spann och spann. Och snarl spann man herrarne fram, ty det gick muntert till vid spinnrockarne; der sjOngs visor, beiiittades historier, gafs och gissades gator. Fru Ingeborg hade ett outtOmhgt forrad af sadana, och roade sig med att, sittande ibland spinner- skorna eller vandrande fram och ater i salen, bry deras huf- vuden med alia de under och ting, som hon „sett i konun- gens gard", en galformel som hon ofia nyttjade. Fru Ingeborg var vanligen sjelf myckel glad under dessa aftnar och uppHf- vade alia, och tillat icke gerna nagon att undandraga sig bi- draget „till det allmiinna basta" af en beriittelse, sang eller gata. Siri sjong vanligen nagon liten lustig visa, och utmarkte sig i ofrigt blott vid gatornas gissning, som mycket roade henne. Dessa roade ocksa Olof och paminte honom de ural- di'iga tiderna i norden, da gator och sinnrika sporsmal voro de klokas karaste noje; da alVen gudarne drogo ut fran sina Ijusa boningar, fCr att i sadana amnen tafla med jordkretsens jattar och sjelfva Oden ej gaf sig ro fOrran ban haruti hade matt sig med och besegral den kloka jatten Vafthrudner. Olof sjelf hade nu, i sina reseminnen, dyrbara bidrag att lemna till spinnslugans nojen. Han och lojtnant Lasse voro alltid der narvarande; de forsokte till och med att spinna, men dels gick traden sa ofta af, dels ruskades spinnrockarne dervid sk obarmhertigt, att fruntimmerna undanbado sig detta slags bi- trade af herrarne. Sednare pa afton kom vanligen afven professorn. Hans ankomsl bland de sina verkade alllid ett forhojdt hf, ett ste- gradt interesse; ock iifven i „spinnstugan" var det sa, antin- gen ban der blott var askadare och ahorare, eller — hvilket ofta var fallet — sjelf med nagon berattelse gaf sin tribut till „det allmanna basla". Fa dagar efter Olofs aterkomst var „spinnstuga" i hem- met, och alia voro fOrsamlade i husets stora sal. Fru Inge- boig hade gifvit konstiga gator, som Olof och Siri gissat i kapp. Valborg hade sjungit en visa. Adjunkten hade harinat obo6 och spruckna trumpeter. Lojtnant Lasse hade fOreslidIt ett angfarlyg som satler sig i rorelse, hvarvid flera spinnrockar rakade i slor fara, och Drigitta hade bcraltat alskilliga anek- dolcr om „Karingen", en |)ersonligliet, sum utriitlar och siiger manga ting i Sverige, sasom till exempel: 119 „Dcl. vill jng sel" sa' karingen ocli kr»pte korpcn for ntt se om liau lelde i tvaliiindra ar. „Tack nil vdr herre, nu lijelper jag mig sjelCI" sa' kii- ringen, se'n lion kom iipp pa sina loller igcn. „Ja," sa' kiiiingen, „nagonting pa, ral" var det, ocli var det inte aniiial, sa var del korporal." Om into om liade vnrit emellan , sS hade karingen l>ilit hjOrn" m. m. m. m. Alia hade gilvit sin skiirf till aftonens underliallniiig, och professorn hade skrallat och af hjertans grand njulit sitt hemlif. Upprymd och varm svarade han, pa de ungas hoiu-r att heriitta u^got, med foljande drag ur Dal-allmogens lit': „En fader gick med sina hada dottrar, en vinteraCton, ufver Siljans is. I skymningen togo de miste om sin viig och kommo ut pa en svag is, som brast under deras folter. Den hrast iilVen for deras bemOdandcn att lialla sig fast och att komma upp igen. Blolt en af dotlrarne lyckades alt halla sig uppe vid elt nagot fastare isstycke, och vid hennes axlar taste sig i dodsangest den andra system och hull sig uppe vid henne. „Slapp mig, Margrelal" bad denna, „eljest gar jag under Jag orkar knappast halla mig uppe sjelf." Men den unga tlickan, i sin dodsangest, sliipple icke, utan hoU sig fast som forut. Da hordes den sjiinkande faderns allvarsamma rOst: „Hor du icke, Margreta, hvad Anna siiger?" Och i Ogonblicket, som (lickan horde de orden, sliippte hon system och liit sig sjunka i djupet med fadern. System lyckades att riidda sig; men ofta derefler kom hon till mig, i behof af trost fOr sina samvetsqval; ty hon tillrakiiade sig Margrelas dod. „En fader rodde med sin unga son pd Siljan. En storm viixte upp; deras lilla bat blef omkullkastad och slun- gad langt ifran dem. Men elt hrade flot niira dem , och vid detta fastade sig fader och son. Men det kunde icke biira dem bada. Och niir sonen det sag, sade han: „Gud viUsigne dig, min farl Lef for min mor och mina syskonl" Och han lat sig ga till botlen." „Under det forskriickliga hungersnods-aret hiir, 1838, kom en dag till mig en Dalkail, Iran en aunan socken, och sade till mig: 120 „Salj mig ett par skeppund lialml" Mannen var af dessa stora, lesliga gestalter, som man icke sallan ser liar; dock liade lian tydligen lidit af liungers- noden. Halten med sina breda skyggen hade han dragil djnpt ncd i ansigtet. „Jag kan icke sSlja halm at dig," svarade jag pa hans begaran: ,.jag har icke mer an jag behofver fOr mig och de fattiga af mina socknebor." „Salj mig ett skeppund blotti" bad karlen. „Icke del heller kan jag," svarade jag; „hvad jag nu har qvar maste jag hehalla for mig och mitt folk." ,,Ett halft skeppund da I" vidblef Dalkarlen entrSget. „Det gor mig ondtl" sade jag; „men icke en gang ett halft skeppund kan jag lemna dig." Den stora karlen tog ett steg narmare mig, sade icke ett ord, men skot upp batten ur pannan och sag stinnt pa mig. Han ^lat mig se att — han grdt. Asynen af denna smarta kunde jag icke ulharda. „Kom med mig", sade jag; „du skall fa hvad du villi" Han foljde mig och fick halmen, som han begarde. „0m det vore for m?(/", sade han, „sa skulle jag val icke vara sa bar. Ty om vi menniskor lida och slita ondt, sa ar det icke mer an vara synder forljena och hvad vi bora och kunna bara; men de arma krealuren — hvad hafva de val forskyllat?!" 4. Ur ett tal till miniie af konuiig Oustaf 111. By W. G. Bottigei. Kort efter Hertig Carls hemkomst fran sin utlSndska fard fOretog kronprinsen i bOrjan af 1771 en dylik, atfoljd af sin yngste broder och sin fordne Guvernor, Riksiadet Grel've Scheffer. De begge Grefvarne af Gotland och Oland hade uppgjort till sin reseplan, att tillbringa vinlren i Gailiens huf- vudslad, sedermera med varen ofversegla till England, njuta sommaren under Italiens blida sol och med hosten hvila ut vid Rhens drufvokullar. Efter att i Danmark hafva besokt anforvandterna till Sophia Magdalena, i Holstein en bror till Adolf Fredrik, i Brunsvig en syster till Lovisa Ulrika, fortsatte de Ofver Nederlanderna vagen till Paris, der de i slutet af 121 Februari iiitra(r;ul«'. Silt liopj) i afseeiKlc pa (1(3 tillernade po- litiska underliandlingarna med Frnnska kal)ineUet hade Guslaf till en slor del byggt pa Fiankrikcs d^vcraude Premier-Mini- ster, Herligen af Choisene; men till sin ledsnad erholl ban redan i Zvveibriicken lidning on) denna ministers olOrmodade fall, genom en at" de manga hof-intriger, som kring den svage Ludvig XV sj)unno sina qvinliga tiadar. Fiir denna miss- rakning fann ban en ersilttning i den personliga viinskap, hvarmed ban at Franska konnnga-familjen blef omfattad, ocb i den beundiande uppmarksamhet, som bans siillsynta egen- skaper, bans alskvarda umgange, bans intagande snille till- vnnno bonom OlVerallt. Pariserboerna forvaiiades, att bland nordens isar kunnat vaxa en Furste, som i forfinad bildning ej tog, men gaf monster: allt, bvad Paris egde ulmiirkt ocb lysande, taflade om bans ynnest, ocb i en af Franska Akade- miens sessioner, som Gustal" bevislade, upplaste A. Alembert en dialog ur Elyseen, der ban lat Drottning Cbristina ocb Des Cartes utol'va sitt smicker p4 den snillrika Grefven af Gotland. Hvilken sorglig bild af det menskliga lifvets ombyt- ligbet framstaller ej laflan af det da sa lysande liofvet i Ver- sailles! INar, under de dagliga skadespelens glans, alias blickar riktades mot den kongliga loge, som tyckles innesbita lyckans iiogsla fOremdl, — bvilken inbillning var viil da nog mork att ana ett sa tragiskt slut bakom Iramtidens ouppdragna tiickelsel Der satt, onjgifven af det mest skimrande bof i Europa, en aldrig konung, med balfsliickt lif; — at bans sista dagar voro beta qval sparda. Der satt, stialande af ungdoni ocb prakt, det nyss formalda tbronfoljarparet, Ludvig ocb Marie Antoi- nette; — de sago IVamfor sig en tbron , men ej bakom den scbavotterna ocb bilan. Der syntes, vid deras sida, de unga Prinsarna af Provence ocb Artois, i blomman af ett irrande lifs fridlosa utveckling; ocb slulligen, der ses Gustaf, arf- vingen till en krona i norden, beundrad, firad, lycklig, utan aning att nyss bans fader iir i Sverge atliden, ban sjelf i delta ogonblick konung, ocb att, sasom sadan ban en gang skall falla ett blodigt offer for silt folk, aret innan bans van , den sextonde Ludvig, med lika tankesiitl delar ett lika Ode. Adolf Fredrik var dod — ocb pa Seinens strand belsades Gustaf fOr Sverges konung. 