THE LIBRARY OF THE UNIVERSITY OF CALIFORNIA LOS ANGELES SPECIMENS OF „KING ALFREDS PROVERBS", WITH A SWEDISH TRANSLATION AND A GLOSSARY. Academical dissertation which, with the permission of tlie Celebrated Philosophical Faculty in the University of Lund. will be publicly defended in English by L. G. NILSSON, M. A. JnditoriuiD Ihe Isl : Saturilaj ibe 21lh uf Seplember 18.10, at len o'clock. 1.11.. COPENHAGEN. PRINTED BY THIELE. MDCCCLIX. . » • I . * » t > > » % ' » > « 1 • c » c SPECIMENS OF .KING ALFRED'S PROVERBS' WITH A SWEDISH TRANSLATION AND A GLOSSARY. BY L. G. NILSSON, M. A. PART I. COPENHAGEN. PRINTED BY THIELE. MDCCCLIX. CQ O. g Z/17 PREFACE. Ihe purpose of this dissertation is to put the Swedish Student of Early -English in possession of specimens of what are called "King Alfred's Proverbs « , accompanied by a Swedish translation and a glossary. These Proverbs are doubly remarkable. They give us the popular wisdom of an earlier time, and they go under the name of one of the greatest men who ever wielded a sceptre. Two manuscripts of them are pre- served. The first is in the library of Lincoln College, Oxford; and the second and best is in Trinity College, Cambridge, and is the one used by Mr. Kemble in his = "Anglo-Saxon Dialogues of Salomon and Saturn % from which the present extracts have been printed. A third MS., now lost, was in the Cottonian library; but a transcript of it is in the Bodleian. Confining ourselves to the text edited by Mr. Kemble, we see at a glance that the language is not the English of the nintli century, and consequently not that of King Alfred. Most undoubtedly it is an Early-English dialect from the beginning, or perhaps from the middle, of the thirteenth century, and it resembles very much that in which the celebrated Poem of the priest Layamon is written. The metre, as our readers will perceive, is the Old- Northern stave -rhyme, common to most English poetry 1 '^u hawest madmes monie 5. and moch gold and siluir, it soUen wurj^en to nout, to duste it sullen driuen ; Dristin sal liuin eure. Moni mon for is gold 10. liauid Godis eire; and purucli is siluer is sauUe he forlesed; betere him were iborin [)at he nere. Vl. Sa qvad Alfred : vett utan visdom jir vett utan varde , ty liade en man 5. sjuttio plogland, och alia besadda med rodan guld; ja! vaxle ock guldet som graset pa marken; 10. sa blefve ban likval ett grand ej rikare, om ej ban friimmande vanner forviirfvade; ty guld ar blolt sten, 15. nilr ej vis man bar det. XI. Sa qvad Alfred: ej lita for mycket pa stigande flod. Har du manga skalter, .5. mycket silfver ocb guld: de varda till Intel, de varda till aska. Herran lefver alllid ! Mangen for sitt guld 10. sig Uimlens vrede asamkar, ocb for sitt silfver forspiller sin sjal. — Battre bononi varit ,'itt liau aldrig blifvit fodd. 8 XIII. iHis quad Alfred : Gif \m liauist sorwe, ne, say |m liit |>in arege; seit t>in sadilbovve 5. and rid l)e singende; [lanne sail {jo mon jiat t.i wise ne can, jjad \>e |)ine wise wel l>e likit. 10. Sorege gif Ini liauist and ten arege hil sed, biforen he |)e bimenid, bihindin he l^e scarned. Ihi hit mist seien swich mon 15. ^ad it 1)6 fnhvel on; swich men l)u maist seien \n sor he wolde Imd jni henedest mor. Foiiii hit in |)in hirte one forhele hit wid fin arege, 20. let l)u neuere t)in arege witin al |)er l)in herte J)enket. XVII. Pus quad Alfred: Wurl^u neuere swo wod ne so drunken |mt euere sai \>u t)i wif 5. al \>a.t \)i wille be; for hif hue sege Ipe biforen |)ine fomen alle, and J)U hire mit worde 9 XIII. Sa qvad Alfred: har dii en sorg, ej for din fiende niimn den. Sitt fast i sadel-bagen, 5. och sjungande rid ; sa sager den man, som din stiillning ej kanner, att din stiillning dig val behagar. 10. Har du en sorg och for din fiend' den namner, i anletet omkar ban dig, pa ryggen beler ban dig. Du Ran yppa den for en sadan, 15. som i alio unnar dig den ; du kan yppa den for en sadan, som onskar du hade fler'. Derfor i bjertats djup dolj sorgen for din fiende; 20. lat honom ej veta allt hvad ditt hjerta tanker. XVII. Sa qvad Alfred: aldrig du blifve sa galen , sa drucken , att dilt vif du fortaljer allt hvad du vill; ty sage bou in for dig dina fiendcr alia, och du henne med ord 10 wraged hauedest, 10. he ne, sold il letin for l)inke liuihindfi , pat he nc sokle |jc upbreidin of l)ine balesil)es. Wimon is wordwod 15. and hauit tunke to swist, Inuic he hire sekie wel wolde ne mai he it nowit welden. XVIII. I'lis quad Ahired: Wur|ni neuere so wod, ne so desi of \n mod, (3ad euere sige l)i frend 5. al [)at 1)6 likit, ne alle jie lionches l)at \m l)0ch haiiisl; for ofte sibbie men foken hem bituenen, 10. and ef it so bihinpit lo[ol)]e pat ge wurl^en, [mnne wot jii fend |)ad her wiste l)i frend. Betere l)e bicome 15. [n word were helden, for l»anne mud mamelit more lianne hit solde Jianne sculen his heren ef it iheren. 11 fortornat hade : 10. sa skulle hon ej undga, for allt J verlden , att banna dig for dina darskaper. Qvinnan iir triitgirig, 15. hon har tungan for olnindig; fast gerna hon vill, kan hon den ej styra. XVIII. Sa qvad Alfred: bUf aldrig sa galen, ej sa besinningslos , att for viinnen du yppar 5. hvad heist dig behagar, ej heller hvar tanke , som du har; ty frander ofta inbordes tvistat, 10. och om sa sker att ni osams bli'n, sa vet din oviin hvad viinnen visste. Uattre dig varit 15- att dina ord du behallit; ty niir nnumen pladdrar mer an den skall, da far orat hora af det. 12 XIX. l>iis quad Aliired: Mani man wenit, |)at he wenin ne jiarf, frend {)ad lie habbe, 5. t)ei' mon him faire bihait, seiet lum faire biforen, fokel athenden. So mon mai \\el{>e lengest heiden, 10. giu \)u neiiere leiien alls monnis speclien, ne alle pe {)inke l^at J)u herest sinken ; for moni mon haiiit fikil mod, 15. and he is monne cu6 ; ne saltu neuere knewen wanne he \)e wole bipechen. XX. pus quad Alured: Moni appel is widuten grene, brit on leme, and bitlere widinnen; 5. so his moni wimmon in hire faire bure , schene under schete, and pocke hie is [schendful] in an stondes wile ; 10. swo is moni gadeling godelike on horse, 10. 13 XIX. Sa qvad Alfred: mangen just tror — hvad lian ej bor tro — att den iir bans viin, 5. som fagert lofvar, synes trofast infOr honom, men iir tvetydig bakoni bonom. Dock , din viilgang racker langst, om ej dii tror alll bvad folket siiger, ej beller allt soni dii bor det sjiinga; ty mangens sinn' ar flyktigt, !> mangens, som iir fortrogen med andra: aldrig du vet nar man dig vill forrada. XX. Sa qvad Alfred: vackert iir manget iipple utviindigt, skont uppa grenen, dock inuti bittert. Sii mangen en qvinna i bur sk fager iir diiglig i biidden, men dock obofvisk inoni CM tiniina. Sii iir mangen stallbroder pa biistryggen priiktig, 14 wlanc on werge*), and uiiwurp on wike. XXII. I*us qnad Alfrtuierd: Gif \ni trend bigete mid \n IVe bigete, loke l)at \m bini jjeine 5. mid alle |jeuues [jines; lolve |mt he \>e, he mide biforen and bibiiiden, [>e bet he sal \)e reden at alle jnne neden; Id. and on him [ju niaist |je tresten pit" is trogl^e degh. Ac gif \m hauist a frend to day and to morenin driuist him auei, [jenne bes pu one 15. al so {)u her were and j)anne is [)i fe forloren and fji frend bopen; betere pe bicome frend l^at J)U newedest. XXVI. Pus quad Alfred : He jju neuere to bold to chiden agen oni scold, ') merge ? 15 pa gangaren stolt, men i karnpen oduglig. XXII. Sa qvad Alfred: om en van dii vinner med sjelfforvarfd gfit'\a, SB till alt du tjenar honoin 5. i allt livad du kau, se till att ban ilr med dig, bakom dig ocb framfor dig; dess battre skall Iwm lada dig i all din nod. 10. Pii. bonom fortrosta, om bans bug ilr redlig. Men bar i dag du en van ocli drlfver i morgon borl bonom , sa blir du ensam , 15. som forr du var, ocb dii ar din gafva ocb viinnen forlorade ; battre det vore, att viin du ej iigt. XXVI. Sii qvad Alfred : blif ej for djerf att triita med griilig (jvinna, 10 ne mid mani tales 5. to cliiden agen alle dwales; ne neuere \>u. biginne to tellin newe tidinges at neuere nones nioanis bord; no hawe \)u to fele word. 10. I*e wise mon mid fewe word can fele biluken, and sottis bold is sone iscoten; lorjii ich telle bim for a dote jjat sail al is ywille, 15. [janne be suldc ben stille; lor olle tunke brekit bon, and nauid hire selvve non. XXVII. Pus quad Alfred: Elde cumid to tune mid fele unkefje costes , and doj) \)e man to belden 5. |)at him selvve ne mai be liim nocb welden; hit makit him wel vnmeke , and binimit bim is miste. Gif it swo betided {jat |hi her so longe abidist, 10 and JHi in [Mne helde werldes wel|je weldest, |ji diigetie gin l)u delen [)ine dere frend , bwile l)ine dages dugen, 15. and \m \)e selwen line mowe. Haue Ini none leue to ^e jnid after {)e bileued, 17 eller i mycket tal 5. med darar tvista; ej heller begynn att nya tidender talja vid nagon mans bord. For mycket ej orda; 10. vis man i fa ord kan mycket lagga; darens pil ar snart afskjuten. Derfor syn's den mig en narr, som sager allt hvad ban vill , 15. nar tiga ban sknlle ; — ofta tnngan bryter ben, fast ben den ei bar. XXVII. Sa qvad Alfred: alder hemsoker med mang' okilnda krampor, ocb bojer mannen, 5. sa att ban sig sjelf kan ej leda. Den gOr bonom gralsjnk, bans kraft den borttager. Om sa det sker att du lange hilr bidar, 10. och pa din alderdom verlds-skatter bar, sa dela ditt gods bland de dyra viinner, medan dina dagar aro 15. och du sjelf an lefver. Haf ej tillit till dem som efter dig bli, 18 to sone ne to doulcr, ne to none of \nne foster; ?o. for fcwe frond we scultMi findcn |)inni(! \vc liennc fnnden ; f(jr lie |ial is ute Mloken lie is inne sone forgeten. \\1\. I*ns quad Ahired: We rides \vel|)e to wnrines seal \vurj)ien, and alle cunne niadmes 5. to nocht suien nielten , and jjure lif sal Intel lasten. For \m mon weldest al ])\s middelert, 10. and alle })e weljje [)ad |te inne wonit, ne mist \>u \n lif lengen none wile , bote al \m it salt leten 15. one Intele slnnde , and al In blisse to bale sal iwnrjjen , bote jiif \m wnrche wille to Criste. 20. For I)i|)engl5e we inns ns selwen to leden nre lif, so God ns ginnid leten; [jeime mnge we wenen |iad he ns wile w nrjjen ; 25. fur swu saide Salomon, 19 ej till son, ej till dotter ej till nagon du fostrat, 20. ty fa vilnner ha vi niir vi skills liildan; — den som iir ?//pstangd, cir snart deri/me glomd. XXIX. Sa qvad Alfred: verldens rikedom till maskar skall varda, och alia slags skatter 5. till intet forsmillta, och menniskolifvet skall riicka blott kort. Fastan du beherrskar Jordan all, 10. och alia de ting som flnnas iippa den; sa kan du ej forliinga ditt lif en stund. Men allt skall du lemna 15. uti ett ogonblick; och all din frujd till sorg skall viindas , om ej du villigt verkar for Christns. 20. Ty vi ma betimka att fora var lefnad som Gud OSS bjudit; sa mand' vi forviinta, att han oss belOnar. 25. I'y sa qvad Salomo, 20 |.o wisR Salomon, wis is l^ad wcl (lo[) Invilo he is in |)is werld bol), eiiero at jien onde he comid 30. |)er he hit lindit. XXXI. I»us qnad Ahired: Sone min so dere, do so ich K lere; be l)n wis on \)'\ word, 5. and war ojiine speche, jienne snlh^n lie lowien leden alle. Pe gnnge men do [jn lawe , ])ad helde lat is lond hawen. lu. Drnnken mon jjif \m mestes in weis ol^er in strctes , \>u gef him [le weie reme and let him ford ghden; |3enne mist Iju \n lond ]5. mid frendchipe helden. Sone \ii\ best bus fe sot of bismare word and bet him siwen l^er mide liad him ginne to smerten. 20. And haren ich \)e bidde t)if jju on benche sitthest, and \m l^en beuir hore sixst l^e biforen stonden , buch \)e from \n sette 2.5. and bide him sone [)er to, Jeanne wclle he sawin 21 den vise Salomo: vis ar den, som gor ratt, nar han ar i verlden; — sist kommer han (lit, 30. der han far sanna det. Sa qvad Alfred: Son min, sa dyr, gor som jag liir dig ! Var vis i ditt ord, 5. i ditt tal var varsam ; sa skall folket allt dig illska. At de unga gif lagar, lat de gamlc ha jord sin. 10. Om en drucken dn moter pa viig eller stig, gif honom rymlig plats, och lat honom ga forhi; sa skall du ditt land 15. i vansiimja styra. 20. Barn, jag dig beder, sitter dn pa bank och ser granad (man) frarhfOr dig standa; res dig da bngande 25. och hjnd honom platsen, sa skall han saga 22 soiic one Ins wordc, Wei woiije \>e wkl , [)ail 1)0 lirsl taile. :w. Sete l)anne sei|»in bisidcii hem soliieii, for of liim |)n mist hn'cii lislis and felo jjeues, 1)6 baldure l)u mist ben; 35. [ne] forlere l)u his reidcs; for l>c helder man mc mai ofriden beterc [tenne ofreden. 23 snart (let ordet : viil gange det dig, och den dig forst liirde! 30. Siitt dig sedan invid hans sida, ty fran honom kan dii hemla vett och visdom, sa blir du mer manlig. 35. Forgat ej hans rad — ty val kail du kilckare /vV/a, men den gamle kan biitlre idda. 24 N T E S. I. V. 1. At Siforde. Tlic Old -English name of this place is Scifford (pronounced Shi/J'ord), and not, as John Spelman says, Scafford. It means »Sheep-ford«, not Sea- ford, and is in the parish of Bampton. Here king Alfred seems to have held a general as- sembly of the clergy, nobles, and others, about the government of the people. 1. V. 9—12. And lie/ie Alfred, Englene herde, ErKjh'jic derling , in Enkclonde lie was king. Alfred was born hi Berkshire in 848, or as Mr. Giles says, in 849. His parents were Ethelwolf and Osburgha. At the death of Ethel- red, his brother, the sovereignty over the West- Saxons fell to him in 871. He died in the year 901 , as ruler over the whole English nation, except that part which was under the dominion of the Danes. XXXI. V. 2. Sone min so dere do so ich Jie lere. The king here addresses his son Edward the Elder, who was elected by the nobles in the year 901, and died in 924. GLOSSARY. A. A-bi(lan,a-biden,a-bide, «-6«de, vb. XXVII, 9. abidist, sgl. prs. Icel. bi'da. Sw. old, bil)a; now, bida, vanta , droja. D. bie. Ac, oc, (fnitj, pitl. XXll, 12. ac. Sw. men. .