122 5. Ur STonska Folkels llisforia. By E. G. Geijer. Men konungen lade sjelf hand vid verket; och del ar bans enskilda frikostighet som Upsala Universilet har alt tacka for sitt bestand. Genoni gafvobref af den 31 August! 1625 forarade Gustaf Adolf, af de nu i bans hand fOrenade Gusla- vianska arfvegodsen , trebundrade femtio bemman till Upsala Akademi, med fOrklaring, att som dessa bemman voro bans arf och egne, ban forunnade dem at Akademien till dess evardliga, alltid blifvande egendom. Utom sin donation anslog Konungen till Universitetet kronotionden af flera socknar i Westmanland och Helsingland, gaf prsepende-pastoraler atTbeo- logerna, samt ett bondebemman i lonetillukning at bvar och en af de ofiige Professorerna; dessutom tre tusen ivabundrade femtio daler arligen till ett communitet for Studenter, med sarskildt anslag for inkop af inventarier, samt Ion for styres- man och betjening, vidare tva tusen fembundiade daler arli- gen till underbail fOr Stipendiater, och bundrade daler till arbga beloningar at dessa; bvarjemte ban skankte Universitetet sitt eget Boktryckeri, stiftade dess Bibliotbek genom foriiring af sin egen boksamling, forordnade del en arlig inkomst, och lat bygga det (sedermera af Carl XI tillokta) bus, som annu kallas Academia Gustaviana. — Till rikets Gymnasier ar af- ven Gustaf Adolf uppbofsman; ty eburu af alder den inratt- ning fanns, att vid Domkyrkorna visse Lectorer hade under- bail af kyrkotionden, gjorde konungen deraf forst ordentbga liirobus, med flere larare och stOrre inkomster. Det fOrsta Gymnasium i Sverige inraltades i Westeras 1620 (tillOkt 1623 och 1627): det andra i Strengnas 1626: det tredje i Liii- koping 1628, och samma ar erholl Finland, som redan 1618 fatt ett Gymnasium i Wiborg, annu ett i Abo. Sa blef denne store konung midt under kriget stiflare af Sverges Undervisningsverk, och paminner derigenom, att afven bans vapen fordes fOr den menskliga odbngens beliga sak. Derfiire offrade ban pa dess altare hvad andra skulle anvandl pa vapen. Och i hvilken tid? Det finns intet bOgre och ad- lare bopp, an det som Gustaf Adolf nedlagt om Sveriges fram- tid i dessa sina sliftelser. De blefvo ej mindre politiskt an velenskapligt vigtiga. Ty om Sverige frdn denna tid framgent s4 ofla sett man ur byddaii sliga genom kunskaper och fortjenst till rikets bOgsta vardigbeter, s& Jir delta ock Gustaf Adolfs vei k. 123 6. Vr „eii vainlriiig i Rom'*. By Bernh. von Beskow, Vi togo Viigen iippfor Tarpejiska klippan till Capitoliiim. Man liar nii Forum nied (less fornleninin^ar under sina I'Otter. Fran lornet kan man urskiija de sju kiillarnas belilgenliet. Det panorama, som omger askadaren, iir den rikasle forntids- liiifd, alllid oppen, niistan alltid hestralad af en moinlVi liim- mel. Man skulle der dagligen, under ett dr, kunna tillbringa nagra interessania timmar. Pa nedvagen gar man fOrbi iMarci Aurelii slaty till iiiist, af forgyld hrons, och de segertecken, som egnadcs at Marius, efter bans seger Ofver Cim])rerna ocli Teutonerna, samt stadnar ett Ogonblick framfOr Micliel Aiigelos bus. Det ar en liten envaningsbyggnad, med endast tva fon- ster, nil bebodd af ett fattigt handtvcrkarrolk. En smal gata forer till Forum Trajani. Af all dess ford- na prakt bar blott en enda lemning trolsat seklerna; men det jir afven den skOnaste segerkolonn i verlden. Basrelie- ferna, som iilgoras af 2500 figurer, tecknade al" mastareliand, bafva varit en kiilla for Rafaiils ocb Giulio Homanos studier. I kolonnens fot forvarades fordom den gyllne urna, som gOmde Tiajani stoft, ocb pa spetsen hojde sig segrarens ko- lossala bild, af forgyld brons. JNu synes der Aposleln Petriis, iipplord af Sixliis V. Da man vill fortsiilla sin vandring, Oppna sig Ivenne vM- gar: den ena till Mons Qvirinalis, som prydes af de kolossala hastarna, pa hvilkas fotslallning liisas namnen Pbidias ocb Praxiteles (ocb bvilka, om de an ej biirrora Iran dessa ma- stare, dock aro Grekiskt arbete af forsta ordningen), samt der- ifran till Diocleliani Termer ocb flera berrliga villor; den andra ofver Tibern, till Adiiani ryktbara grafvard. Vi vidja denna sednare ocb befinna oss snart pa Roms bufvndgata, il Corso, genom sin striickning ocb palalsernas miingd mabdnda den skonaste i Europa. Vi bafva knappt biinnit den balfvjigs (la var uppmiirksambet dnyo lastes af en segerkolonn. Det iir den, som Romerska folket lat uppiesa at Marcus Aurelius, efter bans seger ofver Marcomannerna. Den ar mindre skon an Trajani, men i anseende till fotstallningen bogre. Den bar fordom verldsbeberrskarens bild af foigyld brons, ocb bar nu Aposteln Paiili, upprest af Sixtiis V. Invid denna plats Opp- nar sig en an nan, som prydes af August! Sol- obelisk, bvilken 124 kcjsyren liit fOra fran Ileliopolis ocli iipi)r()ra pA, Campus Mar- tins samt helga at solen (soli donwn dedit, som orden iiti in- skriften lyda). EftiT en vjig af nagra minuter, genom obetydliga gator, befinna vi oss pa en plats, i hvars I'urgriind ett aldiigt tempel langslar vara blickar. Denna byggnad ar lika enkel som ma- jeslatisk. P^ian dess panna, bvilken tvenne artusenden med vordnad forbigalf, alerspeglas annu samma hign, bvarmed den sett triuml'bagar och tlironer, kejsardomen och folkvalden falla och deras spillror spridas som leksaker for barn. Det var fordom alia Gudars boning ocli iir nil alia belgons; det iir nu, som lordom, fromhetens ocb konstens belgedom. Det iir Pantheon. Da man intrader i templet, kiinner man, att den Ijus- strom, som flodar ned fian knpolen, varit amnad att bestrala Gudai', icke blott dodliga. Dessa ma bafva varit bvilka som belst; deras anletsdrag bara dock spar af forgangelsen. Nar man uti inbillningcn flyttar sig tillbnka till den tid, da Olym- pens bilder, framtroUade af den Grekiska mejseln, blickade ned fian nicberna i denna sal, bvilka nu fyllas med grafvar och belgonaben, skyndar man dier ut att beundra de yttre lemningarna skonade af tiden. 7. Torparfainiljcrna. From: Penningar och Arbete af Onkel Adam. (Dr. We tterbergh.) Det finnes ett drag i svenska nationallynnet, som saltan fOrnekar sig, det Sr allmogens kansla for en viss grad afkom- fort, prydiighet. och snygghet. Det ar endast vid de begge iindpunkterna, hos den rike bonden, som gOr ett olyckligt forsok att haima de biittre standen, och hos stat-torparen eller sadane jord-torpare, som digna under palagor, man mar- ker motsatsen. Hos medelklassen af bonderna ater, der hvarken rikedom eller fattigdom biingat dem ur deras nationela stiillning, iir stugan, oaktadt all sin enkelbet, ett monster af natthet och prydiighet. Den hvitmenade spiseln med sin sopade hidl, och som om sommaren klades med fiiska lof'ruskor; det grof'va, men dock rena golfvet; de simpla gardinerna, som hiinga pa f(^nsterkanterna, ocb pryda hyllorna, och som besla af sa kal- 125 lad „kn5|)pling" ellor „ii|)|)kny(or", det vil! sH^r andan af linrieviil'varne, livars losa liadkiiippor hopknylas till elt slags gallci': allL fondilcr en slrid niellan skuiilKilssinnet och de snia tillgangarnc, i livilken det lorra vinnei-. Om man jemCOr sin inre Ixilalcnhet, da man inlriict i ctl i)iaktiiim, (\i^v siden, giild och sammet , der trymacr och kronor Ofverrallt gliinsa, med den man kanncr, da n)aii he- tiaktar del inre at' en svensk hondstnga , der ingen mfilning, intet guld doljer tradet, som skiiradt och tint lyckes vinna genoni sin alder, ty lU't hhr med hvarje ar hvitare; om man da ser nagra hlanka koppaiklirl, nagra lenntallrikar, som skina som speglar, och hiisels m(Ml l)joik-kada sammansalta porslin l)redvid en liel rad Icrfat med artal i bottncn, sla kompagni- vis pa iiyllan, hilar jemlorelsen at den hlla kojan, ocli