^cer, acer, acre, sbt. VI, 5. acreis, pi. Icel. akr. Sw. old, aker; now, kker; plogland. D. ager. ^>fre, aefer, euer, ever, prtl. XI, 8. eure; XVII, 4. XVIII, 4. XXIX, 29. eiiere. Sw. alltid; nSgonsin, n&gon g^ng. iEflcr, after, after, pril. XXVII, 17. after. Icel. eptir, efUr. Sw. old, iltir, cftir; noiv , eftcr; D. efter. JEm-cd, Alfred, sbt. 1 , 7, 9 Al- fred; XI, 1. Alfret: VI, 1. Wfi/- ^red; XXII, 1. Alfreverd; XIX, l.XXIX, 1. Alured. Icel. Alfia()r; Sw. Alfred. Jf.n, an, on, one, (alone), num. & indef. art. 1,17, XXII, 12. a: VI, 4, o: XX, 9, aw; Xill, 18. XXII, 14. XXIX, 15. one. Icel. einn. Sw. en, ensam,allena. D. een(en). /Enig, anig, any, prn. XXVI, 3, ont,- Sw. n&gon , livarje. ^pel, ffippel, appel, apple, ,sbt. XX, 2. appel, sgl. Icel. cpli. Sw. old, aepli ; nou?, apple ; D. seble. yEr, er, ere, {before), prtl. XVIII, 13. XXII, 15. her. Sw fOrr, fiirut. iEt, at, atl, a/, prtl. I, 1. XXII, 9. XXVI, 8. XXIX, 29. at. Icel. at, Sw. old, at; now, ht, \, vid, hos. D. ad. A-gen, (against), prtl. XXVI, 3. 5. agen. Icel. i gegn. Sw. [old, 1 gen); mot, emot. And, and, prtl. I, 4. &c. &c. and. Sw. och. At-henden, E. E., behind, prtl. XIX, 7 athenden. Sw. bakom, bak. A-weg, a-nei, awag, pril. XXII, 13. anei. Sw. (iir viigen), nn- dan , bort. -26 B. liiin, bon, hone, sbt. XXVI, 16. boti, sgl. Icel. bein. S\\. ben. 1). ben. Ba-twa, bal)e, bope, both, prn. XXII, 17. bu\u'n. Icel. badir. .S\v. old, bajjir; ?io«', bi'iila, hada tv.'i ; baiige. Beakl, bald, hold, adj. XXVI. 2. bold, sgl. ; XXXI, 3i. baldure, ctinip. sgl. Icel. ballr. Sw. old, balditr, noiv, bSld. D. bold. Bealii, beaid, bale, bale, sbt. XXiX, 17. hate, sgl. Icel. bol. Sw. olycka, elande, .sovg. Bealu-sl|), (injur)/), sbt. XVII, 1,'}. balesipes, pi. Sw. illgeniing, brott, di'irskap. Beam, barn, (child), sbt. XXXI, 20. bdien, sgl. Icel. barn. Sw. bain. I), barn. Bearbt, beorht, berlit, briht, bright, adj. XX, 3. brit, sgl. Icel. bjartr. Sw. bjert. D. bcrt (old). Be-cunian, bi-cunien, (see cuman), become, vb. XVIIl, 14. XXII, 18 bicorne, sgl. impf. subj. Sw. (bckonima), liinda till, bllt'va. D. (bekomuie). Be-furan, bl-foren, bi-forc, before, prtl. XIII, 12. XVII, 6. XIX, G. XXII, 7. XXXI, 23, beforen. Sw. iulor, I'ramlur; framtill. Be-getan, bi-geten (?), (jet, \b. XXII, 2. bifjele, sgl. prs. subj.; XXII, 3, biyete, sgl. prt. pass. Icel. geta. Sw. old, (gitaj ; noiv, (gltta), fh, erlialla, forviirfva. Be-ginnan, bi-ginncnn, bi-ginne, beijin, vb. I, 13. (jon, irnpt. sgl. ; XXVI, G. biijinne, sgl. prs. subj.; XXVII, 12. yin, sgl. impr. Sw. begynna, borja. D. begynde. Be-liatan, bc-litelan, bi-baiten, bi- hote, {to promise), vb. XIX, 5. bihait, sgl. prs. Icel. heila. Sw. old, halta; now, lol'va. Be-bindan, bi-liinden,bi-Iiinde, be- hind, prtl. XIII, 13. XXII, 7. bi- hinden. Sw. pi'i ryggen ; baktill. Be - lil'an , be - lail'en , bi - leliie , bileue, (to be left, to remain), vb. XXVII, 17. bileued, prs. pi. Icel. Ufa, (in tlie sense of being left). Sw. blifva, blifva qvar, blifva efter. Be-limpan , bi-limpenn, (io hap- pen), vb. XVIU , 10. bi-Umpit, sgl. prs Sw. Icinpa sig; intraffa, banda. D. (lempe). Be-kican, bi-luken, louke, lock, (to shut up), vb. XXVI, 11. bi- luken, prs. inf. ; XXVII, 22, biloken, sgl. prt. pass. Icel. Iiika. Sw. old, luka; now, stiinga. D. lukke. Be-nia!nan, bi-menen (?), [mienen, menen, raene] bemoan, vb. XIII, 12. fctmemd, sgl prs. Sw. onika; omnia for. Bene, bench, bench, sbt. XXXI, 21. benche, sgl. Icel. bekkr. Sw. oZd, banker; now, bank. D. bsenk. Be-niman, bi-nimen, bi-nime, be-nim, nim, vb. XXVII, 7. binimil, sgl. prs. Icel. nema. Sw. old, nima; now, (-nimma), taga, borttage. D. (nemme). Beogan, bugan, bughenn, buwen, bouwe, boiv, vb. XXXI, 24. buck, sgl. impr. Isl. bjiiga. Sw. buga. Beon, ben, be, vb. XVII, 5. XXII, G. be , sgl. prs. subj ; XXVI , 2. XXXI, 4. be, sgl. impr.; XXII, 14. bes , sgl. prs.; XXVI, 15; XXXI, 34. ben, inf. prs. XXIX, 28. bo\), sgl. prs. Sw. vara. 27 Ue-ptecan, bi-pechen, (to de- ceive), vb. XIX, 17. bipechen, inf. prs. Sw. tonada. Lieian, beren, bere, bear, vh. XI, 14. iboren, sgl. pit. pass. Icel. bera. Sw. baia, (IVida). D. bane. Be-sidan, bi-sideii, bi-side, beside, pitl. XXXI, 31. bisiden. Sw. (vid sidaii af), invid. Be-tidan, bi-tyde, belide, [to hap- pett), vb. XXVII, 8. bctided, sgl. prs. Sw. tinia, banda, intialla. D. (times). Be-tweonum, be-tweonan, be-twy- nan, be-twinan, bi-twine, be- tween, prtl. XVIII, 9. bituenen. Sw. meilan , emellau. Beuir. XXXI, 22. Mr. Kemble translates head. Be-l)cncan, bi-J)enclien, bi-I)enche, bethink, (to reflect), vb. XXIX, 20. bi-]>eng]ie, inf. prs. Sw. betiinka. D. betaenke. Biddan, bidden, bidde, bid, vb. XXXI, 20. bidde, sgl. prs.; XXXI, 25. bide, impr. sgl. Icel. bicija. Sw. old, bijJia; now, bedja. D. bede. Biter, bitter, bitter, adj. XX, 4. bittere, sgl. Icel. bitr. Sw. bitter. D. bitter. Blys, blis, bliss, sbt. XXIX, IG. blisse, sgl. Sw. sallhet, lycka, fronima. Bolt, bolt, sbt. XXVI, 12. bold, sgl. Sw. spjut, pil. Booc-lered, E. E., booklearned, adj. I, 4. booclerede, pi. prt. pass. Icel. biikla:r5r. Sw. boklard, lard ; lagkunnig. Bord, board, {tabled, sbt. XXVI, 8. bord, sgl. Icel. bord. Sw. old, bi)r|); noff, bord. D. bord. Brecan , breken , breke, break, vb. XXVI, 16. brekit, sgl. prs. Icel. {sijn. braka, vb.; brek, sbt. n.J. Sw. bracka. D. braikke. Bur, bour, bower, sbt. XX, 6. bure, sgl. Icel. bur. Sw. bur, jungfrubur. D. bur. Butaii, butun, buluu, bulen, bute, but, {unless}, prtl. VI, 12. XXIX, 14. 18 bote;\l, 14.15. bute. Icel. utan. Sw. utan. D. uden. Byscop, biscop, bisscliop, bishop, sbt. I, 3. biscopis, pi. Icel. byskup, biskup. Sw. old, b\skupa;r, biskuper; now, biskop. D. biskop, bisp. c. Cidan, chiden, chide, chide, vb. XXVI, 3. 5. chiden, inf. prs. Sw. skalla, triita. Cleroc, cleric, clcrc, clerk, sbt. I, 19. cleric, sgl. Icel. klerkr. Sw. old, klerker; now, klerk. D. klerk. Cnawan, i-cnawen, i-cnowc, know, vb. XIX, IG. knewen, inf. prs. Icel. knega. Sw. kanna, veta. Cneoht, cnyht, knyht, kniyhl, sbt. I, 6. cniles, pi. Sw. knekt; rid- dare. D. (knegt). Gosles, E. E. trials, sbt. [In Old- English I have only found costuny, costnung, cosines; perhaps cost- es is an error for cosines]. XXVII, 3. castes, pi. Sw. prof, profning. Icel. (kosta, vb.). Crist, Christ, sbt. XXIX, 19. criste. Icel. Kristr. Sw. Krisl. Cunian, kumen, coinen , come, come, vb. XXVIl, 2. cumid, sgl. prs.; XXIX, 29. comid, sgl. prs. Icel. kunia, konia. Sw. old. 28 knnia (koma); nou\ knmnia. I). komme. C.iinnan, ciiiiiuiiii, cuniie, c(ni,\h. XIII, 7. XXVI, 11, ran, sgl. prs. ; XIX, 15. cn\), sgl. prt. pass. Icel. kiinna. S\v. kiinna, kiinna. D. kiinnc. Cwffidan, cweflan, queden(?),(gwoc, doKer. I), datter. ge-Don, y-don, i-don, do, vb. XXVll, 4. XXIX, 27. do]), sgl. prs.; VI, 9. deit, sgl. prs. XXXI, 3. 8. do, sgl. iinpr. Icel. (Ai\!S, sb.). Sw. gora, Ssladkomma. [In Swed. we have only the sbt. dud]. Dote, E. E. , {dotard, doter), sbt. XXVI, 13. dote, sgl. Sw. narr. Drincan, drinkcn, dringke, drink, vb. XVII, 3. XXXI, 10. drunken, sgl. prt. pass. Icel. drekka. Sw. dricka. D. drikke. Dryl'an, drifan, drifenn , driuen , driuc, drive, vb. XI, 7. drinen, inf. prs.; XXII, 13, driuist , sgl. prs. Icel. dri'fa. Sw. drifva. D. drive. Dryhten , drihten , drihte, driht, drit, (Lord), sbt. XI, 8. dristin, sgl. Icel. drottinn. Sw. old, drotin; now, drott. D. drot. Dugan, dugen (?), (to profit, to last^, vb. XXII, 11. degh, sgl. prs. ; XXVII, 14. dugen, pl. prs. subj. leel. duga. Sw. oW, dogha; now, duga, racka till. Duguj), duge}), [virtuv , riches, heuMi), sbt. XXVII, 12. duge^e, sgl. Icel. [dyggd). Sw. hvad soni dnger: dygd, makt, egen- dom. D. (dyd). Dust, dust, sbt. XI, 7. dnste. Icel. dust. Sw. dust, stoft. Dwal, dwol, dol, didl, (foolish), adj. XXVI, 5. dwales pl. Sw. dfiraktig, galen, forryckt. [This adjective may perhaps have some affinity to the Swedish substantive dvala, 29 which means the state of a person when half asleep, or having no consciousness. Dysip:, disig, ihsi, dizzi/, (foolish), adj XVIIl , 3. desi. Sw. daraktig. E. Eac, eke, {also), prtl. heke, 1, 9. Sw. ock, jcmval. Icel. auk. Eald, aid, old, adj. XXXI, 9. helde, sgl. XXXI, 36. helder, sgl. comp. Icel. aldinn. Sw. a/(/rig. Eall, eal, al, all, prn. XIII, 21; XVII, 5. XVIII, 5. XXII, 15. XXVI, 14. XXIX. 9. 14. 16. al, sgl.; XXIX, 10. alle, sgl.; VI, 6. al, pi.; XVII, 7. XVIII, 6. XIX, 11. 12. XXII, 5. 9. XXVI, 5. XXIX, 4. XXXI, 7. alle, pi. Icel. allr. Sw. old, al})er; now, all, hcl, hvarje. D. al. Bare, ear, ear, sbt. XVIII, 18. heren , pi. Icel. eyra. Sw. ora. D. ore. Earg, areg, (atiyry), adj. XIII, 3. 11. 19. 20. arege, sgl. Icel. argr. Sw. aig , fiendtlig. Endc, end, sbt. XXIX, 29- ende, sgl. Icel. endir. Sw. anda, ande. D. ende. Engla-land, engeland, England, sbt. I, 12.17. enJielonde; I, 24. engelonde. Icel. England. Sw. England. Engle, Angles, sbt. pi. I, 10. 11. englene. Icel. Englar, (pi.). Sw. Angler, (pi.) Eorl , erl , earl, sbt. 1 , 7. erl, sgl. I, 5. herles, pi. Icel. jarl. Sw. jarl. D. jarl. Eorre, yrre, irre, eire, ire, sbt. XI, 10. eire, sgl. Sw. vrede. P. Faeger, feiyer, feyr, fayr, fair, adj. XIX, 6. XX, 6. faire, sgl. Icel. fagr. Sw. fager. D. fager (faver). Fsegere, faire, /at>, {f airly :,a.d\. XIX, 5. faire. Isl. fagrliga. Sw. fagert, vackert. Fah-mon, fo-man, foeman, sbt. XVII, 7. fomen,])\. Icel. fja (vb.). Sw. flende. Feala, fcole, fele, (many, mvch), prn. 1,3.4. XXVI, 9. 11. XXVII. 3. XXXI, 33. fele. Icel. fjol. Sw. mang, niangen. Feawe, fewe, few, prn. XXVI, 10. XXVII, 20. fewe. Icel. far. Sw. old, fair; noiv, f&. D. faa. Feoh, feo, fee, sbt. XXII, 16. fe Icel. fe. Sw. fa, boskap; egen- dom , gods. D. fa;. Feohtaii, faehten, fehten, fight, vb. XVIII, 9. foken, pi. impf. Sw. fiikta. D. faegte. Feond, fend, feend, fiend, sbl. XVIII, 12. fend, sgl. Icel. fjandi. Sw. old, fiandi; now, fiende. D. fjende. Ficol, fikil, fiHie, adj. XIX. 14. filiil, sgl. XIX, 7. foket, sgl. icel. (lika, vb.). Sw. flyktig, ostadig, tvetydig. Freond, trend, friend, sbt. XVIII, 4. 13. XIX, 4. XXII. 2.12.17.19. frend, sgl. ; VI, 13. XXVII, 13. 20. frend, pi. Icel. (fraendi). Sw. old, (fraendi); now, (frande), van. D. (fra3ndc). Freondscipe, frendchipe, friendship, sbt. XXXI, 15. frendchipe. Sw. (friindskap), vanskap. For, for, prtl. XI, 9. XVII, 11. for. Icel. for. Sw. for D. for. 30 For-golaii, (/">'«»( gytaii, pitan, gctan), foi-i;eten {?), forget, \h. XXVIl, 2.'>. forjielen, prt. pass. sgl. Sw. for;j;ata. For-lu>laii , holian, [from helan]|, foiiiclen, liele. [lo hide, to conceal), \it. Mil, 1!). forhele, iiupr. St;]. Icci. Iivlja. S\\. old, (iiylia); 7ioh\ (iiolja), forlidlja , (lolja. D. hylic. For-lcosan, [Icoran], i'or-lcoscn , loose, (to destroij), vb. XI, 12. forlesed, sgl. prs. XXXI, 35. for- lere, sgl. iiiipr. ; XXII, 16. for- loren, sgl. prt. pass. S\v. forlina; borlkasta, forspilla, forstoia; glomnia boil. Foster, E. E., a fosterling, sbt. XXVII, 19. foster, pi. Icel. ft'istr. S\v. (foster), fosterbarn. D. (foster), fin Old-English the word foster signifies food or 7wiirislimenl: and such a Swed. word as foslerhtim was al- ways e.vpressed by fosterling, foster-beam. Neither Lye, nor Ettniiiller, nor Hosworth, has the word foster in the same sense as tiiat in which it is employed in King Alfred's Pro- verbs, and commonly in Early- English]. For}), forth, prtl. XXXI, 13. ford. Sw. fort, bort. For-j)am, for-pan, for-I)on, for, -/or, (hecanse), prtl. VI, 4, 14. XVII, G. XVIII, 8. IG. XIX, 14. XXVI, IG. XXVII, 20. 22. XXIX, 8. 20. 25. XXXI, 3G. for. Sw. forty, ty. D. for. For-l)y, ^therefore), prtl. XIII, 18; XXVI, 13. for-\)y. Sw. dcrfor. Iccl. fyr j)vi. Fram , from, from, prtl. \XXI, 24. from. Icel. fra. Sw. old, him; noic, friin. D. fra. Frenied, frcmd, (foreign, strange), adj. VI, 12. frernede. pi. Sw. friimmande. D. fremmcd. Freo, fri, free, adj. XXII, 3. fre. sgl. Sw. fri. n. fri. Fill, lull, full, pril. I, 20. VI, 3. XIII, 15. fid. Icel. (fnllr, adj.). Sw. fnllt, tillfyilest. D. fnldt. Fyndan, findan, linden, linde, find, vb. XXVII, 20. finden, inf. prs. ; XXIX, 30. findit, sgl. prs. ; XXVIl, 21. funden, pi. prt. pass. Icel. finna. Sw. finna. D. linde. Fyrst, first, first, prtl. XXXI, 29. first. I si. fyrst. Sw. old, fyrst, now f('irst. D. forst. G. Gaedeling, gadeling, (a comrade'), sbt. XX, 10. gadeling, sgl. Sw. stallbroder, kamrat. Ge-lice, eg-leche; (likeivise), prtl. I, 6. egleche. Sw. liksa, iifven, derjemte. Geong, giing, gunng, yung, young, adj. XXXI, 8. gunge, sgl. Icel. ungr. Sw. old, unger; now, ung. D. ung. Gif. yif, if, prtl. XI, 4. XIII, 2, 10. XXII, 2, 12. XXVII, 8. gif: XVIII, 10. ef; XIX, 10, giu; XXII, 11. XXIX, 18. XXXI, 10, 21. W, XVII, 6. hif Icel. ef. Sw. old, ef; noiv, ora. Gifan, yifen, giuen, giue, give, vb.XXXI, 12. gef. sgl. impr. Icel. gefa. Sw. gifva. D. give. Glidan, gliden, glide, glide, (to slip away), vb. XXXI, 13. gliden, 31 inf. prs. Isl. (Ii3a). Sw. glkia; koninia undan. D. glide. God, God, sbt. XX!X, 22. god, sgl; I, 20. (jodes, sgl. ; XI, 10. (jodis, sgl. Icel. gnd. Sw. old, gup; now, gud. D. gud. Godlic, godliche, godeiike, goodly, adj. XX, 11. godeiike, sgl. Icel. goligr. Sw. praktig. Gold, gold, sbt. VI, 14. XI, 5.9. gold; VI, 7. 8. ffoMe. Icel. gull, goll. Sw. old, gull; wott), guld. D. guld. Grses, gras, grass, sbt. VI, 9. gres, sgl. Icel. gras. Sw. old, graess; now, gras. D. graes. Grene, green, (flourishing), adj. XX, 2. grene, sgl. Icel. grcenn. Sw. gron , blomstiande. D. gron. Growan , groiv, \h. VI, 8. gnie, sgl. impf. subj. Icel. gioa. Sw. old, groa; noic, gro. D. gro. H. Habban, liabben, habbe, hawen, have, vb. XXXI, 9. hawen, inf. prs. ; XI, 4. hawest, sgl. pis.; Xlll, 2. 10. XVllI, 7. XXII, 12. hauisl, sgl. prs.; XI, 10. hanid, sgl. prs.; XVII, 15. XIX, 14. hauit, sgl. prs.; VI, 15. XIX, 4. /*fl^6e, sgl. prs. subj.; XVII, 9. hauedest, sgl. impf.; Xlll, 17. heuedest, sgl. impf.; VI, 4. hauede, sgl. impf. subj.; XXVI, 9. hawe, sgl. impr. ; XXVIl, IG, haue, sgl. impr. Icel. hafa. Sw. hafva. D. have. Hffigian, hegian, hegen (?), hedge, vb. VI, 6. heged. sgl. impf. subj. Icel. hegna. Sw. hagna; inhagna. D. hegne. Har, hor, hoar, adj. XXXI, 22. hore, sgl. Icci. jiarr. Sw. gra. He, lieo, hit, prn. fNew-Englisli he, it; but she is derived from seo.] I, 12, 13, 17, 19, 20, 21, 23. VI, 12. XI, 12. 14. XIII, 12, 13. 17. XVII, 10. 12. 16. 17. Xl\, 3. 4. 15. 17. XXII, 6. 8. XXVIl, 23. XXIX, 30. he, sgl.; XX, 8. hie, sgl.; XVII, 6. hue, sgl; Xlll, 3. 14. 18. 19. XVlll, 17; XXVII, (3; XXIX, 30. hit, sgl.; VI, 15. XI, 6. XIII, 15. XVll, 10. 17. XVlll, 10. 19. XXVII, 8. XXIX, 14. it, sgl.; I, 21. 22. XVIII, 18. his, sgl.; XI, 9. 11. 12. XXII, 11. XXVI, 14. XXVIl, 7. XXXI, 9, is, sgl.; XVII, 8, IG. XX, 6. XXVl, 17. hire, sgl.; VI, 12. XI, 13. XIX, 5. XXII, 4. 10. 13. XXVI, 13. XXVII, 5.6.7. XXXI, 12.13. 