man beklagar hlott, att man ej kan sla rikligt rak lor atl ej str>ta i takhjelkarne. Dit man saledes heist trader, ar i en s5, kallad ryffg-^- stnga i del lalliga Smaland, (\gv, liogt under tak, halVekakorna hiinga pa sina sliinger och der kanljiinda att en kiihng, har- nens van och lekkamrat, kommer en till mote och Uditar pa lianden lor att la nagot, och hjuder sina hornspetsar till strid, niir han linner sig hedragen. Men delta tretliga hem har en(hist sjelf-egaren, som hor jia sin lilla hemmans(h'l, och den trie hackstugusitlaron, som iir konung i sin koja, sa lilen hon iu*. Begge desse ega sig sjeHVe. Deremot, sa snarl vi ifilrada |)a lierigaids-gebiten, finna vi storre eller mindi-e afsikelscr Iran den iirsprungliga karak- teren. Det finnes, till all lycka, manga egendomsegare, som gora myckel, om icke allt, for sill folks trefnad; men endasl den omstilndighelen, all lorparens stallning ej iir saker, att han kan nppsiigas, atl hans konlrakt kan hojas, gor atl lian konmier i en annan, i en I'alsk stallning, som den lalliga sjcll- egaren, eller den, som hlolt har lilstidsbesitlning pa en stuga, undviker. Del ar nendigen en fiamlid, som lelas hela denna helolkning; ty for alt ega en framtid fordras sakerhet. Om lorparen saledes sandar loimogenhet, sker delta icke derfore, att lian sjelf, hans barn och harnharn skola (jvarhlilVa pa samma lorl'va, ulan pa del att han md kunna llytla, om be- hofvet sa i)akallar. Denna nomad-id6 lyser igenom Ofverallt i hans lefnads- satt och kastar nagonling vardslost och olretligt in i hans koja; han behandlar den, som den vore blolt elt natlqvailer; 126 ty (let lOnar ej modan, att for iiagra ar blott gOra sig besvar alt putsa den ocli gOra den prydlig. Och dock framlelVer ban hela sin tid i samma stuga; lian blir ej iippsagd, bans kon- trakt bbr ej bojdt, men bkval bar denna osakerbet som ett Daniocles-svard bestlindigt bangt Ofver bans bufvud, ocb in- slinktbkt kanner ban, att ban ej ar saker, faslan ban mycket sallan tanker derpa. 8 From tbe play: Master Sniilh. Feiiele Aktcu : I'orsta .Sceiien, (Alia Smiths fordna arbetare framkomma i sina smedsdrdgter, glada och soilande.) Verkgesdlln. Ma, min kara Kolmodin, sa rakas vi igen sS, bar oformodadt. Hvem skuUe ba' trott det, nar olyckan slog ner i Master Jacobs bus, ocb vi spriddes alia omkring, som agnar for vinden. Kolmodin (vppntsad i rena lOskragar och en shiskig halt, fdr dfrigt klddd i forskinn och samma afsigkomna svarta frack, som han tillforene hegagnal.) Sa ska det vara i verldeu, ja; skiijas ki ocb ses igen annars blef det for ledsamt i langden. Men se nagonting sa bar erkelretligt, det kunde inte fanken dromma om, nar jag for elt balft ar se'n gick ocb badda lik- sangar pa korgal'n. Nu tyckcr jag Master Jacob, ska* bb sa glad, som JN'apolion, nar ban raka' silt gamla garde, sasom jag sag i glasbalet pa en saiuler kos-kosmotik en gang. Hejsan, smedsgubbarl Har ska' bli' lilla lifvet. En Gesdll. Men bvad knafveln gick det at dej Kolmo- din, som gick Jfran yrket ocb blef dodgrafvare en tid? Kolmodin. Ab, man ska' alltid lefva busligt bar i vcrl- den, ocb stalla sej sa alt man kan biidda sin cgen sang om det galler ocb derfor blef jag dodgrafvare. Ser ni, Cbrisline bos Kaspersons, bon gick in vid lullverket, ocb sa blef jag litet trakig till lynnet, ocb sa gick jag ocb sma'sop en tid, ocb se'n blef jag dodgrafvare i brist pa arbete. Sa ska' det vara i verlden, del ska' alllid ga rasande for somliga. Verkgesdlln. Vi skulle viinta pa brukspatron bar bredvid hcicken, fOr Master Jacob far inte vela af nagonting om att vi a' samlade bar. (Ndgra bondflir.kor ga fOrhi.) 127 Kolniodin. lia, sm^ lOsornal liiil Elt lite ordi (Drar ett par flickor in framfOr Jidcken, de andra foija nyfiket efter.) Kiinncr ni Napolions ganila ganle? Flickorna (forJdgna). ^'cej I Kolmodin. Na ^a har har ni hcla balaljon. Jag ii* Ser- jeant for bussarna, jag skulle Oduijukast. Iraga, hvilken af er del var, som nodvandigt ville ha' mej till lastman? Flickorna (seringa alia skrattande sin vcig under utrop). Fy vali 1 Verkgesdlln. Di der va' vist alia slagtingar lill Christine hos Kaspersons. Gesdllerna (skratta). Kolmodin. h jag kan val skratta jag ocksa, en vacker dag, niir jag akor som hriikssmed till kyrkan, med huslru min i skrindan och snOrmakartofl'sarna utanpa. Verkgesdlln. Tyst, gossar, derborta kommer Bruksjialron^ med sin unga frii. Kolmodin. Med Mamsell Gertrud? (Spriller af gJddje). Nej dethiir blir sa roligt sa jag star into ul me't. Tyst i le- derna, gubbar. IlOger ratta erl Andra Sceiien. Bruk spa Iron. Gertrud. De FOrra. Brukspaiion. Goddag, goddag, mina viinnerl (Ilel^ar hjcrlligt pa arbetarne). Gerirud. Valkmnnal viilkomna I Goddag, kara Kolmodin I (Nickar vdnligt at Kolmodin). Kolmodin. Mamsell, — Frii Gertrud I Kanner igen Kol- modin, last ban vaiit en ^a'n lorbannad sudder. Ah Herre Gud, sa roligl. Gertrud (klappar honom vdnligt pa axeln). Man glommer inte sa latt sina gamla viinner. Kohnodin. Ack, om jag bara tordes be alt fa ta' Mam- sell Gerirud i hand florkar sigj. Ja , . jag ar aldeles ren om klometerna. Gertrud frdcker honom leende handenj. Kolmodin (hoppar till i glddjej. Lefvc Koiuingenl . . . Nej lefve llennes IVdd, skulle jag saja, fast jag halka i bradskan. Brukspatron (till Verkgesdlln). De ha' ju alia lati veta de VJllkur, jag oibjuder dem, och H' nojda dermed? 128 Alia. Ja be\ars, mycket mer an nOjdal Brukspatron. 'Sk val, minn vannerl Er gamla Maslarti, inin svarfar, trifs icko i sitt nuvarande slilla lif, utan gar nu och sorjer af brist pa sysselsattning. .lag liar derfore latit inreda en smedja, sa lik son. mojligl er fordna verkstad; och jag ville ocksa samla omkring bonom bans gamla viinner, bans biisla arbetare. Ar det ingen af er, soin angrar sig och tycker mer om det glada stadslilVet? Alia. Nej, nej. Kolmodin. K on) mer inte i fraga. Brukspatron. Tack, lack, mina vanner 1 Da ska* ni 4ler beisa master Jacob som er gamla busbonde. Ingen bar att befalla ofver er, ntom ban. Kolmodin. Ja, Gud gifve hela landet s&'na belallnings- bafvande. Brnkspatron. Gor mig da till viljes, ocb slamm upp er gamla smedvisa, nar jag ger er tecken dertill, ocb fragar om arbetet for morgondagen. Verkgesdlln. Det ska' ske. Brnkspatron. Och ballen er nn gomda i grindstugan bar bredvid. Ni ska' fa fnlU upp med forfriskningar. Kolmodin. Lefve brukspatron I Lefve brukspatronessan, ocli lefve hela lilla brukliga familjeni Alki (hviftande med mOssorna). Ja lefve v^rt goda berr- skop 1 Brnkspatron (med Gertrnd nnder arnien). Tack, och far- val nu sa iiinge. (De gd nl fOrhi hdcken till hoger). Verkgesdlln. Nu var Kolmodin dum igen. Inle finiis del nagon familj annu, inte. Derrskapet bar ju bara varil gifta i fyra manader. Kolmodin. Nana da. Ilvad som inte ii' kan val bli. S& ska' det vara i verlden. Nu ga vi te grindstugan och dricker. men den som inte skoter grinn' det blir jag. (Alia gd ul fdrbi hdcken till venster). II. Poetry. 1. Jenifdrelse. By P. D. A. Atterbom. Hvad blanlier p4 j,Tenen af rosens trad? En dioppe, som tillrar ocli tindrarl Hur ringa ban iirl liur skiilfvande spadi Men en sol i den lilla dock glindrar. Hvad blanker p^ grenen af Lifvets trad? En sjiil, som lider och njuterl Hur traijg hon sig kannerl hur arm till och mo.dl Men en Gud hon inom sig dock sluter. Si iiro de bada speglar, fOrvisst, Af elt Ijus, som fyller all verlden; Och bada bland tornen, fOrst hksora sist, Tillbringa blicken af fardeu. Men droppen, hvad Ar ban? En dagg, en tir, Som vinden fOraklar att spara. At sjalen blott gafs ett lif, som bestdr; En Ijusbild, som hon kan fOrvara. Och glanser den klar — hur Ijufligt Sr d4, Att vara en droppe af Lifvet! Ma vindarne komma, m4 vindarne ga: Dig ar det evdrldliga gifvet Lenstrftm'g Swedisli Grammar. 130 2. Den lilla Kolargosseo. Dy E. Geij er. „I skogen vid mi Ian sitter far, Mor sitter hemma och spinner. Vanta, jag blir val ocksa karl, Far en fastemO efter mitl sinnel Dct ar sd mOrkt langt, langt bort i skogen. Tidigt med solen jag hemifian gick: — Friskt lif, medan solen glimmarl — Till far skall jag bara mat och dryck, Nu komma snart qvallens timmar. Det ar s4 mOrkt langt, Idngt bort i skogeo. Jag ar radder p& liten grOn stig, Der jag ensam i skogen mand' ganga; Men furorna se sd mOrkt pa niig, Och bergen kasta skuggor sa langa. Det ar s§L morkt langt, langt bort i skogen. Tra la la I — Friskt sinne som fogel i flygtl — Nu vill jag springa och sjunga — Hul Utur berget det svarar sd styggt, Och ordena komma sa tunga. Det ar s4 morkt langt, langt bort i skogen. Ack, vore jag hos min gamle far: Jag bjornen hOr brumma och sjunga. Och bjOrnen ban ar den starkaste karl, Och skonar hvarken gamla eller unga, Det ar sd mOrkt langt, langt bort i skogen. Och skuggan den faller s4 tjock, sa tjock, Som en fall Ofver ensamma leden. Det tassar, det braskar ofver sten och stock Och trollena trada pa heden. Det ar s^ mOrkt langt, langt bort i skogen. Ack, Gud, der ar ett, der ar tval — 1 sitt garn De mig ta — se, bur' granna de svingal De vinkal — Gud trOsta mig, fattiga barnl 131 liar galler for lifvel att springa. Del ar si morkl langt, langt bort i skogen.** Och natleii, deu nedstcg, och timman blef si-n, Ocli villare och villare Mef leden. Del tassar, del rasslar Ofver stock och sten — Den HUa springer pa heden. Del ar si mOrkt lingt, lingt borl i skogen. Med pickande hjerta, med rosblommad kind, Vid milan hos sin far ban faller ner. Valkommen, valkommon, kar sonen mini „Ack, jag bar sett irollen och val merl" Del ar ea mOrkt langt, langt bort i skogen. „Min son 1 Jag salt bar si mangel ar Och ar med Guds bjelp viil belialleu. Den rail kan liisa silt Fader Var, Han raddes bvarken fan eller Irollen ; Fast del ar mOrkl langt, langt borl i skogen.** 3. I'lyttfaglarne. By Stagneliiis. Se faglarnes skara! Till frammande land De suckande fara Fran Gaulhiods stiand. Med vjidren de blanda Silt klagande Ijud: „Hvar skola vi landa? Hvarl for oss dill bud ?" t5i ropar den fjadrade skaran till Gud. „Vi lemna med oro De skandiska skar." Vi trifdes, vi voro T blommande lindar, Der nSslet vi byggt. Balsamiska vindar Oss vaggade tryggt. Nil strackes mot okanda ryriider vSr fly^;!. Med rosiga hatten Pa lockar af guld Salt midsommarsiiatten, I skogen, sa huld. Ej kunde vi somna, — Sa dejlig hon var — Af vallusl blott domna, Tills moigonen klar Oss viickte pa nytt fran sin brinnande char, Ljuft traden da sankte Kring tufvor silt hvalf, Dem perlor bestankte, Der tornrosen skalf. Nil skoflad ar eken, Och rosen bar flytt. Af vindarna leken I storm sig forbytt. Af frostblommor bvita ar majfaltet prydl. Hvad gora vi langre I norden ? — Dess pol Blir dagligen trangre, Mer dunkel dess sol. Hvad batar att qvida? Vi lemna en graf. Att fly i del vida, Gud vingar oss gaf. SS vaien oss helsade, brusande haf* Sa (aglarna qviida Pa skyndaude fard. Snait mottar de spada En skonare veiid, Der rankorna skalfva I almarnas topp, Der backarne hviilfva Bland myrlen sitt lopp, Och liindarna klinga af njiUiiing och hopp. 133 Nar grymt sig fOrhytcr Ditt jordiska val, Nar hOstvinden ryler, Gril icke, o sjall Del ler bortom liafven Mot fdgeln en strand , P4 hinsidan grafven Ar afven ett land, Forgyldt al den eviga morguneos brand. 4. Lappeus saug. By Franzen. Spring min snSlla Uen, Ofver berg ocb i^UI Vid min (Hckas tJilt Fkv du krat'sa se'u. Ymniij mossa der 'b Under drifvan Sr. Dagen iir sa kort, Vagen ixr sa lang: Spring du vid min s&ng! Ldt OSS skynda boitl Har iir ingen ro, Har blolt uHvar bo. Se, der flOg en Orn: Sail den vingar barl Se, bur molnet farl Salt jag i dess horn, Sag jag re'n kanske, Di}? der borla le. 'o Dul som bjertat bar Fingade i bast: Sa en vild-ren fast Vid en tarn man snar; 01 du drar niig mer An en fors dit ner. 134 Se*n jag Pick dig se, Tuseu tankar jag Har bdd' natt och dags Tusen aro de, Och blott en Snda: Att dig ega iL Du m§L gOmma dig Bakom daldens sten, Eller, nied din ren, Fly till skogs fOr mig: Undan, undan skall Bade sten och lall. Spring min snalla ren, OtVer berg och fait! Vid min flickas lalt Far du kral'sa se'n. Yninig mossa der Under drifvan ar. 5. Fursakelse. By Vitalis. Hvi skulle jag ej mota glad min plSgn? Hon ar en engel, sand till mig Iran Gud. Hvi skulle jag den gode Fadren fraga, HvarfOr han valde henne till sitt bud? Som fageln under modrens vingar hvilar,' Intill bans brost jag lutar mig i ro, Och, kommer duden an med lusen pilar, Jag segrar dock, och segren clr min tro. Liksom en dulva mild sig bOnen hojer Emot min Faders sljerneliiste bid, Och, nSr min Fader i sitt Ijus hon rOjer Hon bviskar stilla i bans Ora sk: 135 Ldt offret af min vilja Dig beliaga, Dii, som cljijpet al" mitt hjerta serl Jag Till af Dig min kalk mod kSilek taga, Liksom Du hoiiom ulaf kiirkk ger. 6. Somiiiurfrdjd. By N i c a ii d e r. Salens barn, clu skona Summar, Kladd i gyllne skrud och kransar. Glad jag dig till mote dansar, Nar du Oppnar mig din famn. Se, hur hela joiden blommar, Hor hur alia biickar sjiinga. F^glarna pi grenar gunga, Qvitiranile ditt Ijufva namo. Sorl af bi'n kring blumsterkalkar. Solskin Ofver grona lagen, Stilla lugn |»d I)l4a vagen, ROda smuUron mellan blad. Och en lofsal, som oss svalkar I hvars skugga vestanvinden Kysser rosorna frdn kinden, Och Ayr bort med rofvet glad. Blomman ar jn mer an knoppeo, Sommaren cir mer an vdreii Med sin blomsterkrans i hdien, Och fullboidan mer an hopp. Solen somnar. Ungdomstroppen Samlar sig i aftonstunden Mellan lindarna i lunden; Minen vaknar och gar opp. Arm i arm med muntia sinnen; Genom Floras slott och dalar, 136 Ofver perlbekladda salar Taget gar med skSmt och sang. Ljufva aningar och niinnen Spricka iit. I ram at' stialar M&nen sknggportratter malar, Som ledsaga skarans gang. Bakom silfvermolnet sitter Jcigarn Amor tyst och smilar, Brynar sina rosenpilar, Lagger an och gifver fyr. AlU ar frOjd. 1 dagens glitter Ha de skOna hvar sin spogel, Till dess Amor sina segel Bakt mot manens skitVa styr. Nu man snafvar otVer tufvor, Plockar lysmask opp kring hatlen Skiljes at och gifver nalten, Somnar in vid vaktelslaff. "©• Dragen sist af sma sm& dufvor, ROrande med perletommen, Kommer lilla Silfen DrOmmen Med inbillningens behag. Vecklar ul fOr sjalens Oga, Sina landskapstaflor grOna, Sina englar underskona — Var vSlkommen, bhda dromi Alsklingsbarn af solen hOga, Miste vi dig snart forsaka. Sommarl skynda dig lillbaka, Och din bruUopsskrud ej glOni. 137 7. Den Ijufva offorddflen. By Nicander. Det ord, som fOr mig sjelf jag djupast. (ioljer; Jag ensam ser och kiinner och lOrstA,:-. Med eldsdrag ristad i mitt lijerta sl&r Den skrift, som sliijan blolt for verlden doljer, Och ingen tdr, som mina kinder skOljer, Alt plina ut dess innelidll fOrmir. Ilvad brinner och hOr: „Hogt sjiinga svardon stcindigt i hjehiiar; brusande boljor blodas alltjemt. Rraften, de gode Gudarnas gal'va, bister som Berserk biter i skold. Ord valjer vittra Valfader dk ban sitter bos Saga, SOqiiabacks mO. Sa klungo kungsord, klara som Mimeis boljor, och derbos djupa som de. Fridsam foilikar Forsete tvisten, domarn vid Urdas vallande vag. Sa salt k domstca dyrkade drotten, blidkade bander blodhamden bjod. Karg var ej kungen, kring sig ban strOdde dvergarnas dagglans, drakarnas badd. GatVan gick glad fran gifmilda handen, liitt fran bans lappar lidandets trOst. Dei for var dyre drotten oss kar, som stod med sin skold for fredliga fait: Sansade styrkans skOnaste albild steg som en olfer- aiiga al skyn. Valkommen, vise Valhalla -arfvingl Lange lar Norden lofva ditt namn. Brage dig belsar hOfviskt med horndryck, Nornornas fridsbud nerilVau NordI" Hachette's New Series of Popular German Authors. For Elementary and Intermediate Classes, with Introductions, Vocabularies (including Notes and Renderings of Idiomatic Expressions), and Questions arising out of the Text for Oral Practice and Test Purposes. General Editor: ALOYS WEISS, Ph.D., M.A. (Tubingen), Professor of German Language and Literature, Royal Military Academy, Woolwich, and the Royal Indian Engineering College, Cooper's Hill ; President of the London Branch of the General German Language Association, etc. Price per Volume, Small 8vo, bound in cloth limp, 6d. Gerstacker, Herrn Mahlhuber's Reiseabenteuer. With Introduction, Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by LUDWIG IIiKSCH, Ph.D. (Bonn), German Master at