25. 32. him, sgl.; XXXi, 31, hem, sgl.; I, 13. XVlll, 9. hem, pi. Sw. han, (hon, det). Healdan , halden , holde, hold, (to last), vb. WX,d. hehlen,\nL prs. XVlll, 15. helden, sgl. prt. pass. Icel. halda. Sw. old, halda ; now, halla D. hoble. Healdan, hyldan , heldan , helden, heel, {to bend, lolean), vb. XXVIl, 4. helden, inf. fut. Icel. halla. Sw. halla, luta. D. ha-lde. Heonan,heonnen,hcnnen(e),liinene, hinnes, hence, adv. XXVIl, 21, henne. Icel. (he6an). Sw. old, haepan; now, hadan. D. hcden. Heorde, liyrde, herde, (shep-herd), sbt. 1, 10. herde, sgl. Icel. hiri^ir. o/(/, hirj)i; 7?o»', herde. I), hyrde. Ileorte, herte, heart, sbt. Xlll, 18. hirte, sgl.; Mil, 21. herte, sgl. Icel. hjarta. Sw. old, liiarta; now, iijcrla. I), hjerte. 11.M-, here, iiilv. XXVIl, 9, her. Icel. li('r. Sw. hiir. D. her. Hois, horse, sbt. XX, 11. /(OJ-se, sgl. Isl, hors, (hross). Sw. old, hors; »oir, liiist. 1). hors. Hn, hoii, /(oir, adv. I, 15. rvhn. led. (hvii). Sw. hum, hur. Hunt - seofonlig , hunt. - scMicntig , -seuinti, sevenli/ , num. VI, 5, hiirilseninti. Iccl. sjauti'u. Sw ()/(/, sjiitifii; now, sjutio, sjutlio. D. (syvti). Hwa (hwaet), who, what, prn. VI, \i.wad. Icel. livcrr,hvat. Sw.old, hua, (liuat); nou\ hvem, hvnil. HwaMine , tchen , prt. XIX , 17, wamie. Sw. niir. Hwile, hwil, while, (space of time], sbt. XX, 9. XXIX, 13. wile, sgl; Icel. (hM'la). Sw. (hvila), obest. lldsutdragt. D. (hvile). Hwilum, liwilon, whilen, hwile, wile, hwile, prtl. XXVII, 14. XXIX , 28. hwile. Sw. medan [This word is originally the dative pi. of the substantive hwile]. ge-Hyran, heran, i-hcren, i-here, hear. vh. 1,14. i-herin, inf. prs; XVIII, 19. i-heren, inf. prs. XIX, 13. herest, sgl. prs. Icel. heyra. Sw. bora. D. bore. I. Ic, ice, ich, /, prn. XXVI, 13. XXXI, 3, 20. ich, sgl; 1, 14. 15. XXVII, 20. 21. XXIX, 20. 23. we, pi; XXIX, 20. 22. 24. lis, pi. Icel. ek. Sw. old, ia3k, jak; now, jag. D. jeg. in, in, prtl. I, 12.17-24. XIII, 18. XX, 6. 9. XXIX, 28; XXXI, 11. in. Icel. I. Sw. i, uli. D. i. Innan, innnn, inne, (irifhin), prtl. XXVH, 23. XXIX, ll.iwne. Icel. inni. Sw. derinne, inne D. inde. L. Landau , ledan , leden , lede , lead, vb. I, IG. lede, inf. prs.; XXIX, 21. leden, inf. prs.; XXIX, 22, leten, inf. prs. Icel. Iel3a. Sw. 0?/, lel)a; r*ou\ leria. D. lede Lasran , leran , leren , lerin , (to teach), \b. XXXI, 32. leren, inf. prs.; I, 13. lerin, inf. prs. ; XXXI, 3. lere, sgl. prs. Icel. Ia3ra. Sw. lara. D. laere Lsestan, lastan, lasten, last, vb. XXIX, 7. lasten, inf. prs. Sw. riicka, vara. Laetan, leten, lete, let, {to leave), a. XIII, 20. XXXI, 13. let, sgl. impr,; XXXI, 9. lat , sgl. impr.; /?. XVH , 10. letin , inf. prs.; XXIX, 14. lelen, inf. prs. Icel. lata. Sw. old, lata; now, lata. a. tillftta; /3. forl&ta, (lemna); underlSta. 0. lade. Lagu, laghe, lawe, law, sbt. I, 8. XXXI, 8. lawe, sgl. Icel. log. Svi.old, lagh; now, lag. D. lov. Land, land, sbt. XXXI, 9. 14. lond, sgl. Icel. land. Sw. land, jord, egendom. D. land. Lange, longe, long, prtl. XXVH, 9. longe, XIX, 9. lengest, sup. Icel. lengi. Sw. old, IcBngi ; now, lange. D. la;nge. Langian, laengian, lencgan, lengen, (to lengthen), vb. XXIX, 12. len- gen, inf. prs. Icel. lengja. Sw. forlanga. D. forlajnge. La(), lotX loth, (loathsome, loathed), adj. XVIII, 11, lo(\))e, pi. Icel. leii^r. Sw. led. D. led. 33 ge-Leafa, leue, {irvst), shl. XWII, ! 16, leue. Sw. lit, tillit, tio, for- trostan. ge-Leaian, ge-lyfan, lifan, i-leuen, i-leue, believe, vb. XIX, 10, leuen, sgl. prs. subj.; XI, 2, leue, impr. sgl. Sw. tro. Leode, pi., lede, (people, nation), sbt. XXXI, 7. leden. Icel. IjoSr, lydr. Sw. old, 1yd, now, folk, nation. Leome , lime , limb , ( branch , bough), sbt. XX, 3. leme, sgl. icel. limr. Sw. oM, limber; now, lem; gren. D. lem. ge-Lice, eg-leche, i-liche, (also), prtl. I, 6. egleche. Icel. (iSgh'kr, adj.). Sw. likaledes , desslikes. Licigean, lician, likie, like, vb. XIII, 9. XVIII, 5. likit, sgl prs. Icel. Ilka. Sw. old, lika; now, tycka cm; behaga. Liflgan, lifian, libban, libben, libbe, Hue, live, vb. XI, 8. liuin, inf. prs. ; XXVII,15. Hue, inf.prs. ; XVII, II, liuihinde, pi. prtl. act. Icel. lifa. Sw. old, liva; 7iow, lefva. D. leve. List, list, [wisdom, art), sbt. XXXI, 33 listis, pi. Icel. list. Sw. (list, slughet), insigt, forstand, vis- dom. D. (list). Locian, lokien, lokie, loke look, vb. XXII, 4. 6. loke, sgl. impr. Sw. se, se till. Lufian, lowien, louie, love, love, vb. XXXI, G. lowien, inf. prs.; I, 20. louede, sgl. impf. Icel. (Ijiifr, adj.). Sw. (old, liuver; now, Ijuf; adj.) alska. Lufsum, luvsum, lovesom. adj. I, 18. lussum, sgl. Sw. alskvard Lyf, lir, life, sbt. I, 15. XXIX, 6. 12. 21, lif. Icel. liT. Sw. lif, lefnad. D. liv. Lytel, litel, little, adj. XXIX, 15, lutele, sgl. Icel. litill. Sw. old, litil; now, liten. D. liden. Lytle, little, prtl. XXIX, 7. lutel Icel. litt. Sw. litet. D. lidt. m. Macian, makian, makien, makie, make, vb. XXVII, 6. makit, sgl. prs. Sw. (maka), gora. D. (mage). Magan, mayen, mseyen, mteie, maei, may, vb. XIII, 14. XXIX, 12. XXXi, 14. 32. 34. mist, sgl. prs.; XIII, 16. XXII, 10. maist, sgl. prs.; XVII, 17. XIX, 8. XXVIl, 5. XXXI, 36. mai, sgl. prs.; I, 14. mugen. pi. prs.; XXVII, 15. mowe, prs. subj. sgl.; XXIX, 23. muge, pi. prs. Icel. mega. Sw. old, magha; now, ma. D. maa. Mamelit, E. E., he mumbles, vb. XVIII, 16. Icel. mu5la. Sw. mumla, pladdra. Man, mann, man, sbt. VI, 4. XIX, 2. XXVII, 4. XXXI, 36. man, sgl , I, 23. VI, 15. XI, 9. XIII, 6. 14. XIX, 5. 8. 14. XXIX, 8. XXXI, 10. mon, sgl. XIII, 16. XXXI, 8. men, sgl.; XIX, 11. XXVI, 8. monnis, sgl.; XIX, 15. monne, sgl.; XVIII, 8. men, pi. Icel.maflr. Sw. old, maQer; now, man. D. mand. Manig, ma^nig, monig, mony, many, prn. XI, 9. XIX, 14. -VX, 2. 5. 10. moni. sgl; XIX, 2, mani, sgl. XXVI, 4. mani,[>\.; 1. 2. XI, 4. monie. 34 pi. led. margr. S\v. old, iiiaighir (pi.); tiow, mSngcn. D. mangen. MaOni , {ireasttre], sbt. XI, 4 XXIX, 4. iiindmi's, pi. Ifol. inoic^m. Sw. skatl, cgotlelar, kladcr. Me, E. E. {men, theij; one] XXXI, 36. we. Sw. man. Mearli, (incarg), niear, mare, sbt. XX, 12, merge {tverge}, sgl. Icel. merr. Sw. old, maer; now,mi\yv, sto. D. ma;r. Melaii, i-meten, i-mete, mete, meet, vb. XXXI, 10. mesles, sgl. prs. Icel. riKFta Sw. mota. D. mode. Mid, mit, ml)), (wilh), prtl. XVII, 8. mit; XXII, 6. mide: VI, 7. XXII, 3. 5. XXVI. 4. 10. XXVII, 3. XXXI, I.''), mid. Icel. med. Sw. oW, ma?)), mcj); now, med. D. med. Middan-geard, middaii-eard, mid- del-serd, middel-ert, {the earth), sbt. XXIX, 9. middelert. Icel. mi(igai()r. Sw. midg^rd; verlden. D. midgaard. Mlht, might, sbt. XXVII, 7. miste, sgl. Icel. mekt. Sw. makt. D. magt. Min, ml, mine, my, prn. XXXI, 2. min, sgl. Icel. minn. Sw. min. D. min. Mod , mood, [mind), sbt. XVIII, 3. XIX, 14. mod. Icel. m6(5r. Sw. mod, sinne, sjiil. D. (mod). Morgen , moryen , morewe , mor- row, sbt. XXII, 13. (to) moreidn. Icel. morginn. Sw. old, morghun; now, morgon. D. morgen. Mot, must, vb. XXIX, 20, miis pi. prs. Sw. mSste. Mu3, mon9, month, sbt. XVIII , 16. mud, sgl. Icel. mu3r, munnr. Sw. old, munder; now, mund, mun. D. mund. Mycel, muchel, muchc, moche, mnch, adj. XI, 5 moch, sgl.; XHI, 17. mor , pi. comp. Icel. mikill. Sw. old, mykil, mikil; now, mycken. D. megen. Mycle, (much), pril. XVllI, 17. more, comp. Icel. mjok. Sw. old, mykit, mikit; now, mycket. I), meget. Myltan , miltan , meltan , melten , melt, vb. XXIX, 5. melten, inf. prs. Icel. melta. Sw. smalta, forsmalta, bortsmalta. N. Nabban, nabbe, (not have), vb. XXVI, 17. woj/jd, sgl. prs. ; XXII, 19. newedesl, sgl. impf. Sw. icke hafva, ej hafva. Nffifre, [ne aefre], neuere, never, prtl. XIII, 20. XVII, 2. XVIII, 2. XIX, 10. 