Alleyti's School, Diihvich, the Batter sea Polytechnic^ etc. Hauff, Die Geschichte Almansors. With Introduction, Vocabulary (includ- ing Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the Genkral Editor. Hauff, Die Geschichte von Kalif Storch. With Introduction, Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the General Editor. Hauff, Der junge Englander. With Introduction, Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the General Editor. Heyse, Paul, Das Waldlachen, from * In der Geisterstunde. ' With Intro- duction, Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by Geo. Meslop, M.A. , Headmaster of Sevenoaks School. Immermann, Die Wunder im Spessart. Waldmiirchen. With Introduction, Vocabulaiy (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the General Editor. Schmid, Die Ostereier. With Vocabulary (including Notes and Renderirgs of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the General Editor. Seidel, Heinrich, Drei Geschichten : Rothkehlchen, Hunde Geschichten, Eine Sperlings-Geschichte. With Introduction, Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by W. Ahrens, M.A., Assistant Master at the County School, Bedford. Storm, E., Immensee. With Introduction, Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the Rev. C. N. Nagel, M.A. , Headmaster, St. Marh's School, Windsor. Wildenbruch, Vergniigen auf dem Lande. Humoreske. With Introduction, Vocabulary (including Notes and Renderings of difficult Phrases, etc.), and Questions, by the General Editor. The Texts in the above Series consist mainly of short attractive works by standard German writers, judiciously selected for the use of Middle Forms. They comprise a pleasing and instructive variety of subjects, thus introducing an unusual number of words and expressions, and offering, consequentlj', an advantage seldom to be obtained by the continuous study of more lengthy works. At the same time, the selections are not mere fragments, but complete episodes, and afford an opportunity of forming a fair estimate of the characteristics of each author's style. They are all of modern date— many quite contemporary — and the numerous colloquialisms in the text will furnish ample material for the teacher to exercise his pupils in practical conversation and elementary translation. The Series, though primarily intended for Intermediate pupils, will likewise be found eminently suitable for Elementary classes, since all unfamiliar words, and those offering some difficulty, as well as many idiomatic phrases, have been touched upon and discussed in the Vocabulary. Junior Students, therefore — who have mastered the elements of German Accidence and Syntax — will be quite capable of perusing these tales with pleasure and profit. A further feature will be found in the Questions appended. These afford abundant material for Oral Exercises and Recapitulation, as well as excellent tests of the pupils' acquirements. In all cases where the questions are given in German, full answers in the same language should be insisted upon, and the wording of the questions should be embodied in the replies as far as practicable. Teachers can, of course, vary the questions to any extent. G£RMAN PRIMERS, GRAMMARS, AND EXERCISE BOOKS. UlUStrated German Primer. First Steps in German. An easy Introduction to the study of German for Beginners. Entirely new and enlarged Edition with a German- English Vocabulary. lOO pages. Crown 8vo. Cloth, is. 6d. The essential elementary nature of this volume has led to the exclusion of all grammatical rules, and of reference to the structure and idiom of the language. But though the little volume has been entitled a Primer, it is intended, though its subject-matter is suitable for the young, to prove useful to those who, though not children in years, may vk^ish to learn the German character as it is printed in the present day. In the case of Beginners, who are of an age when the mind more readily receives instruction through the eye, it is hoped that the accompanying illustrations will produce the wished-for effect of arousing the interest, and aiding in the retention of words. Backer, The First German Book. Grammar, Exercises, Con- versation, Reading Lessons, and Translation. With a List of useful Words to be committed to Memory, and a comprehensive German- English and English-German Vocabulary, by the Rev. A. L. Becker, Member of the Philological Society of L(mdon. New edition, printed in the new German Official Spelling. 184 pages. Cloth is. ' It is not often that so perfectly satisfactory a first book as this comes in our way. Though it is strictly confined to the essential elements of the language, these are so clearly stated and so admirably arranged that, provided the lessons are, as the author requires, " thoroughly mastered," a good practical knowledge may be acquired. The classification of nouns and verbs is at once theoretically correct and practically easy.' — The AtheneEUtn. — One Hundred Supplementary Exercises to the ' First German Book,' with German-English and English-German Vocabu- laries. Cloth, IS. ' Many teachers have requested me to publish a number of Supplementary Exer- cises to the First German Beok, and this little book, which contains over one thousand sentences on all the chapters of that German Primer, is confidently ex- pected to supply the desideratum. Many useful words have been introduced into these exercises, and the examples on the Adjectives, Numerals, Verbs, and Adverbs will be found very much fuller than those in the First Book.' — Extract from Preface. Key to tlie 'First German Book' and the 'Hundred Supplementary Exercises.* {For Teachers and Private students only.) Cloth, 2s. 6d. Happ^, Questions and Exercises on German Grammar and Idioms ; with Answers to the most important Questions. Compiled for Candidates for the Higher Examinations and for Upper German Classes in Schools, by L. HappA, Assistant Master at Dovtr Colligt 150 pages. Demy 8vo. Cloth, 3/. GERMAN PRIMERS, ETC.~{oontinued.) Hermann Lange's Household German, containing Graduated Reading Lessons and Conversations with Grammar and Exercises. A practical Combination of the Observation and Oral Method with a systematic Study of Grammar for training Students to understand, speak, read, and write German. Composed and compiled on an entirely new plan by Hermann Lange, Lecturtr at the Municipal Technical Schtol and the Municipal Central Commercial School^ Manchester^ etc. etc. Part I., with Specimens of German Handwriting, and 2 Illustrations. 200 pages. Crown 8vo. Cloth, 2j. ^d. net. Part II., with Specimens of German Handwriting, and 3 Illustra- tions. 300 pages. Crown 8vo. Cloth, is. bd. net. ' Excellently designed to train students of German by easy, natural, graduated, and interesting processes to understand, speak, read, and write the language ol every-day life ; to lead them to think in German, and to express their thoughts in the foreign idiom. . . . This is the work of a singularly able and eminently practical teacher, and is bound to be a success.' — Educational News. Meissner, Dr. A. L., The Public School German Grammar, With Exercises, Composition and Conversation, a List of Irregular Verbs, and two complete Vocabularies, by A. L. Meissner, M.A., Ph.D., D.Litt., Librarian and Professor of Modern Languages in Queen^s College, Belfast, etc. Revised Edition, printed in the new Official Spelling. 434 pages. Crown 8vo. Cloth, 3^. dd. ' Instead of starting ofiF with the declensions of nouns and adjectives, and the many difficulties which they present, and requiring the pupil to master long lists of exceptions, which is enough to disgust him with the language for ever, Dr. Meissner introduces him at once to the simple tenses of the auxiliary verbs. The extracts for translation and conversation are also arranged on a definite and intelli- gent system. Instead of being mere collections of words strung together with utter disregard of sense, or at the best vulgar and hackneyed anecdotes, these exercises are extracts chosen from modern German authors, with a view to impart- ing some information about Germany and the Germans. The type is clear and legible, a great improvement on the old style of German school book.' — Saturday Review. Key to the 'Public School German Grammar.' {For Teachers only.) Cloth, 35. The Public School German Grammar. Part I. separately. Containing Accidence, Exercises, Composition, Conversation, and a List of Strong and Irregular Verbs. 196 pages. Crown 8vo. Cloth, 2J. 10 GERMAN COMPOSITION, TRANSLATION, Etc. Primer of German Composition. Short Stories, Anecdotes, Fables, etc., in Easy English Prose, with Notes, Vocabulary, and a List oi Strong and Irregular Verbs, by A. L. Meissner, M.A>, Ph.D., D.Lit., Professor of Modern Languages in Queen's College^ Belfast^ tic. etc. 86 pages. Small 8vo. Cloth, ....... i Contains a series of easy and interesting stories and anecdotes which any pupil who has a fair knowledge of the accidence, and some acquaint- ance with the principal rules of the syntax, will be able to translate into German. All the further help he requires is a list of the strong verbs, which he will find in the appendix. The Vocabulary is complete, and in some instances supplies several words suggesting various renderings requiring different constructions. German Prose Composition. Part I. Introductory Hints, Rules, Examples, etc. ; Introductory Exercises, Principal Sentences, Dependent Clauses, Grammatical Phrases, etc., and footnotes. Part II. Graduated Phrases from Standard English Authors, with notes to facilitate translation, with English- French Vocabulary, by A. L. Meissner, M.A., Ph.D., D.Lit., etc. etc. Crown 8vo. Cloth, . . . . .3 Key to the German Prose Composition. {For Teachers oniy), . , . ... 3 ' A useful and well-written volume. The introduction contains some very judicious and suggestive pages, and will be read with advantage by many teachers. Dr. Meissner has had extensive experience, and here shows once more how well he knows the English language, and the difficulties of English students of German. A number of " selected graduated passages " for trans- lation are given, to which Dr. Meissner adds some, but not too many hints, further information being supplied by an English-German Vocabulary, which appears to have been compiled with great care.' — Educational Times. 'The selection of extracts is excellent, and the vocabulary will be found very helpful.' — University Correspondent. Graduated German Prose Writing, including Extracts from Standard English Authors, Copious Notes, Grammatical Questions, a Cor- respondence Part, and an English-German Vocabularj', by Franz Lange, Ph.D., Late Professor at the Royal Military Academy, Woolwich, etc. etc. 200 pages. Post 8vo. Cloth, . . . . . . .3 ' The book is divided into four parts : (i) Juniors' Part, (2) Intermediate Part, (3) Seniors' Part, and (4) Correspondence Part. The arrangement in the Junior and Intermediate Parts is similar. First comes a series of gram- matical rules both in accidence and syntax, which are to be committed to memory. These are followed by a large number of short but continuous passages for translation into German. The notes at the end of each of these passages are precisely what the young pupil requires. There is also, at the end of each part, a well-selected collection of grammatical questions to be answered in writing. The Seniors' Part contains no special sections in gram- mar, the passages for translation are longer and more difficult, and the notes are fewer in number. The fourth part of the book deals with the writing of letters in German, and is arranged under two separate heads, Familiar and Formal Correspondence. This is a most important part of the Manual, and will be found especially useful to candidates for commercial certificates. This book is equally well adapted for school purposes and for the use of private students, and it is evident throughout that it embodies the results of a large and varied experience in the teaching of German to English students.' — School Guardian. Hachette's New Series of German Authors. (7"A^ Editors Names are placed in parenthesis.) Compiled from the best Texts available, and edited for Schools and Candidates preparing for Examinations. 'The well-known firm of Hachette and Company, who have done so mucli to facilitate the study of French, are by their German publications rivalling the success they had long ago attained in regard to French. Assuredly the acquisition of a modern language is now a very much easier matter than it used to be. When one has followed by easy degrees the various steps from simple sentences to the glory of continuous prose, he is naturally anxious that the reading should entertain him, as well as add to his knowledge. No better books could be devised for such a purpose than some of those issued by Hachette ! '— Freeman's Journal. All volumes bound in Cloth unless otherwise indicated. A. C. s. *Benedix, Dr Wespe (Rev. Clapin, M.A.) Paper cover . . o *Freytag, Die Journalisten. (Dr. J. F. Davis, M.A.) 2 *Goethe, Faust. (A. J. Ulrich.) Paper cover .1 *Goethe, Goetz von Berlichingen. (A. J. Ulrich ) Paper cover . . .1 Goethe, Hermann und Dorothea. (Rev. A. C. Clapin, M.A.) Paper cover . o *Goethe, Iphigenie auf Tauris. (Dr. A. Weiss, M.A.) 2 Goethe, Prosa. Extracts from the ' Iialienische Reise,' ' Aus meinem Leben,' ' Goetz von Berlichingen,' etc. etc. (Dr. Buchheim, F.C.P.) • 2 "Grimm, Marchen. (First Series.) 22 Popular Fairy Tales. (E. I-. Nafiel.) i 'Grimm, Marchen. (Second Series.) 5 Popular Fairy Tales. (N.iftel and Bode.) Paper cover . . . .1 ''Gutzkow, Zopf und Schwert. (Dr. J. F. Davis, M.A.) 2 *Hacklander, Dergeheime Agent. (Dr. J. F. Davis, M.A.) . . . .2 *Hauff, Das Bild des Kaisers. (Dr. J. F. Davis, M.A.) . . . .2 *Hauff, Marchen: Das Wirtshaus im Spessait. (Dr. J. F. Davis, M.A.) . 2 *Hauff, Marchen: Die Karawane. (Dr. J. F. Davis, M.A.) . . . .2 *Klee, Die deutschen Heldensagen : I. Hagen und Hilde. 2. Gucirun. (Dr. J. F. Davis, M.A.) . . .2 Kotzebue, Dcr eerade Weg der beste. (Rev. A. C. 'Clapin, I\I.A.) Paper cover . . . . . . .0 Kotzebue, Die deutschen Kleinstadter. (E. L. Naftel.) Paper cover . . o *Lessing-, Fables in Prose and Verse. (E. L. J. Naftel.) . . . . i d. 9 s.d. ^ Lessing, Minna von Barnhelm. (Dr. J. F. Davis, M.A.) ... .2 *Lessing und Gellert, Fabeln und Erziihlungen. (E. L. Naftel.) . . i *Niebuhr, Heroen - Geschichten. (A. Voegelin, M.A.) . . . .2 *Riehl, Kulturgeschichtliche Novellen. (Dr. J. F. Davis, M.A.) . . .2 *Riehl, Die Ganerben ; Die Gerechtig- keitGottes. (Dr. J. F. Davis, M.A.) 2 Schiller, Der Geisterseher. (Rev. C. Merk, M.A., Ph.D.) .... 2 *Schiller, Gustav Adolf in Deutschland, 1630-1632. (From ' History of the Thirty Vears War.') (Dr. Bernhardt.) 2 *Schiller, Jungfrau von Orleans. (A. J. Ulrich.) Paper cover . . . o Schiller, Maria Stuart. (E. L. Naftel.) Paper cover o ^Schiller, Der Neffe als Onkel. (Dr. L. Hirsch.) . . . . . .1 -Schiller, Der Neffe als Onkel. (A. J. Ulrich.) Paper cover . . .0 Schiller, Der Parasit. (Rev. A. C. Clapin, M.A.) Paper cover . . o Schiller, Prosa. Extracts from ' Der Geisterseher,' ' Der Abfall der Nieder- lande,' ' Der dreissigjahrige Krieg,' ' Scenen aus Fiesco,' etc. (Dr. Buch- heim, F.C.P.) 2 *Schiller, Wallenstein's Tod. (A, J. Ulrich.) Paper cover . . .0 (A.J. Ulrich.) *Schi!ler, Wilhelm Tell. Paper cover Schiller, Wilhelm Tell. (E. L. Naftel.) Paper cover o Wichert, Das eiserne Kreuz. (Delfs.) Paper cover . , . . .0 (G. . 