16. XXVI, 2. 6. 8. neuere. Sw. aldrig. Nffin, [ne an,aen], nan, non, none, prn. XXVI, 17. non, sgl.; XXVI, 8. nones, sgl.; XXVII. 16. 19. XXIX, 13. none, sgl. Icel. neiun. Sw. ingen. Nawiht , nowiht , nowit, nout, nought, prn.; not, prtl. [It may be observed, as Rask has remark- ed, that the adv. probably is derived from the same root as the prn.] VI, 11. XI, 2, nout; XI, 6. nout; XVII, 17, nowit; XXVII, .5, noch; XXIX, 5, nocht. Ne, inot), prtl. XIII, .3. 7. XVII, 17. XVIII, 3. 6. XIX, 3. 12. 16. XXVI, 4. 6. 9. XXVII, 5. 18. 19. XXIX, 12. ne. Icel. n6. Sw. ej ; hvarken , eller ; ej heller. 35 Nead , neod, nyrl, need. sbt. XXII, 9. neden, pi. Icel. naudr. S\v. nod, brist, behof. D. nod. Neowe, neiiwe, newe, new, adj. XXVI, 7, newe, pi. Icel. n\'r. S\v. ny. D. ny. 0. 0(, of, -prll. I. 8 XVII, 13. Will, 3. XXVII, 19- XXXI, 32. of; XVlll, 19. ef. Icel. at'. S%v. af. D. af. Of-rffidan, [see raedan, vb.], (to oul- cotinsel , to excel in counsel) , XXXI, 37. ofieden, inf. pis. Sw. rSda battre. Of-ridan, [see ridan, vb.1, (lo ride past), vb. XXXI, 36. ofriden, inf. prs. Sw. lida forbi. Oft, ofte, oft, often, prtl. XVIII, 8. XXVI, 16. ofte. Icel. opt. Sw. old, oft, opta ; note, ofta. D. ofte. On, on, (of), prtl. I, 21, 22. VI, 9. XX, 3. 11. 12. 13. XXII, 10. XXXI, 4. 5 (?), 21. on; XXXI, 27, one. Icel. a. Sw. old, a; now, a, pa, i, uti. D. aa, (old). Ouder, awder, prtl.; ojjer, (adj.); o|)er, or, prtl. XXXI, 11. oder. Icel. edr. Sw. eller. P. Prut, prud, prout, proud, adj. I, 5. prude, pi. Isl. priic^r. Sw. old, prud; now, praktig , stolt , hog. D. pnid. Raed, red, rede, (counsel, advice), sbt. XXXI, 35, reides, pi. Icel. rafl. Sw. old, raj); now, rSd. D. raad. Rcedan , raeden , reden . rede, {to counsel], vb. XXII' 8. reden, inf. prs. Icel. raiia. Sw. old, rat)a; 710 w, rada. D. raade. Read, red, red, adj. VI, 7, rede, scl. Icel. rau5r. Sw. o/d, roper ; noiv, rod. D. rod. Rei|)e, VI, 9. Mr. Kemble trans- lates soil. The MS. of Line. Coll. Oxf. has eorthe. Ridan, riden, ride, \\>. XIII, 5. rid, sgl. impr. Icel. ri'fla. Sw. old, rijia; notv, rida. D. ride. [In the phrase rid pe sinyende the pronoun pe is reflective, as is often the case after verbs of motion. So in Swed. (jnnga sig], ge-Runi, rum, roomy, adj. XXXI, 12. reme, sgl. Icel. riimr. Sw. old, rumer; now, rymlig. D. rum. s. Sadol-boga, [sadul, sadol, sadil, sadel; boga , bowa , bowej , saddle-bow. sbt. XIII, 4. sadil- horve, sgl. Icel. soSulbogi. Sw. sadelbSge. D. sadelbue. SiE-llod, se-flod, (flood, flowing, high ivater), sbt. XI, 3. seflod, sgl. Icel. flod. Sw. old, floj); now, flod. D. flod. Sawan, sowe, sow, vb. VI, 6. sagin, pi. prt. pass. Icel. sa. Sw. old sa; now, sa. D. saa. Sawul, sawol, sawl, sowl, soid, sbt. XI, 12. saulle , sgl. Icel. sal. Sw. old, sal; now, sjal. D. sjael. Scarned, E. ¥.. XIII, 13, he scorns, he backbites. [In Old - English we find only the subst. scearn. The verb scearnian, seaman 36 ni;\.\ have existed, lhoiiii;h it is not used in the literature]. Sw. hackla, tadla, liaktahi. Sceal, shall, \b. MX, 16. sal-tii, sgl. prs. ; WIX, 14. salt, sgl. prs.; XI, 8. XXII, 8. XXIX, 6. 17. sell, si;l. prs.; XXIX, 3. seal, sgl. prs.: XXIX, 5. siilen, pi. prs.; I, 16. sulin, pi. prs.; XVIII, 18. XXVII, 20. snden, pl. prs.; XI, 6. sollen, pl. prs.; XI, 7. XXXI, 6. sullen, pl. prs.; XVII, 10. sold, sgl. impf.; XVII, 12. XVIII, 17. solde, sgl. impf.; XXVI, 15. stdde, sgl. impf. Icel. skal. Sw. skall. D. skal. ge-Sceotan, sceoten, sceote, shoot, vb. XXVI, 12. \-scuien, sgl. prt. pass. Icel. skjota. Sw. skjuta. D. skyde. Schendful, E. E. shameful, {dis- graceful], adj. XX, 8. [Wanting in the MS., supplied by JMr. Kemble]. Sw. skamlig, oliofvisk. D. skaendig. Scold, E. E., scold, sbt. XXVI, 3. Sw. tratgirig qvinna. [This word seems to be connected with the Sw. vb. skalla; its Old-English root, however, is not found]. Scyne, scione, scene, schene, sheen, beautiful, adj. XX, 7. schene, sgl. Sw. skon. D. skon. Scyte, scite, sheet, sbt. XX, 7, schete, sgl. Sw. lakan. Se, seo, })a!t; ]ie (pat), l)a (l)e), |)aet (l)at); the, that, prn. & def. art. 1, 8. 23. VI, 8. 9. XI, 3. XIII, 6. XXVI, 10. XXVII, 4. XXIX, 10. 11. 26. XXXI, 8, 12, 36, l)e, sgl.; I, 24. XIII, 15. XVIII, 13. XXIX, 11. XXXI, 9. 29. \>ad, sgl.; XIII, 7. XVII, 5. XIX, 3. XVIII, 5. XXVI, 14. XXVII, 22. ])at, sgl.; XXVlI,17,l)«t/,pl.; XVI1I,7. XIX, 13. \mt, pl.; XIX, 12. XVlll, 6. XXVII, 16. l)e, pl.; XIII, 21. XXXI, 25. l)er, sgl.; XXIX, 29. j)e?j, sgl. Icel. sa, sii, (sja), t)at. Sw. sa, \)c, ])x[. D. den, det. Secgan , secgen , seien , sayen , sai/, vb. \l]l,3. saij, sgl. impr. ; Xlll,6. XXVI, 14. sail, sgl. prs.; XIII, 11. sed, .sgl prs.; XVII, 4, sai, sgl. prs. subj.; XXIX, 25. saide, sgl. impf.; Xlll, 14. 16. seien, inf. prs.; XVIII, 4. sige, sgl. prs. subj.; XXXI, 26. sawin, inf. prs. Icel. segja. Sw. old, sa^ghia, sighia; now, saga. D. sige. Seiet, E. E., vb. XIX, 6. [I am doubtful of the meaning of this word, and neither Madden's glos- sary to iiLayamon's Brut« , nor Weber's "Metrical Romances" lends any assistance in this point. Mr. Kemble translates seems.] Seolf, sylf, silf, self, self, prn. XVII, 16. seine, sgl.; XXVI, 17. XXVII, 5. se/u'e, sgl.; XXVII, 15. selwen, sgl.; XXXI, 31. sel- uen, sgl.; XXIX, 20. selwen, pl. Icel. sjalfr. Sw. old, sialver, siaelver; now, sjelf. D. selv. Seolfer, seolver, sylfer, silfer, sil- ver , sbt. XI, 5. siluir; XI, 11. siluer. Icel. silfr. Sw. old, sylwer; tioto, silfver. D. selv. Seon, i-sean, i-scn, i-see, see, vb. XXXI, 22. sixst, sgl. prs.; XVII, 6. sege, sgl. impf. subj. Icel. sja. Sw. old, sea; now, se. D. se. 37 ge-vSeot, ge-set sett (?), seat, sbt. XX\I, 24. sette, sgl. Sw. sate. Sibbie , (related , kindred J. [In Old-English we have no adj. sibb- ide or sibbie, but only ge-sibb, and ge - sibbian (vb.). The Early-English sibbie may there- fore be regarded either as the contracted part. pass, (je-sibbode (ge-sibbede), or perhaps as the adj. ge-sibbe]. XVIIl, 8. sibbie (men), pi. Icel. sifmenn. Sw. sliigtingar. Sittan, sitten, sit, vb. XXXI, 21. silthest, sgl. prs. ; XIII, 4. seit, sgl. inipr. ; XXXI, 30. sete, sgl impr. ; I, 2. setin, pi. inipf. Icel. sitja. Sw. old, sltia; tiow, sitta. D. sidde. Sona, sone, soon, prtl. XXVI, 12. XXVI1,23. XXXI, 25.27. sone. Sw. snart. Sorh, sorhje, sorwe, sor- row, sbt. XIII, 2. sorwe, sgl.; XIII, 10. sorege, sgl.; XIII, 16. sor, sgl. Icel. sorg. Sw. sorg. D. sorg. Sott, E. E. (sbt.), sot, {fool), XXVI, 12. sottis, sgl. Sw. Akre. [Pro- baljly of Norman-French origin]. Spaec, speche, spiche, speech, sbt. XXXI, 5. speche, sgl.; XIX, 11. spechen , pi. Icel. spekja. Sw. sprak; tal. Stan, ston, stone, sbt. VI, 14, ston. sgl. Icel. sleinn. Sw. sten. D. sten. Standan, stonden, i-stonde, stand, XXXI, 23. stonden, inf. prs. Icel. standa. Sw. old, standa ; now, stinda, stS. D. stande, staa. Stille, still, adj. XXVI, 1.5. sgl Icel. istilla, vb.). Sw. stilla, tyst. D. stille. Straet, stret, street, sbt. XXXI, 11. stretes, pi. Icel. slriBti. Sw. (Ostg. Lag, straete), strat. Strang, straeng, strong, adj. I, 18. strong, sgl. Icel. strangr. Sw. (Strang), stark, kraftfull. D. (straeng). Stund, stond, stound, (hoiir, time), sbt. XX, 9. stondes, S'^l.; XXIX, 15. stunde, sgl. Icel. stund. Sw. stund. D. stund. Sunu, sune, sone, son, sbt. XXVII, 18. XXXI, 2. sone, sgl Icel. sunr. Sw. old, sun; now, son. D. son. Swa, swo, so, prtl. I, 14. VI, 9. XVII, 3. XVIII, 2, 3. 10. XIX. 8. XX, 5. XXII, 15. XXIX, 22. XXXI, 2. 3. so; XXVII, 8. XX, 10. XXIX, 25. swo. Icel. sva. Sw. sk; s&som, liksom. D. saa. Swylc, swilc, swich, soch, such, prn. XIII, 14. 16. swich, sgl. Sw. shk, dylik. Swy3, swid, (strong), adj. XVII, 15. swist, sgl. Icel. svidr, svinnr. Sw. stark, skarp, obiindig. Swyl)e, s\\\\)e, suijie, (very, much), adv. I, 8. sui)^e; I, 18. XI, 2. sivi^^e. Sw. mycket. Syngan, singen, singe, sing, vb. XIII, 5. singende, sgl. prt. act.; XIX, 13. sinken, inf. prs. Icel. syngva. Sw. old, singa; tiow, sjunga. D. synge. Syfifian, si36an, se6i^en, since, prll. XXXI, 30. sei]^in. Icel. sidan. Sw. sedan. D. siden. *KlV79n 38 T. Taecan, tachen, teclie, teach, vb. XXM, 29. tnite, inipf. sgl. Icel. takna (?). S\v. iteckna) beteckna; undervisa, lara. Tain, lale sbl. \XV1,4. tales, pi. Icel. tala. S\\. tal, piat, shuldor. D. tale. Tellan, tellen, lelliii, telle, tell, vb. X\VI,-13. telle, Siil. prs. ; XXVI, 7. telliri, inf. pis. Icel. telja. Sw. talja, lortalja. I), taelle. Tidinges, E. E., tidhujs, sbt. XXVI, 7. tidintjes. Icel. titVndi. Sw. tidender; tidningar, undenattel- ser. D. tidende [This substan- tive, not found in Old -English, may perhaps be derived from the prt. prs. of the verb lidan, to happen]. To, 10, prtl. Xl, 2. 6. 7. XXII, 12. 13. XVII, 15. XXVI, 2. 3. 5. 7. 9. XXVII, 2. 4. 16. 18. 19. XXIX, 3. 5. 17. 21. XXXI, 25. Sw. till, till att, att; alltfor. Treowian, trywian, tresten, trust, vb. XXII, 10. tresten, inf. prs. Icel. treysta. Sw. trosta pa, for- trosta pS. Treowdo, trywd, treojj, trujie, truth, troth, sbt. XXII, 11. trogpe, sgl. Icel. tru. Sw. tro. D. tro. Tun, toun, town, sbt. XXVII, 2. tune, sgl. Icel. tun. Sw. (tun), gSrd, by, stad. [This word is found in several names of old Swedish towns or villages, as in Eskils^wna, S'lgtuna, Tunhem]. Tunga, tunge, tonge (?), tongue. sbt. XVII, 15. XXVI, 16. tunke, sgl. Icel. tunga. Sw. tunga. D. tunge. u. Un-cuJ), uncouth, [unknown), adj XXVll. 3. unkr])e, pi. Icel. uku(^r, vikunnr. Sw. okand , obekant, oforutsedd [See cu\>]. Under, under, prtl. X\, 7. under. Icel undir. Sw under. D. under. Un-mek, E. E. , [impatient), adj. XXVII, 6, vnmeke, sgl. [In Old- English the root of this adj. was probably in existence, but it is not found in the literature]. Icel. limjiikr. Sw. (o-mjuk, omildl, onSdig, straf, Strang, arg, svirsint. ge-Unnan, i-unnen, (to grant), yh. XIII, 15. on, sgl. prs.; XXIX, 22. ginnid [may be an error for gean-hit, gean-id]. Icel unna. Sw. unna, tillSta. D. unde. Un-wurJ), {unworthy}, adj. VI, 3. unwrd, sgl.; XX, 13 unwur^, sgl. Icel. uverdr. Sw. ovardig. D. uvserdig. Up-ge-bredan, up-breiden, up-breid- in, up-breyde, upbraid, vb. XVII, 12. upbreidin , inf. prs. Icel. bregda. Sw. banna. D. bebreide. Upp-an, upp-on, upon, upon, prtl. XI, 3, up. Icel. upp a. Sw. old, up a; now, uppa. D. paa. Ure, oure, our, prn. I, 15. gure, sgl.; XXIX, 6. |)(/re, sgl.; XXIX, 21. ure, sgl. Icel. varr. Sw. old, var; now, \k\\ D. vor. Ute, ut, out, prtl., XXVII, 22, ute. Icel. uti. Sw. ute. D. ude. 39 W. Waer, war, wary, adj. I, 22. XXXI, 5. war, sgl. Icel. vair. Svv. old, war; now, varsam. D. var. Wealdan, wyldan, welden, welde, wield, (to govern, 10 rule), vb. XVII, 17. XXVII, 5. welden, inf. prs. ; XXVII, 11. XXIX, 8. weldest, sgl. prs. Icel. valda. Sw. old, valda; now, (vSlla); hafva i sitt vSId; styra, behenska. regera. D. (volde). Weg, wei, waji , tvaij, sbt. XXXI, 12. weie, sgl.; XXXI, 11. iveis , pi. Icel. vegr. Sw. oM, waegher; now, vag. D. vej. Wei, well, well, prtl. VI, 3. 10. wele: 1,18,20. XIII, 9. 15. XVII, 16. XXVII, 6. XXIX, 27. XXXI, 28. wet; XJ, 13. XVIII, 14. XXII, 18. XXXI, 37- belere, comp. ; XXII, 8. bet, comp. Icel. vel. Sw. val; till fyllest. D. vel. Wenan, wenen, wenian, i-wenen, i-wene, wene, ween, [to fancy, to imagines, vb. XIX, 3. wenin, inf. prs.; XXIX, 23. wenen, inf. prs.; XIX, 2. wenit, sgl. prs. Icel. (vsena). Sw. old, wana; now, tro , Iialla fore, inbilla sig. Weola, wiola, wcla, wael, weal, (wealth), sbt. XIX, 8. XXVII, 11. XXIX, 2. 10. wel\ie, sgl. Sw. val, valgSng; makt, rikedoni, gods. Wcorc, wore, ivork , sbt. I. 20. were, sgl.; I, 22. werke, sgl. Icel. verk. Sw. verk. D. vaerk. Weorcan,wyrcan,wurchen,weorche, ■weorke, worft, vb. VI, 13, y-werche, sgl. prs. subj.; XXIX, 18. iinirche, sgl. prs. subj. Icel. yrkja. Sw. (oM, yrkia), yrka; verka. D. virke. Weorold, woruld, woreld, world, sbt. XXVII, 11. XXIX, 2. werl- des, sgl.; XXIX, 28. werld, S2,l Icel. verold. Sw. old, vseruld; now, verld. D. verden. Weord, weord, ivorth, (worthy), adj. VI, 11. wr\tere, sgl. comp. Icel. verdr. Sw. vard. D. vaerd. Weorfian, worfian, wurfien, worth, (to be, to become], vb. XI, 6. wur\>en, inf. prs.; XXIX, 17. i-wur\ien, inf. prs.; XXI\, 3. ivu7\)ien, inf. prs.; XVII, 2. XVIII, 2. M)?xr})w, sgl. impr. ; XXXI, 28. worlJe, prs. subj. sgl. XVIII, 11 wur\)en, pi. prs. subj. Icel. verda. Sw. old, varlm; now, varda, blifva. D. vorde. WeorSian, wurdian , wur{)ien, i- wurl)en, (to honor, to reward), vb. XXIX, 24. wur\)en, inf. prs. Icel. virda. Sw. vorda, akta ; gifva akt pS. Werge. XX, 12. [see Mearg]. Wesan , (to be), vb. VI, 3. 14. XVII. 14. XIX, 15. XX, 2. 8. 10. XXVI, 12. XXVII, 22. 23. XXIX, 27. 28. is, sgl. prs.; XX. 5. his, sgl. prs. I, 7. 12. 17. 19. 21. 23. 24. was, sgl. impf.; VI, 10. XI, 13. XVIII, 15. XXII, 15. were, sgl. impf. subj.; XI, 14. nere (ne were), impf. sgl. subj. Icel. vesa (vera). Sw. old, vsera; now, vara. D. vaere. NVif, wife, sbt. XVII, 4, wif, sgl. 1 Icel. vif. Sw. vif, hustru. D. viv. 40 Wirmaiiii, wiraiaii, wil'iium, wim- mmi , wiinon , >Yiman , ivuniQn, slit. Wll, 14. ior»(0», sgl. ; XX, o, wiiuino7i, sgl. led. (kvenn- mai'^r). Sw. vif, huslru. Wig, wik, (6ar//(', siruygle), sbt. \X,13. JOf'Ae, sgl. led. \ig. Sw. [old, vigil), envig, stiid, kamp. Willes, wille, [willingl!/), adv. XXIX, 19. wille. Sw. villigt. Wis, wise, adj. 1, 8. VI, 15. XXIX, 27. XXXI, 4 wis, sgl.; XXVI, 10 XXIX, 2G- tvise, sgl.; 1, 23. wisisle, sgl. sup. Icel. vi'ss. Sw. vis. D. vis. Wisdom, wisdom, sbt. VI, 2. it'i's- doin. led. visddmr. Sw. visdom. D. visdom. Wise, ivise, [manner, condition, position), sbt. XllI, 7. wise, sgl. led. vi'sa. Sw. vis, stallning, be- lagenhet. D. vis. Wit, Witt, wit, [iindevstanding'), sbt. VI, 2. wid, sgl. Icel. vit. Sw. o/d, vit; noio, vett, kunskap. D. vid Witaii, witen, witin, wite, iLwt, wit, [to know), vb. XlII, 20. wilin, inf. prs.; XVIII, 12. wot, sgl. prs.; XVIII, 13. wiste, sgl. impf. Icel. vita. Sw. old, vita; now, veta, kunna, erfara. D. vide. Wil), with, prtl. XllI, 19. XXXI, 28. wid. Icel. vid. Sw. vid, med, mot. D. ved. Wip-innan, wid-innen, wijjine, within, prtl. XX, 4. wid-innen. Sw. iiiuli, ini. Wil)-utan, wil)-uton, wil)-utcn , wil)-outen, wil)-oute, without, prtl. VI , 2. widutin ; XX , 2. widuten, Sw. utan; ute. Wlanc, wlonc, [proud, stout), adj. XX, 12. wlanc, sgl. Sw. stoll, hog, priiktig. Wod, wood, [mad, foolish), adj. XVII, 3. XVlll, 2. wod, sgl. Icel. 6()r. Sw. narraktig, oklok, galen. Word, word, sbt. I, 21. XVIII, 15. XXXI, 4. tvord, sgl.; XXXI, 27. worde, sgl. XXVI, 9. 