2 Zschokke, Das Goldmacheidorf. Hein.) ^ T/ie Volidiies indicated by Asterisks (*) have German-English I ocabuhuies in addition to the Notes. Hachette's New Series of Popular French Authors. Printed in clear type, and edited for Elementary and Intermediate Classes, with Vocabularies, including Notes and Renderings of Idiomatic Expressions and Phrases. . General Editor: A. BARRERE, Chevalier de la Legion d'Honneur ; Officier de I'/nstniction Publique ; Professor of French Language and Literature, Royal Military Academy, Woolwich, etc., etc. Price per Volume, Small 8vo, bound in cloth limp, 4d. FiPSt Series [for Junior Forms). Beissier, Les Memoires d'un Moineau. With Introduction, Notes, and Vocabulary by H. Lallemand, B. es L. , B. es Sc, Officier d^ Academic, late Professor of French Language and Literature at University College and Queen^s College, London. Segur, Mme. la Ctsse. de, Histoire de la Princesse Rosette (from the Author's well-known Nouveaux Conies de lu'es). With Notes and Vocabu- lary by J. Maurice Rey, B. es L. , late French Lecturer at Keading College. Witt, Mme. de, Histoire d'un Chien. Edited with a full French-English Vocabulary by F. MiNOGGlO. Second Series {for Middle Forms), About, Le Grain de Plomb. {In preparation.) Balzac, Le Colonel Chabert. With Vocabulary and Re-translation Sentenceft, by Francis J. Payne, First Class Instrzictor ir, French to the L. C. C. Gorsse, H. de, et Jacquin, J., La Jeunesse de Cyrano de Bergerac ; La Bataille de Beaugency ; et le Cabaret des Poetes. With a Vocabulary, and English Sentences based on the Text for re-translation, etc., by the General Editor. Gozlan, Polydore Marasquin, Prisonnier des Singes. With Vocabulary and Re-translation Sentences, by the General Editor. Hugo, La Esmeralda and Gringoire. With Vocabulary and Re-translation Sentences, by the Gexkral Editor. Hugo, Waterloo. With Vocabulary, Re-translaliun Sentences, etc., by the G'^neral Editor. Le Sage, Gil Bias chez -es Brigands. With Vocabulary, and English Sentences based on the Text for re-translation, etc., by the General Editor. Merimee, Mateo Falcone ; L' Enlevement de la Redoute. {In preparation.) Michelet, Selections from * L'Oiseau ' : (Les Rapaces, La Nuit, Migrations, Le Chant). With Vocabulary, Re-translation Sentences, etc. , by A. Tallon, B. es L., French Instructor at the Royal ]\Iilitary Acadetny, Woolwich. Mouton, Voyages et Aventures du Capitaine Marius Cougourdan : Le Supplice du Ballon. With Vocabulary, Re-translation Sentences, etc., by the General Editor. The Text in the First Series consists mainly of short stories by favourite authors judiciously selected for the use of young pupils and junior forms. The matter is interesting and not too difficult, whilst the numerous colloquialisms comprised therein furnish abundant materia] to exercise the pupils in practical conversation and elementary translation. The full vocabularies appended include simple renderings of useful and idiomatic expressions. In the Second Series will be found a choice collection of masterpieces by some of the best modern French writers. The brevity, interest, and variety of the tales will conuncnd them as ideal text-books admirably suited for securing a wide range of current vocabulary and colloquial phraseology. The re-translaiion sentences at tlie end (Second Series only), if studied in conjunction with the text, will, it n believed, supply a ready means of mastering many of the subtleties of the language, and of acquiring some taste for those literary finances and dcticatesses of diction which it generally requires a long stay in France to appreciate thoroughly. French Lessons on the Direct Method — Beginners' Course. Containing 300 Nouns in Common Use, 160 Verbal Forms, 100 of the most usual Adjectives, Adverbs, etc, and over 300 Practical Exercises for Oral and Written Work. By Marc Ceppi, Senior French Master at King's College School. 122 pages. Crown 8vo. Cloth. With small reproductions of Holzel's Con- versational Wall Pictures of the Four Seasons for Class Use and Home Preparation. Is. Qd. This work, by a practical teacher of many years' experience, is the result of an exhaus- tive study of various applications of the Direct Method in the teaching of French — dis- carding what is impracticable in similar Courses, and utilising only the best and most essential materials for securing a sound rudimentary knowledge of written as well as of spoken French. The vocabulary and phrases used are based upon Holzel's well-known Pictures of the Four Seasons. Every word introduced is worth learning and remembering. The grammatical constructions are of the simplest kind, and c;in be spontaneously repro- duced by the pupil. Numerous exercises are set on these constructions in addition to the ordinary conversational questions on the Pictures. The French Verbs are taught in the form of an attractive drill. A few simple idiomatic phrases in French on age, the weather, time, etc., occur, but these are well diluted with a large amount of straight- forward matter calculated to give pupils confidence in their power to reproduce what they have leamt. The usual class orders are also given in French. Tlie first five lessuns are devoted to the study of tlie Phonetic Al7)liabet of the Associa- tion Fhonetiqne hitematianaie—Bi Study Of the sounds being deemed by leading authorities to be the best way of acquiring correct pronunciation. The next thirteen Lessons, although likewise in the Phonetic Script, are repeated later in ordinary alphabet, and in the remaining lessons (Nos. 20 to 69) the Phonetic Transcript accom- panies only the fresh words occurring in the text. The book can, therefore, be used equally well by those who, whilst teaching on direct lines, do not know or do not care to use this system of mastering the pronunciation. French Lessons on the Direct Method — Junior Course. Containing 360 Nouns, 88 Verbal Forms, 124 Adjectives, Adverbs, etc., forming, with the Resume of the Vocabulary used in the ' Beginners' Course,' a total of 1100 essential Words. By Marc Ceppi, Senior French Master at King's College School. 136 pages. Crown 8vo. Cloth, Is. 6d. This work may be used either as a continuation of tlie author's ' Beginners' Course,' or as a much-needed sequel to any of the numerous text-books based on Holzel's Pictures of the Four Seasons. For the convenience, however, of teachers and pupils who are un- acquainted with the more elementary course, a resume of the Beginners' Vocabulary is included in this volume, thus making the 'Junior Course' practically an independent class-book. Tlie reading matter is easy and can be readily reproduced by the dullest pupils ; no diflicult constructions occur, and in the vocabulary only words of frequent use are given. The stories, dialogues, etc., have been made attractive without being too childish, and although the subjects show great variety, new words are, as far as possible, explained by means of those previously learnt. The verb-drill as developed in the 'Beginners' Course' is continued and amplified, the tenses taught being the Present, Past Indefinite, and Future. The Imperfect and Preterite are purposely left out, boys having, as a rule, f.ir too great an affection for the use of the former as a stock past tense to be used on the slightest provocation. The Guide accompanying the text-matter, page by page, is a novel feature. Pupils preparing home lessons will find in it practically all the aid and information they need. Running ])arallel with the text it can be consulted more readily and efl'ectively than can notes at the end of a volume. The exercises include numerous questions on the text, together with grammar practice written entirely in French. Revision occurs frequently, and constant recapitulation of past lessons forms another feature of the work. RI French Readers in Prose and Verse (New Volumes). Premieres Lectures en Prose et en Vers, short, interesting Narra- s. d. tives in easy French^ with Conversational Questions based on the Text, and Vocabulary, by J. Lazare, B. fes L. 130 pages. Cr. 8vo. CI. i o 'We have here one hundred and three pages of easy, well-printed, interesting extracts suitable for elementary and intermediate classes. A few questions in French are added at the foot of each passage, and there is a vocabulary. We have culled at random the following names from the list of writers : A. Karr, Gaston Paris, Diderot, Lesage, Stendhal, Richepin, Voltaire, Florian, Victor Hugo, and Th^ophile Gautier. It will thus be seen that this little volume furnishes reading matter gathered from both eighteenth and nineteenth century authors, including some who are yet living. This is probably the best kind of reader, for both the classics and the nineteenth century writers have their advantages. We recommend this book for pupil-teachers and scholarship candidates.'