10. word, pi.; XVII, 8. worde, pi. Icel. ortV Sw. old, orj); no«J, ord. D. ord. Word-wod, word-mad, adj. XVII, 14. wordwod, sgl. Sw. triitgirig. Wregean, wrcgan, [to accuse; to exasperate], vb. XVII, 9. wrayed, sgl. prt. pass. Icel. roegja. Sw. anklaga, skymfa; uppreta, for- tonia. Wunian, wunien, wonien, wonie, won, [to inhabite, to dwelt), vb. XXIX, 11. tvonit, sgl. prs. Sw. (hafva veiling); bo.bebo, bebygga. Wylla, wlUa, wille, will, sbt. XVII, 5. wille, sgl.; XXVI, 14. y-wille, sgl. Icel. vili. Sw. old, vili ; now, vilja, vilje, onskan. D. villie. Wyllan, willan, i-wille, will, vb. XXIX, 24. wile, sgl. prs. subj.; XXXI, 26. welle, sgl. prs.; XIX, 17. wole, sgl. prs.; XIII, 17. XVII, 16. ivolde, sgl. impf. Icel. vilja. Sw. vilja. D. ville. Wyrm, wurm, worm, sbt. XXIX, 3. wurmes, pi. Icel. ormr. Sw. orm; krypdjur; mask. D. orm. Y. Yldo, ylde, elde , eld, [age), sbt. XXVII, 2. elde. XXVII, 10. helde, Icel. clli. Sw. aider, Slderdom. D. aelde. 41 Faer, per, there, (wherever), prtl. I, 7. XI\, 5. XXIX, 30. t>er. Icel. })ar ({)er). Sw. oW, paer, per; now, der. D. der. })cjet, l)al, ?/(o/, prtl. XI, 14. XIII, 7. 8. 17. XVII, 4, 1-2. XVIII, 4, 11. XIX, 4. XXII, 4, 6, 19. XXVII, 5, 9. XXIX, 24. l)a<(l)ad). Icel. (at). Sw. att, &k att. D. at. ge-|)anc, I)onc, {thought^ sbt. XVIII, 6- ]fonches, pi. Sw. tanke. D. tanke. Knne, jjonne, {)ann, pan, them, then, prtl. XIII, 6. XVIII, 12. IG. 17. 18. XXII, 16. XXVI, 15. XXVII, 21. XXXI, 26. 30. \)amie; XXXI, 22, pen; XXII, 14. XXIX, 23. XXXI, 6. 14. 37. penne. Icel. pa. Sw. sa; da, nar. |>eali, pah, poh, though, prtl. VI, 4. paw; XVII, 16. pane; XVIII, 7. pocA; XX, 8. pocA:e. Icel. pd. Sw. fastiin, ehuru. t>earfan, purl'an, (lo need), \h. XIX, 3, parf, sgl. prs. Icel. piiria. Sw. old, porva; ?JOir, tarfva; be- hofva. D. (tarv, sbt.). t>eaw, peau, peue (Q, thew, (ca- pacitij, power), sbt. XXII, 5. peuues, pi; XXXI, 33. peues, pi. Sw. «. tjenst. ^. makt, styrka, kraft, (moral). t>esnian, pegnan, peinen, penen; (lo serve), vb. XXIi, 4. peine, sgl.prs.subj. Icel. pjoiia. Sw.old, piaena; now, tjena. D. tjene. tencaii, penceii, pince, think, vb. XIII, 21. penkel, sgl. prs. Icel. pekkja. Sw. taiika. D. tajnke. {>er-inne, per-ine, therein, prtl. XXIX, 11. inne. Icel. par inni. Sw. deriniie. D. deriiide. tincg, ping, thing, sbt. I, 18. ping, sgl.; XVII, 11. XIX, 12. pinke pi. Icel. ping. Sw. old, ping; notv, ting. D. ting. I'll, poll, thou, prn. XI, 2. 4. XIII, 2. 3. 10. 14. 16. 17. 20 XVII, 4. 8. XVIII, 7. XIX, 10. 13. XXII, 2. 4. 10. 14. XXVI, 2. 6. 9. XXVII, 9. 10. 12. 15. 16. XXXI, 4. 8. 10. 21. 22. pu, sgl.; XI, 2. XIII, 5. 8. 9. 12. 13. 15. XVII, 6. 12. XVIII, 5. 14. XIX, 17. XXII, 6. 8. 10. 18. XXVII, 15. 17. XXXI, 3. 6. 20. 23. 24. 28. 29. pe, sgl. XVIII, 11. ge, pi. Icel. pii. Sw. [old, pu), du. D. du. Puru, purh, purgh, prugh, through, prtl. XI, 11. puruch. Sw. ge- nom, med. Pus, thus, prt. VI, 1. XI, 1. XIII,1. XVII, 1. XVIII, 1. XIX, 1 XX, 1. XXII, 1. XXVI, 1. XXVII, 1. XXIX, 1. XXXI, 1, Pus. Sw.&h. {•y, pe, the, (originally the abl. or dat. of the prn. pe, but used as a particle). VI, 11. XXII, 8. XXXI, 34. pe. Sw. desto, dess. tyn, pin, pi, thine, (hi/, prn. XIII. 7, ti, sgl.; XIII, 11. ten, sgl.; XIII, 16. XVII, .5. XVIII, 3. 4. 12. 13. XXII, 3 16. 17. XVII, 4. XVIII, 15. XXVII, 12. XXIX, 16. XXXI, 14. pi, sgl.; XVII, 7. 13. XXII, 9. XXVII, 13. pine, pi.; XIII, 3. 4. 18. 19. 20. 21. pin, sgl.; XIII, 8. XXXI, 5. pine, sgl.; XXII, 5. pines, pi. Icel. pinn. Sw. old, pin; now, din. D. din. tys, pis, this, prn. XXIX, 9, 28. pis, sgl. Icel. pessi. Sw. old, ptenni; now, denne. D. denne. \ ^ ABBREVIATIONS IN THE GLOSSARY. E. E., after a word, signifies that it is first found in Early-English. All New-English words are in Italics. All Early-English words are also in Ita/ics, and their place in the text is indicated by ciphers. adj. signifies adjective. comp. — comparative degree. D. — Danish synonyme. impf. — imperfect tense. impr. — imperative mood. inf. prs. — infinitive present. Icel. — Icelandic synonyme. pi. — plural number. prtl. — particle. prt. act. — participle active. prt. pass. — participle passive. prs. — present tense. prn. — pronoun. sbt. — substantive. sgl. — singular number. subj. — subjunctive mood. Sw. — Swedish synonyme. sup. — superlative degree. vb. ~ verb. 4;j Declensions of Nouns-Substantive. Old-English. Early-English. Masc. Simple Order. Masc. Simple Order. Sgl. n. — a. Sgl. n. — e. g. — an. g. — en. d. — an. d. — en (e). ace. — an. ace. — en (e). abl. — an. PI. n. — an. PI. n. — en (e). g. — ena. g. — ene (en). d. — urn. d. — en. ace. — an. ace. — en (e). abl. — um. Masc. Comple.x Order. I. Masc. Complex Order. I. Sgl. D. — » (e). g. — es. d. — e. ace. — „ (e). abl. — e. PI. n. — as. g. — a. d. — um. ace. — as. abl. — um. Masc. Gompl. Order. II. Masc. Compl Order II. Sgl. n. — u. sgl. n. — . (e). g- — es. d. — e (en). ace. — » e (en). PI. n. — es, (en, e). — g- — ene, en, e. es. — d. — en (es). ace. — es, (en, e). g. — a. d. — a. ace. — u. abl. — a. difficult to determine. PI. n. — a. PI. n. — es (en), g. — a (-ena) g. — d. — um. d. — en (es). ace. — a. ace. — es (en), abl. - um. \ 44 Old-Eiigli»li. Fern. Simple Order. Sgl. n. — e. S- — an. d. — an. ace. — an. abl. — an. PI. n. — an. S- — ena. d. — 11 m. ace. — an. abl. — um. Fern. G in p 1 e 3 Sgl. n. — n g- — e. d. — e. ace. — e. abl. — e. PI. n. — a. g' — a. d. — um. ace. — a. abl. — um. Fern. Com plex Sgl. n. — u. g- — e. d. — 6. ace. — e. abl. — e. PI. n. — a. g- — ena. d. — um. ace. — a. abl. — um. Early-Eii^li^li. Fem. Simple Order. Sgl. n. — e. g- — e. d. — e (en), ace. — e (en). n — en (e) es g- — ene d. — en (e). ace. — en (e) es Fem Complex Order. Sgl. n. — »» g- — e. d. — e (en). ace. — e. PI. n. — e (en) es g- — ene. d. — en (es). ace. — e (en) es Neuters. Simple Order. Sgl. n. — e. g. — an. d. — an. ace. — e. abl. — an. Neuters. Simple Order. difficult to determine. 45 01d-£iiirli!sh. PI. n. — an. g. — ena. d. — um. ace. — an. abl. — um. PI. Early -EugliHh. n. — e, (n). g- — (ene) en. d. — en (enen) ace — e, (n). Neuters. Complex Order. I. Neuters. Complex Order. Sgl. n. — n g- — es. d. — 6. ace. — n abl. — e. PI. n. — )) g- — a. d. — um. Sgl. n. — n ace. — »» g- — es. abl. — um. d. ace. I e. „ (e, en). Neuters. Compl. Oi der. II. PI. n. — „ e, es. Sgl. n. — ,, le). g- — ene, en. g- — es. d. — en, es. d. — e. ace. — „ e, es. ace. — . (e). abl. — e. PI. n. ■— u. g- — a (ena). d. — um. ace. — u. ail. — um. , / UNIVERSITY OF CALIFORNIA LIBRARY Los Angeles This book is DUE on the last date stamped below. *y AA 000 345 520 1 PR 2117 N59 >t.. % I / ■y^ r M