— /"rac/zVa/ Teacher, Petits Chefs-d'CEuvre contemporains. Six short and attractive Tales in Prose, by E. Arene, J. Claretie, F. Coppee, G. de Maupassant, J. Richepin, and A. Theuriet. Edited, virith Notes, Vocabulary, etc., by Jules Lazare, B. es L. 116 pages. Crown 8vo. Cloth . i 6 * These six short, lively, simple masterpieces of story-telling, by some of the most popular contemporary French writers, have the charm, lightness of touch, vivid- ness of phrase, and colloquial fascination which characterise the works of Jules Claretie, Emmanuel Arene, Guy de Maupassant, Andr6 Theuriet, Jean Richepin, and Francois Coppee. Their selection for scholastic purposes by the thoroughly capable Bachelier es Lettres — Jules Lazare, and their appearance in an authorised edition, enhance their claim to the consideration of Teachers of French. Their brevity, variety, and modernitj', commend them as choice and typical text books, good for securing a wide range of current vocabulary, phrases, and sentences, com- posed according to present-day grammatical form, and every-day colloquial free- dom. ' — Educational News. Half-Hours with Modern French Authors, including typical Extracts from Popular Writers of the Day, Standard Pieces of high literary merit, with French-English Vocabularies by Jules Lazare, B. fes L. First Part {New and Enlarged Edition"), for Intermediate and Advanced Classes. 200 pages. Crown 8vo. Cloth . . . . , , 2 O Second Part, for Advanced Classes. 200 pages. Crown 8vo. Cloth . , 2 C Each extract is complete in itself, and of sufficient interest to rivet the atten- tion of the reader. Preference has been given to pieces containing an abundance o^ essential h\xt unfamiliar words and expressions with a view to accustom Candi- dates, Pupils, and others, to various kinds of style, and to increase the range of their vocabulary. The selection includes copyright pieces from E. About, C. Bau- delaire, P. Bourget, V. Cherbuliez, F. Coppee, A. Daudet, Erckmann-Chatrian, O. Feuillet, Victor Hugo, Lamartine, Leconte de Lisle, P. Loti, H. Malot, Guy de Maupassant, A. de Musset, G. Sand, E. Renan, J. Simon, Sully-Prudhomme, H. Taine, A. Theuriet, A. de Vigny, E. Zola, and other eminent authors.^ The extracts contained in this Second Part will be found a little more difficult in point of vocabulary and idiom than those in the first volume, as they are intended to meet the exigencies of higher examinations. Unseen Passages from Modern French Authors. Standard Pieces providing varied material in every kind of style, for practice in French Reading and Translation at sight. Edited by Jules Lazare, B. is L. In Two Parts. Each Part. Crown 8vo. Cloth. . . . , I 6 Contains the same pieces as in Half-Hours with Modern French A uthors (see above), but without vocabulary or any other ' Aid.' Brachet's Public School Elementary French Grammar. WITH EXERCISES By A. BRACHET, Laureat de rAcademie franraise. And adapted for English Schools by the late Rev. P. H. E. BRETTE, B.D., & GUSTAVE MASSON, B.A.. Oj/iciers d'Acad^mie, etc. New and Revised Edition. Complete in 1 vol. Cloth. Price 2s. 6d. , or Part I. — ACCIDENCE. With Examination Questions and Exercises. Clotli. 214 pages, snuiU 8vo. With a complete Erench-English and English-French Vocabulary. Price Is. 6d. Part II.— SYNTAX. With Examination Questions and Exercises, and a complete French-English and English-French Vocabulary. Price Is. 6d, KEY TO THE EXERCISES. For Teachers only. Price Is. 6d. A SUPPLEMENTARY SERIES OF EXERCISES. Vol. I. — ACCIDENCE. With a Supplement to Grammar and a Vocabulary to the Exercises. Cloth. Price Is. Vol. II.— SYNTAX. Cloth. Price Is. KEY TO THE ACCIDENCE. Price 2s. KEY TO THE SYNTAX. Price 2s. OPINIONS OF THE PRESS. "A good school-book. The tyj^e is as clear as the &rTa.\isemejit.''—Athena^im. Jan. 6, 1877. " We are not astonished to hear that it has met with the most flattering reception." '^School Board Chronicle, March 10, 1877. *' We have no hesitation in stating our opinion that no more usefnl or practical In- troduction to tlie French langauge lias been published than this." — Publio Opinion, March 24, 1877. •'England is fortunate in the services of a small knot of French Masters like MM. Masson and Brette, who have, alike by their teaching and their school-books, done much for the scientific study of the language and literature of France. After fiuccessfiilly introducing into English form the Public School French Grammar, in which M. Littre's researches are ha]>pily applied byM. Brachet so as to show the relation of modern French to Latin, MM. Brette and Masson here translate and adai>t the Petite or Elementary French Grammar. Tliathasat once proved as popular as the more elaborate treatise." — Edinburgh Daily Review, March 20, 1S77. "Of this excellent school series we have before ns the Puhlle School Elementarif French Grammar — (1) Accidence and (2) Syntax. Brachet's Avork is simply beyond comparison with any other of its class; and its scientific character is not sacrificed in the very judicious adaptation which has made it available for English students. — There is no better elementary French Grammar, whether for hoys or for girls." — Ilerejoni Times, April 11, 1SS7. THE PUbUO SOHCOIi FRENCH GRAMMAR Giving" the latest Results of Modern Philology, and based upon the "Nouvelle Grammaire Frangaise" of AUGUSTE BRACHET, Laureat de I'Academie franQaise et de I'Academie des Inscriptions. s. d. Part I., Accidence. New Edition, revised, enlarged and adapted for English Schools and Students by the Rev. P. H. E. Brette, B.D., G. Masson, B.A. {Officiers d'Academie), H. C. Levandee., M.A., and E. Janau, with Author's Preface (in English), Preliminary Remarks on the History and Geography of the French Language, a Summary of the changes made in the last edition of the "Dictionnaire de I'Academie," Lists of French Words of Latin Origin but deviating in certain Respects from the usual Mode of Derivation, a Biographical and Geographical List of all Persons and Places mentioned in the Book, and a very copious Index, 450 pages, Crown 8vo. Cloth, . . .36 Exercises to Part L, illustrating every Rule in the "Accidence" with numerous Questions for Examination Purposes. Com- piled and Edited by Rev. P. H. E. Brette and G Masson. 160 pages. Crown 8vo. Cloth, . . . . . .16 Key to the Exercises of Part L, by E. Janau, Late Assistant French Master, Christ^s Hospital, London, etc. Cloth. {Fo7' Teachers only), ......... 1 6 Part IL, Syntax. New Edition, revised, enlarged and adapted for English Students by Elphege Janau, Examiner in the University of London, LoAe Assistant Master at Christ's Hospital, London, and A. Ludwig, Officier d'Acad4mie, Professor of Modern Languages and Literature at the Huddersfield Technical College, Examiner in French in Queeii's College, London, etc. 620 pages. Crown 8vo. Cloth, . . . . .46 PRESS OPINIONS. " Part I. of this valuable ^York has now an acknowledged place in the teaching world, and all that was good in the eaxiier work has been well maintained in Part II. The historical connectioiis are of real practical use. We have many grammars, but to the earnest student of the French language we would recommend this as being useful and scholarly." — Education, May 12, 1905. " An exhaustive manual on a complicated and difficult subject, yet not so overladen with detail as to make it useless for the purposes of the ordinary student of French. Pi-ominence is given to the fundamentals, and subsidiary points are carefully grouped round these, so as not to obscure the necessary prominence of the general rules. Illusti'ative samples are taken from the best French literature of the last three centuries, and are made to serve as a fairly complete compendium of French idioms. It is indeed impossible to give in detail the numerous merits of this text-l)00k, which deserves and receives our heartiest commendation."— T/ie Ed%i,cational News, May 6, 1905. 17? ( <3- l' • I P .& ^ I ^ •^^ *% ^.. .#* r ^ "if \ \ ^ * '<( >^ «S5 & >^ I i -0 \ \ Y V U. C. BERKELEY LIBRARIES CDSfi3mbM ^ % ^"4 -•^r: ) / '"■^ A. » V